”Delaktighet innebär att en person känner och upplever att hen hör till en grupp. För att stärka delaktigheten bland elever och studerande är det särskilt viktigt att de unga tror på sin egen förmåga att påverka sitt eget liv” berättar Heidi Halkilahti, pedagogisk sakkunnig vid fostrans- och utbildningssektorn vid Helsingfors stad.
Heidi Halkilahti påminner att delaktighet är något som stärks varje dag, i vardagens handlingar, tjänster och strukturer:
”I daghem, skolor och läroanstalter byggs elevers och studerandes delaktighet upp under vardagen bland annat genom klassens och gruppens verksamhet, bedömningar och utvecklingen av verksamheten. Det är centralt att de ungas åsikter hörs, att man samtalar, uppmuntrar till handling och stärker deras tillit till att förändringar kan ske. Det är viktigt för de lärande att uppleva att de är betydelsefulla och att de för sin egen del kan utveckla och påverka vardagen i daghemmet, skolan eller läroanstalten.”
”Upplevelsen av delaktighet börjar med bemötande, och därför är det viktigt att vi ser till att varje elev blir bemött varje dag. Med delaktighet avses också elevernas upplevelse av hur de kan påverka saker och ting. Inom vår sektor är det viktigt att stärka sådan praxis och sådana kanaler som låter eleverna bli hörda, och vi samtalar med dem om saker som berör dem.”
Kaisa Kamppi, som ansvarar för delaktighet inom den svenska servicehelheten, betonar samarbetet mellan stadens svensk- och finskspråkiga tjänster.
”Det här viktiga arbetet främjas inom fostrans- och utbildningssektorn i tätt samarbete mellan de finsk- och svenskspråkiga servicehelheterna. Upplevelser av delaktighet, bemötande och att bli hörd berör varje elev i stadens alla verksamhetsställen” säger hon.
Deltagande budgetering – en möjlighet att påverka användningen av ekonomiska resurser
Helsingfors stad har valts till UNICEFs modell Barnvänlig kommun(Länk leder till extern tjänst). Modellen har som mål att utveckla kommunens tjänster till att vara mer barnvänliga och att se till att barnens rättigheter och delaktighet i kommunen realiseras. Det här arbetet utmanar varje sektor att granska sin egen rådande praxis och bedöma hur barnet blir hört och hur deras delaktighet kan stärkas.
I Helsingfors stärks barns och ungas delaktighet genom att erbjuda dem olika ställen för möten, att bli hörda och påverka på en kommunal nivå. En viktig metod för delaktighet och deltagande erbjuds i form av den deltagande budgeteringen. I den deltagande budgeteringen får eleverna vara med och fundera på och besluta om hur ekonomiska resurser kunde utnyttjas på bästa sätt.
Krut-pengar, KrutBudgeten och OmaStadi
Elever och studerande i Helsingfors övar på deltagande budgetering på tre olika nivåer: Krut-pengar, KrutBudgeten och OmaStadi.
De unga övar på deltagande budgetering genom att tänka på:
- Hur Krut-pengarna används ur skolans eller läroanstaltsgemenskapens synvinkel
- Hur KrutBudgeten kan användas för att utveckla det egna området
- OmaStadi ur hela stadens synvinkel
I höst kommer eleverna att stå inför viktiga möjligheter att påverka, då man i staden röstar på KrutBudgeten- och OmaStadi-förslagen, och då alla från 12 år och uppåt får rösta på sitt eget favoritförslag i oktober.
I Helsingfors ordnas också ungdomsrådsvalet på hösten, vilket innebär en möjlighet för 13–17-åringar att påverka saker som berör unga på stadsnivå. Man kan ställa upp som kandidat i ungdomsrådsvalet i september, och själva omröstningen ordnas i november.
Tidtabeller
KrutBudgeten: omröstning 4–29.10.2021.
OmaStadi-omröstning i oktober 2021
Ungdomsrådets val: Ställ upp som kandidat 13–30.9.2021. Omröstning 8–26.11.2021