Dubbdäcksförbudet på Lönnrotsgatan skärps i november: endast körning till tomterna är tillåten med dubbdäck

Det nya dubbdäcksförbudet träder i kraft på Lönnrotsgatan i början av november 2025. Försöksperioden upphör på våren 2028. I enlighet med stadsstyrelsens beslut möjliggörs servicekörning och körning till tomterna genom en tilläggstavla med texten ”Tomtinfart tillåten”, som fästs ovanför vägmärket.
Nastarengas.
Förbudet mot dubbdäck fortsätter att gälla på Lönnrotsgatan i Kampen. Bild: Roni Rekomaa

Från och med början av november får man inte längre köra en bil med dubbdäck på Lönnrotsgatan för att uträtta ärenden i fastigheter längs gatan. Man får inte heller parkera vid gatan med bil med dubbdäck. Körning med dubbdäck är endast tillåten till tomtens innergård och i parkeringsgaragen.

Det tidigare förbudet kunde inte övervakas på grund av tilläggsskylten som tillät att uträtta ärenden i fastigheten, och en stor del av de bilister som använde dubbdäck följde inte förbudet.

Målet är att förbättra luftkvaliteten genom att öka andelen dubbfria vinterdäck

Syftet med det treåriga försöket på Lönnrotsgatan är att utreda om ett dubbdäcksförbud kan öka andel friktionsdäck mer än under den tidigare försöksperioden och därmed förbättra luftkvaliteten och minska trafikbullret.

Mellan hösten 2022 och våren 2025 minskade andelen dubbdäck från 70 procent till 45 procent på Lönnrotsgatan och från 70 procent till 60 procent i hela staden. Eftersom andelen dubbdäck på Lönnrotsgatan har varit relativt hög har inverkan på luftkvaliteten på gatan varit liten.

Helsingfors mål är att andelen dubbdäck ska minska från det nuvarande 60 procent till 30 procent före år 2030. Det effektivaste sättet, som använts t.ex. i Norge, skulle vara en dubbdäcksavgift som inte är möjlig enligt Finlands nuvarande lagstiftning.

Gatudamm är en allt större utmaning för Helsingfors

Höga halter av gatudamm orsakar bland annat symptom och infektioner i andningsorganen och ökar antalet anfall av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom som kräver sjukhusvård. Damm minskar också trivseln och orsakar irritation, som snuva och hosta samt klåda och sveda i hals och ögon. Nästan en fjärdedel av invånarna på Lönnrotsgatan svarade i en enkät att de lider ganska eller väldigt mycket av symptom orsakade av gatudamm. Europeiska unionens nya luftkvalitetsdirektiv strävar efter att minska de skadliga effekterna av gatudamm och i och med det skärps de bindande gränsvärdena för gatudamm, dvs. partiklar som andas in.

De nya gränsvärdena ska uppnås senast 2030. För närvarande överskrids de i många livligt trafikerade miljöer i Helsingfors, även på Lönnrotsgatan. Staden behöver vidta effektiva åtgärder för att nå de nya gränsvärdena. Eftersom upp till hälften av gatudammet uppkommer genom att dubbdäck sliter på asfalten är en minskad användning av dubbdäck ett effektivt sätt att minska halterna av gatudamm.

Enligt enkäten är 40–50 procent av invånarna positiva till ett fortsatt dubbdäcksförbud. När staden överväger fortsättning på försöksperioden för dubbdäcksförbud, beaktar staden bland annat hur stadsborna följer förbudet, hur staden kan övervaka förbudet, biltrafikvolymen på alternativa rutter, hur smidig parkeringen och servicetrafiken fungerar samt den allmänna opinionen som gäller ändamålsenligheten av det gatuspecifika dubbdäcksförbudet. Under fortsättningsförsöket följs dess inverkan på andelen dubbdäck både på Lönnrotsgatan och allmänt i staden.

Rekommenderat för dig

Rekommendationer genereras automatiskt baserat på innehåll.