De viktigaste åtgärderna för att främja målen för hållbar utveckling i städerna är markanvändning och byggande, främjande av välfärd och hälsa, fostran samt åtgärder som gäller livskraft och sysselsättning. Helsingfors lyckades i varierande grad med att förverkliga målen för hållbar utveckling: En del av målen har uppnåtts redan nu, medan det ännu krävs insatser för att uppnå i synnerhet målen för ekologisk hållbarhet.
Framgångar på många områden – stora satsningar har gjorts på barns och ungas vardag
Det har uppnåtts framgångar inom verkställandet av hållbar utveckling inom många teman.
Flera av framgångarna gäller barn och ungdomar: Hobbyer enligt Finlandsmodellen för hobbyverksamhet har blivit en permanent verksamhetsform för elever i årskurserna 3–9. Inom utbildningen på andra stadiet har man satsat på att förebygga segregation och förbättra den psykiska hälsan hos unga genom systematiska åtgärder för att främja ungas rörlighetGenom ett målinriktat arbete för att främja barns rättigheter har Helsingfors stad också som den första huvudstaden i Norden tilldelats Unicefs erkännande Barnvänlig kommun.
I fråga om ekologisk hållbarhet är det en framgång att koldioxidutsläppen i Helsingfors minskade med 17 procent åren 2021–2023 och att 17 naturskyddsområden inrättades.
Som framgångar inom social hållbarhet kan man betrakta Helsingfors långsiktiga arbete för jämställdhet och likabehandling samt det antirasistiska arbetet och utbildningarna inom i synnerhet fostrans- och utbildningssektorn samt ungdomstjänsterna.
Hållbarhetsarbetet i Helsingfors har också uppmärksammats internationellt: Helsingfors nådde en topplacering i det internationella indexet Global Destination Sustainability (GDS) för hållbara resmål 2024.
”Strategiperioden är snart slut, och de gångna fyra åren rymde stora förändringar som har påverkat också Helsingfors. Vi har dock lyckats främja hållbarhet på många områden. Våra ambitiösa klimatmål har framskridit som planerat. Det sista kolkraftverket i Helsingfors har stängts. Vi har ökat satsningarna på infrastrukturen för utsläppssnål trafik. Även åtgärderna för att öka den biologiska mångfalden har varit betydande.
Under coronapandemin utvecklades inte de ungas psykiska välbefinnande i önskad riktning. Helsingfors har dock genom sina åtgärder svarat på dessa problem. Det har också varit ett centralt mål under strategiperioden att förebygga en kraftig segregation av bostadsområden och befolkningsgrupper i staden. Inom områdena för stadsförnyelse har vi satsat på att förbättra servicen och trivseln”, sammanfattar borgmästare Juhana Vartiainen.
Rekommendationer och utvecklingsområden – det återstår ännu arbete för att staden ska uppnå målet om koldioxidneutralitet
Vid sidan av framgångarna finns dock även utvecklingsområden.
Utmaningarna i fråga om psykiskt välbefinnande och ensamhet bland barn och unga har ökat. Säkerheten och beredskapen har lyfts fram mer än tidigare i utvärderingen – det finns en särskild oro över barns och ungas upplevelser av trygghet, radikalisering och våld i nära relationer. Mätarna visar till exempel att antalet ungdomar som uppvisar symtom genom att begå brott och våldet mot kvinnor har ökat.
Konflikten mellan stadens tillväxt och målen för att skydda grönmiljön och miljön har blivit allt mer framträdande till exempel inom vissa objekt med kompletteringsbyggande och nybyggnation.
Målet om koldioxidneutralitet i Helsingfors kommer inte att uppnås helt och hållet med de nuvarande klimatåtgärderna, men det verkar som om miniminivån, det vill säga en minskning av de direkta utsläppen från området med 80 procent, kommer att uppnås senast 2030. Även anpassningen till klimatförändringen och beredskapen för risker kräver effektivare åtgärder i synnerhet i fråga om dagvattenöversvämningar och beredskapen för värmeböljor.
Största delen av helsingforsarna upplever att deras livskvalitet och hälsa är goda, men resultatet har sjunkit under strategiperioden. Det förekommer stora variationer i sjukdomsfrekvensen och folksjukdomarnas utbredning mellan olika områden i Helsingfors.
I utvärderingen ges en rekommendation för att bland annat öka de mer långsiktiga hållbarhetsmålen som överskrider fullmäktigeperioden och uppföljningen av dem samt på ett effektivare sätt fortsätta att identifiera och genomföra de åtgärder som har störst strategisk inverkan som en del av de viktigaste processerna, såsom planeringen av ekonomin och investeringarna samt markanvändningen och byggandet.
Vi bör också gå mer på djupet med stadens sinsemellan motstridiga mål, identifiera olika konsekvenser, samordna målen och söka kompromisser på ett transparent sätt, till exempel i fråga om stadens tillväxt och samordningen av naturvärden.
Det är av största vikt att öka barnens och de ungas framtidstro för att uppnå en hållbar framtid. Detta förutsätter psykologisk trygghet, hoppfullhet, resiliens och delaktighet bland barn och unga. Det i sin tur förutsätter att kompetensen hos stadens personal stärks på basis av vetenskaplig forskning.
År 2015 avtalade FN:s medlemsländer om målen och handlingsplanen för hållbar utveckling. Handlingsplanen Agenda 2030 syftar till att nå en hållbar utveckling där miljön, ekonomin och människan beaktas jämlikt. Helsingfors utvärdering Från agenda till handling 2025 överlämnas till FN i juli. Även Finland presenterar sin tredje landrapport om hållbar utveckling i FN i juli 2025.
Utvärderingen Från agenda till handling 2025 har publicerats som webbplatsen Hållbara Helsingfors på kestavyys.hel.fi/se. Webbplatsen har också nyheter på temat hållbarhet.