I början av strategiperioden 2021–2025 satte Helsingfors som mål att vara en stad där alla barn har goda förutsättningar att lära sig och växa upp. Detta mål har eftersträvats genom att stödja en trygg och jämlik lärstig, erbjuda barnen mångsidiga inlärningsmöjligheter och -platser, beakta familjer med ett främmande språk som modersmål samt proaktivt planera lokal- och servicenätverket.
Arbetet har gett resultat. Deltagandegraden inom småbarnspedagogiken i Helsingfors har stigit under den innevarande fyraårsperioden. År 2020 deltog 80,4 procent av alla barn i åldern 1–6 år som bodde i Helsingfors i småbarnspedagogik som ordnades av kommunen eller en privat serviceproducent. År 2023 steg andelen till 83,5 procent.
Också andelen barn med ett främmande språk som modersmål ökade
År 2020 deltog 73,6 procent av alla barn med ett främmande språk som modersmål i småbarnspedagogiken, och år 2023 var andelen 77,7 procent. Statistik för år 2024 är ännu inte tillgänglig. Med ett främmande språk avses ett annat språk än finska och svenska.
– Ökningen av deltagandegraden inom småbarnspedagogiken är ett resultat av många aktiva åtgärder. Den centraliserade servicehandledningen har samarbetat med invandrartjänsterna, rådgivningsbyråer och andra sektorsövergripande samarbetspartner för att säkerställa att familjerna får information om ansökan till småbarnspedagogiken i rätt tid. Servicehandledningen inom småbarnspedagogiken har ordnat evenemang för vårdnadshavare till barn som sköts hemma i syfte att erbjuda hjälp med att ansöka till småbarnspedagogiken, berättar Miia Kemppi, chef för den finskspråkiga småbarnspedagogiken vid Helsingfors stad.
Småbarnspedagogik är en rättighet för barnen, tidigare var den en rättighet för vårdnadshavarna.
Eftersom deltagandegraden för barn med ett främmande språk som modersmål fortfarande är lägre än för finsk- och svenskspråkiga, fortsätter arbetet i Helsingfors för att minska denna skillnad.
– Kotiva-verksamheten, som ordnas i lekparkerna(Länk leder till extern tjänst) , har nått nyanlända barnfamiljers föräldrar och erbjudit dem information om småbarnspedagogiken. Som en del av denna verksamhet anställdes flerspråkiga handledare till lekparkerna (på finska). Tack vare dem får vårdnadshavare information och stöd på sitt modersmål, fortsätter Kemppi.
Skillnader i deltagandegraden mellan områdena
En delförklaring till att deltagandegraden har stigit kan vara att klientavgifterna för småbarnspedagogiken har sjunkit på riksnivå. Kommuntillägget för stöd för privat vård av barn höjdes också under strategiperioden.
– Småbarnspedagogik är en rättighet för barnen, tidigare var den en rättighet för vårdnadshavarna, och jag tror att medvetenheten om barnens rätt till småbarnspedagogik har ökat, bedömer Kemppi.
Det finns emellertid fortfarande skillnader mellan de olika områdena i fråga om deltagandegraden inom småbarnspedagogiken, vilka staden strävar efter att överbrygga. År 2021 var skillnaden mellan den högsta och den lägsta deltagandegraden på distriktsnivå i Helsingfors totalt 8,2 procentenheter, medan den år 2023 var 10,2 procentenheter. Statistiken över områdena visar deltagandet bland 3–6-åringar.
– Vi kommer att fortsätta arbeta med att minska skillnaderna mellan områdena i fråga om barnens deltagandegrad tillsammans med vårdnadshavarna.