Det finska språket är fullt av överraskningar och inlärningen av det i arbetet belönar

När Monira Khalid-Yousif såg Helsingfors stads arbetsannons där den grundläggande språknivån B1 fastställdes som kompetenskrav för finska, tänkte hon att detta är en möjlighet för henne.Ungerskan Khalid-Yousif hade studerat finska intensivt i cirka ett år.

– Det tog mig en hel dag, till och med längre, att skriva ansökan. Det var den första ansökan jag skrev på finska.

Det lönade sig att satsa på ansökan, eftersom Khalid-Yousif kallades till arbetsintervju. Under intervjun betonades att språkkunskaperna måste utvecklas vid sidan av arbetet och att arbetsspråket är finska. Khalid-Yousif var redo för denna utmaning. Det var också den blivande arbetsgivaren, och Khalid-Yousif inledde i augusti arbetet som projektplanerare på personalavdelning på Helsingfors stad.

– Jag var verkligen glad över att få ett jobb på finska. Jag gillar Helsingfors och dess atmosfär.

”Språkkunskap är inte samma som yrkeskompetens”

Khalid-Yousi flyttade ursprungligen till Finland redan 2023, då hon fick ett engelskspråkigt arbete i Helsingfors. Fastän finska och ungerska är släktspråk fanns det i finskan inget bekant för Khalid-Yousif. Hemma talar Monira engelska med sin finskspråkiga pojkvän.

Khalid-Yousif, som har studerat statsvetenskap i Storbritannien och arbetat med bland annat HR-uppgifter, talar utöver sitt modermål engelska och spanska samt nu även finska.   
Khalid-Yousifs uppgift som anställd på staden är att identifiera hurdana de specifika egenskaperna hos mångkulturella arbetsgemenskaper är och vad som är specifikt för deras ledning.

– På finska tar arbetsuppgifterna mer tid än tidigare. Det har varit överraskande att behöva dubbel- eller trippelkolla texter.

Det är tungt att arbeta på finska, men utvecklingen syns snabbt. Det faktum att några finskspråkiga kollegor har bott utomlands och arbetat på ett annat språk än sitt modersmål har hjälpt att anpassa sig till sitt arbete.

– Vi vet alla att språkkunskap inte är samma som yrkeskompetens.

Det finska språket är egendomligt. Khalid-Yousif använder ofta till exempel ordet ”merkityksellisyys" i sitt arbete, men ordet är svårt att böja. Orden kehittyä och kehittää blandas sinsemellan lätt ihop. Khalid-Yousif berättar att ett av hennes finska favoritord är simpukka. Det låter kul i ungerska öron på grund av -ka slutet. -Ka betyder liten på ungerska.

Språkträning och stöd från arbetsgemenskapen

Monira Khalid-Yousif får stöd av sin arbetsgivare för att utveckla sina språkkunskaper i finska. Till exempel i språkträningen med Tanja Kallio kombineras småprat och övning i finska.

– Vi framskrider enligt vad Monira vill diskutera om. Ibland kan det handla om grammatik, ibland om något annat, säger Kallio, som arbetar som expert i personaltillgänglighet.

I språkträningen kan det hända att Khalid-Yousif använder ett engelskt ord i en finsk mening eftersom hon inte kommer ihåg den finska motsvarigheten. Kallio säger ordet på finska och skriver även ner det för Khalid-Yousif. När diskussionen fortsätter växer och stärks ordförrådet.

Khalid-Yousif säger att hon även har fått oersättligt stöd från kollegorna när det gäller att utveckla sina språkkunskaper. En nära arbetskamrat har tålmodigt korrigerat grammatiken eller enstaka ord.

– Enligt hens förslag började jag också skriva en inlärningsdagbok, vilket har varit till stor hjälp för att hantera ordförrådet och disponera ny information, säger Khalid-Yousif.

Språket utvecklas i det dagliga arbetet

Helsingfors stad har publicerat språkprinciper för alla arbetsgemenskaper. Stadens mål är att det är lätt för personer från olika språkliga och kulturella bakgrunder att komma och arbeta hos staden och lära sig det språk som behövs på jobbet.  
År 2024 talade cirka 19 procent av Helsingforsborna ett annat språk än samiska, finska eller svenska som sitt modersmål. Förra året var motsvarande siffra cirka 11 procent av stadens cirka 38 000 anställda. Allt fler människor med språkkunskaper som utvecklas ansöker om arbete hos staden.

– I rekryteringsannonsen är det bra att ange vilka kunskaper i de inhemska språken som förväntas av sökande, säger Tanja Kallio.

Anonym rekrytering säkerställer att sökandens bakgrund eller namn inte påverkar bedömningen av den inledande fasen av rekryteringen. Positiv särbehandling kan också användas vid rekrytering. Det innebär att om en sökande på slutrakan till sin kompetens och lämplighet är lika bra som den som talar finska eller svenska som modersmål, blir hen som tillhör den underrepresenterade gruppen antagen. En sådan grupp kan vara personer som söker arbete med språkkunskaper som utvecklas, om detta har beslutats på förhand.

Det satsas på introduktion och om möjligt utnämns en stödperson för den nya arbetstagaren som lär sig arbetsspråket för att inleda det nya arbetet.

– Vi stöder språkinlärningen som behövs i arbetet och förstår att det tar tid att lära sig ett nytt språk, säger Kallio.

I Monira Khalid-Yousifs arbete drivs det finska språket framåt framför allt genom muntliga framställnigar.De kräver en hel del förberedelser i förväg. Hon ber ofta om allmän respons om sitt arbete.

– Det mest givande är bra respons på arbetet. Jag vet att jag ger arbetet hundra procent, trots att det ibland skulle räcka med 80 procent.