Något måste göras! Tarja Aro-Kuuskoski, chef för gymnasieutbildningen och Riina Ståhlberg, chef för de studerandes välbefinnande vaknade till idén i början av 2024. Ungdomsbarometern, som publiceras årligen, har redan länge vittnat om den försvagade framtidstron hos ungdomar i åldern 15–29 år. Utmaningar i fråga om lärande, välbefinnande, hälsa, samt sociala och emotionella färdigheter har också noterats i läroanstalterna på andra stadiet i Helsingfors.
– Vi insåg att vi måste komma åt grundorsakerna och stödja studerandena redan innan problemen förvärras, berättar Tarja-Aro Kuuskoski.
Genom insikten byggde Riina Ståhlberg och Tarja Aro-Kuuskoski upp hoppets pedagogik, som baserar sig på handlingsmodeller och tankesätt som konstaterats fungera i undersökningar, gymnasier och i elevhälsan. Dess fokus ligger på att uppskatta människan, upptäcka goda saker och lyfta fram styrkorna i vardagen.
– Hoppets pedagogik har byggts upp på iakttagelser från positiv psykologi, resiliensforskning och forskningsprojektet SchoolWell. Vi vill stärka kulturen för framgång och därigenom välbefinnandet, som alla drar nytta av, berättar Aro-Kuuskoski.
Riina Ståhlberg poängterar att avsikten inte är att beröva lärarnas pedagogiska frihet.
– Tanken är snarare att erbjuda fler verktyg i vardagen för att vi samtidigt ska kunna stärka inlärningen och välbefinnandet.
Människorelationer har en stor betydelse i inlärningen
Under den gångna våren har hoppets pedagogik varit ett förenande tema i webbinarieserien Toivon johtamisen aamukahvit. På evenemangen där ledarskapstränaren Elina Aaltolainen varit diskussionsledare har man under ledning av sakkunniga funderat på principerna för en trygg gemenskap, arbetets betydelse, individernas starka sidor, acceptans av oavslutad verksamhet och ledning av känslor.
– Rektorer och chefer är kapellmästare för verksamhetskulturen i läroanstalterna, varvid vi ansåg att det är viktigt att börja diskutera hur man leder hoppet tillsammans med dem, betonar Riina Ståhlberg.
Studerandena har via forumet Advisory Board fått lägga fram förslag på att förbättra orken och inlärningsmöjligheterna.
– Vi måste stärka en verksamhetskultur där varje människa från studerande till rektor uppskattas och man ser det goda i människorna. Det ökar hela samhällets välbefinnande och återspeglas på ett positivt sätt även i inlärningen, säger Ståhlberg.
Utvecklingen av interaktionsfärdigheter är en väsentlig del av hoppets pedagogik.
– Undersökningar har visat att till exempel relationerna mellan studerande har en stor betydelse i inlärningen. Men man måste också fästa uppmärksamhet vid förhållandet mellan lärare och studerande samt förhållanden mellan lärarna. Varje människa vill bli sedd och hörd.
Tarja Aro-Kuuskoski hoppas att interaktion och emotionella färdigheter ska betonas mer redan i lärarutbildningen.
– Det är bra att fundera över om vi redan där fäster för mycket uppmärksamhet vid människors brister och svagheter, i stället för att lyfta fram vars och ens starka sidor.
Hoppets pedagogik i gymnasiernas vardag
Emma Pihkala, biträdande rektor vid Vuosaaren lukio, tror att hoppets pedagogik är just den riktning som man nu behöver i läroanstalterna. Hon såg ett behov av förändring redan när hon var ämneslärare i musik och speciallärare, men känslan har bara stärkts i ledningen av Vuosaaren lukio.
– Det är lätt att klandra unga för bristfällig inlärningsberedskap eller brist på ihärdighet och klandra dem för mobiltelefoner. Vi vuxna har dock själva varit med och skapat en sådan här värld.
Enligt Pihkala har läroanstalternas ledning och lärare en viktig roll när det gäller att bygga en trygg studiemiljö. Hon har märkt att många unga inte vågar be om hjälp mitt i svårigheterna, även om det skulle finnas tillgång till hjälp.
– Vi måste stärka en konfidentiell diskussionskultur och komma bort från tanken att alla måste klara sig själva. Vi kan också bättre uttrycka i ord att vi ibland även själva upplever osäkerhetskänslor och att det är normalt. Det har en stor betydelse att man möter andra varmt och bryr sig om dem, tror Pihkala.
I Vuosaaren lukio utvecklar man som bäst det praktiska genomförandet av hoppets pedagogik i de egna ämnesgrupperna och teamen.
– Genomförandet av sådana här stora strukturella förändringar kräver mycket också av cheferna. Människor tillägnar sig saker i olika takt och förändringsmotstånd kan förekomma, men man kommer nog över dem.
Helsingfors deltar i skolornas riksomfattande framtidsarbete
Hoppets pedagogik är även kopplad till den riksomfattande reformen av stödet för lärande, som träder i kraft inom gymnasieutbildningen den 1 augusti 2025. I fortsättningen har studerande möjlighet att få ett förvaltningsbeslut om behovet av specialundervisning. Ämneslärarna har en viktig roll i att övervinna hinder för lärandet.
I Helsingfors byggs en verksamhetskultur, där stöd för lärande är en naturlig del av läroanstaltens dagliga verksamhet.
– Olika utmaningar i fråga om lärande hör till livet och tillsammans med den studerande söker man lösningar på dem. På detta sätt har studerande möjlighet att klara sina gymnasiestudier med sina egna utmaningar. Utgångspunkten är att stödja, utveckla och utnyttja den studerandes styrkor samt minska hindren för inlärning, förklarar Riina Ståhlberg.
Helsingfors stads experter har också hörts i det riksomfattande framtidsarbetet för grundskolan, som för närvarande sammanställs vid undervisnings- och kulturministeriet. Venla Bernelius, specialsakkunnig inom ministeriet, anser att hoppets pedagogik är en viktig del av byggandet av den framtida skolan.
– Ett betydelsefullt liv och hopp är mycket viktiga teman även globalt. Vi kan inte bara sitta och vänta på att något bra ska ske. Visionerna och målen måste förankras också i praktiken, påpekar Bernelius.