Efter social- och hälsovårdsreformen har Helsingfors stads budgetberedning förändrats så att stadens funktioner i budgeten numera fördelas mellan å ena sidan kommun-Helsingfors och å andra sidan det statsandelsfinansierade social-, hälsovårds- och räddningsväsendet. Finansieringen av social- och hälsovården och räddningsväsendet består av finansiering med icke-öronmärkt finansiering från staten samt inkomster av klientavgifter och andra verksamhetsintäkter. Med kommun-Helsingfors avses Helsingfors stad utan utgifter för social-, hälsovårds- och räddningssektorn. Kommun-Helsingfors omfattar fostrans- och utbildningssektorn, stadsmiljösektorn, kultur- och fritidssektorn samt stadskansliet.
Satsningar på tillväxt och utveckling av tjänsterna
Befolkningsökningen i Helsingfors kräver stora investeringar för att den växande staden ska fungera och det ska finnas tillräckligt med nya lokaler med tanke på det ökande servicebehovet. På grund av satsningarna på tillväxt och utvecklingen av tjänsterna ökar omkostnaderna mer än förr. Samtidigt ligger ökningen av skatteinkomsterna på en osäker grund under de kommande åren till följd av den förändrade finansieringen i samband med social- och hälsovårdsreformen samt osäkerhetsfaktorerna i den internationella ekonomin.
Helsingfors fortsätter att växa trots att antalet påbörjade bostäder och beviljade bygglov för bostäder har minskat jämfört med de tidigare toppåren. I år beräknas 7 000 bostäder bli färdiga, medan antalet beräknas bli 6 000 år 2024. Byggandet i Helsingfors fortsätter i större projektområden och i form av kompletteringsbyggande på olika håll i staden. Flest bostäder byggs i projektområdena i Fiskehamnen och Böle. Bostadsmarknaden och byggbranschen förväntas återhämta sig redan 2024 i och med att verksamhetsmiljön stabiliseras.
Helsingfors befolkning beräknas uppgå till 672 213 invånare vid utgången av 2023. Befolkningsökningen antas ligga på cirka 8 200 invånare om året, alltså nära 2010-talets toppår, under åren 2023–2024 men minska till något under 7 000 invånare om året från 2025 framåt. Personer med främmande modersmål står för en stor del av befolkningsökningen. Andelen invånare i Helsingfors med ett främmande modersmål beräknas uppgå till lite mindre än 20 procent vid utgången av 2025.
I kalkylberedningen ökar omkostnaderna särskilt inom basservicen
Stadsstrategin fastställer att en ansvarsfull ekonomi utgör grunden för hållbar tillväxt. Stadsfullmäktige har i den gemensamma stadsstrategin förbundit sig till en princip om ansvarsfull ökning av driftskostnaderna. Enligt den är ökningen av driftskostnaderna bunden till förändringen i kostnadsnivån och befolkningstillväxten samt till strategins produktivitetsmål.
2024 års sammanjämkade kalkyl för kommun-Helsingfors har utarbetats enligt ansvarsprincipen, men även löneuppgörelserna 2023 och kostnadsökningarnas konsekvenser har beaktats för 2024. Driftsekonomin ökar med sammanlagt 4,63 procent i enlighet med ansvarsprincipen. Allt som allt ökar omkostnaderna med 5,3 procent jämfört med 2023 års budget. I beredningen av kalkylen har ökningen av omkostnaderna framför allt riktats till basservicen och till exempel ökar anslagen till fostrans- och utbildningssektorn med 5,1 procent. Ökningen i omkostnaderna beror på såväl serviceproduktionen som hyror, kommunandelar och serviceavgifter som de avsevärda investeringarna ger upphov till.
Kommun-Helsingfors skattefinansiering påverkas fortfarande i hög grad av de ändringar i skattefinansieringen som social- och hälsovårdsreformen innebar. Skattesatsen för alla kommuner sänktes med 12,36 procentenheter 2023, vilket gav Helsingfors en skattesats på 5,36 procent. Kommunerna ska meddela sin inkomstskattesats för 2024 med en tiondels procents noggrannhet. Inkomsterna från kommunalskatten har beräknats med en skattesats på 5,3 procent. I inkomsterna från fastighetsskatten har man beaktat den ändring som har föreslagits i fastighetsskattelagen och som innebär att nedre gränsen för fastighetsskatten på mark höjs från 0,93 procent till 1,30 procent år 2024. Inkomsterna från skatter och statsandelar beräknas uppgå till sammanlagt 2 103 miljoner euro, vilket är 7,1 procent mindre än innevarande år. Skälet till minskningen är att effekterna av tidigare års högre skattesats försvinner.
Investeringarna beräknas öka
Kommun-Helsingfors tillväxt kräver enligt kalkylen investeringar som stiger till rekordnivå. Investeringarna uppgår till en miljard euro år 2024 och till 9,4 miljarder euro under hela det tioåriga investeringsprogrammet. Under tioårsperioden investeras 3,2 miljarder euro i verksamhetslokaler. Kronbergsstrandens servicekvarter hör till de största projekt som inleds. Det största reparationsprojektet är Georgsgatans simhall.
Stadsstrukturen utvecklas för fyra miljarder euro. De största projekten är Kronbroarna och byggandet av infrastruktur i projektområdena i Fiskehamnen, Västra hamnen och Böle. Dessutom förbereder sig staden bygga snabbspårvägar som förverkligas inom stadsägda Stadstrafik Ab:s balansräkning. De planerade spårvägar är västra Helsingfors, Vik-Malm och Västra hamnens snabbspårvägar samt spårvägarna Fiskehamnen-Böle och Eirastranden-Ärtholmen. Det ska fattas ett separat beslut om genomförandet av spårvägsprojekten som beaktar statens finansieringsbeslut. Helsingfors satsningar på en hållbar tillväxt i huvudstaden är satsningar på hela Finlands ekonomiska tillväxt.
Under ekonomiplaneperioden 2024–2026 beräknas kommun-Helsingfors årsbidrag försvagas jämfört med åren 2022 och 2023. Det innebär att verksamhetens och investeringarnas kassaflöde, som indikerar stadens överskott/underskott, blir tydligt mer än 300 miljoner euro negativt under kommande år. Underskottet från verksamhetens och investeringarnas kassaflöde täcks i ekonomiplanen i första hand med lån och delvis med stadens kassamedel.
Under planperioden 2024–2026 beräknas stadens lånestock öka med sammanlagt 498 miljoner euro på tre år. Lånestocken uppgår till 1 197 miljoner euro år 2024 och till 1 503 miljoner euro i slutet av ekonomiplaneperioden.
Enligt en kalkyl som uppdaterades i oktober uppgår social-, hälsovårds- och räddningssektorns statsandel till 2 699 miljoner euro. Sektorns omkostnader ökar med 3,4 procent jämfört med år 2023. Målet är nollresultat år 2024. Åren 2025 och 2026 täcks det underskott som prognostiserades för 2023 i enlighet med lagstiftningen.
Budgetförhandlingar mellan stadsstyrelsegrupperna förs med hjälp av beräkningar uppgjorda av ekonomiavdelning. Borgmästarens förslag till budget offentliggörs som avslutning på förhandlingarna i början november.