Kuratorerna som arbetar i Helsingfors stads svensk- och finskspråkiga skolor och läroanstalter har från och med hösten 2025 förnyat sitt arbetssätt. Det systemiska arbetssättet har använts för att minska stressen i arbetet. Samtidigt ska kuratorerna i större utsträckning stöda de unga i att själva komma till insikt gällande en situation. På så sätt har man velat ge varje kurator inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt på andra stadiet de bästa förutsättningarna för att stödja elevernas välbefinnande.
Kuratorns arbete är ofta förknippat med en press att lösa en viss situation, till exempel en elevs frånvaro eller komplikationer i en elevs vänskapsrelationer. Det nya arbetssättet hjälper till att bemöta eleverna med en ny typ av mildhet och delaktiggörande.
”En kurator har dock ingen magisk trollstav för att lösa svåra situationer, utan framgångarna kommer från att prata med eleven och fundera på och testa olika alternativ”, säger Jenni Björklöf, kurator på andra stadiet vid yrkesinstitutet Stadin AO:s verksamhetsställe i Kasåkern.
Vårdnadshavarna är ofta med i diskussionerna eftersom barnet och den unga behöver deras stöd till exempel för att öva upp sin interaktionsförmåga. Kuratorn ser till att diskussionen går framåt och att alla framför sina synpunkter kring diskussionen i fråga.
På andra stadiet är kuratorns arbete inriktat på att stödja självständighetsprocessen och övergången till arbetslivet.
Välbefinnande är vägen till lärande
Det finns också en gemenskapsaspekt i kuratorns arbete som under åren har blivit allt viktigare. För att öka tryggheten och välbefinnandet i hela lärandegemenskapen och för att förebygga utmanande situationer behövs multiprofessionellt samarbete. Kuratorerna deltar i olika möten, evenemang och konferenser.
Detta kräver ett brett spektrum av färdigheter. Kuratorerna måste ha både en förmåga och färdigheter att läsa av situationer och anpassa sitt arbete till gemenskapens behov.
”Gemenskapens välbefinnande främjar lärande, eftersom en elev som mår bra orkar koncentrera sig och gärna går till skolan”, säger Sirpa Harinen. Hon arbetar som kurator på lågstadieskolorna Herttoniemenrannan ala-asteen koulu och Santahaminan ala-asteen koulu i Helsingfors.
Man brukar säga att i arbetslivet följer åren på varandra, men för en kurator är varje dag och varje år olika.
”Visst finns det ibland lugna dagar och behagliga morgnar, men för det mesta är kuratorns vardag stressig”, säger Björklöf.
Fokus på styrkor och resurser
Cheferna för kuratorerna inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt på andra stadiet utbildade i höstas alla kuratorer i ett systemiskt arbetssätt. Kuratorerna anser att det har hjälpt dem att sätta ord på arbetet på ett annat sätt och gjort det möjligt för dem att se på situationer ur ett icke-vetande perspektiv.
”Det systemiska arbetssättet innebär att man frågar sig vad det här kan handla om”, förklarar Harinen.
Hon var entusiastisk över den systemiska utbildningen, eftersom den öppnar dörrar till att utforska styrkor och resurser.
”Det är lätt att fokusera på det som inte fungerar, även om det finns många saker som fungerar bra. Vi borde fokusera mer på dem”, fortsätter hon.
Både Harinen och Björklöf har genom det systemiska arbetssättet fått utrymme att se på saker med nya ögon.
”Genom det systemiska arbetssättet har jag lärt mig att beslut som fattas i all hast inte räcker särskilt långt. Vi kuratorer kan föreslå och uppmuntra eleverna att göra allt möjligt, men i slutändan ligger besluten i deras egna händer. Det är viktigt att stötta och gå bredvid, inte rusa några steg före”, säger Björklöf.
Beröm från föräldrarna
Mervi Tulppo, chef för välbefinnandet inom den grundläggande utbildningen vid Helsingfors stad, är nöjd med att det systemiska arbetssättet har fört kuratorerna närmare varandra, harmoniserat praxis och skapat en enhetligare verksamhetskultur. Cheferna berömmer i synnerhet det systemiska arbetssättet för att involvera elever och föräldrarna.
Tulpos kollega Tiina Gustafsson, chef för kuratorerna på andra stadiet, hoppas i sin tur att det systemiska arbetssättet ska bidra till att skapa framtidstro och att det finns många olika alternativ och sätt att arbeta.
”Detta stöder elevens förmåga att strukturera upp sin situation och hitta sätt att påverka den.”
Både Björklöf och Harinen nickar bifallande till Gustafssons och Tulpos synpunkter. Björklöf och Harinen arbetar med elever i olika åldrar, men deras behov är i stort sett desamma: att bli hörda, uppleva delaktighet och minska ensamhet.
”Kuratorn har ett stort ansvar. Det bästa med arbetet är att hjälpa eleverna att se möjligheter också när livet känns svårt”, sammanfattar Harinen.
Läs mer om kuratorerna
- Helsingfors stad har 130 anställda kuratorer.
- Kuratorn ger lagstadgat individuellt stöd genom gemensam elevhälsa till elever i alla åldrar inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt på andra stadiet, vilket ökar välbefinnandet. Forskning visar att detta främjar lärandet och en trygg tillväxt.
- Det individuella arbetet med kuratorn börjar oftast med att antingen en förälder, en lärare eller eleven själv kontaktar hen. Mötena mellan eleven och kuratorn är alltid frivilliga, och det kan handla om ett eller flera möten, beroende på behovet.
- Kuratorn arbetar också med välbefinnande i hela skolan i samarbete med rektorn, skolpsykologen, skolsköterskan, eleverna, föräldrarna och andra personer som hör till gemenskapen.
- Kuratorerna i Helsingfors följer ett systemiskt arbetssätt. Det betonar kuratorns roll som facilitator, inte som en allvetande problemlösare. Kuratorn bland annat diskuterar olika frågor och alternativ med eleven, låter var och en klä saker och ting i ord samt lyfter fram styrkor och resurser hos eleven och situationen.
Text: Katja Alaja
