Tuomo Ratinen, chef för funktionshinderservicen och Susanna Wolkoff, chef för Polikliniken för personer med utvecklingsstörning berättar att ett konkret exempel på förbättring av servicen för personer med funktionsnedsättning är den nya enheten som öppnas i Brobacka i sommar. Dess verksamhet byggs upp så att den i huvudsak stöder helsingforsare med funktionsnedsättning som behöver akut stöd vid allvarliga mentala störningar och sjukdomar.
– Vårdkedjan uppstår dock inte enbart från en enhet. Enheten i Brobacka är bara en början på en ny organisering, säger Wolkoff.
Flera andra ändringar planeras alltså och genomförs för närvarande. Som grund till detta ligger en utredning som inleddes hösten 2022, där man gjorde en omfattande analys av nuläget för produktionen av funktionshinderservice och av framtida behov. Reformer av särskilt krävande tjänster för personer med funktionsnedsättning behövs även på grund av social- och hälsovårdsreformen och den nya handikappservicelagen som är under beredning.
– Vår avsikt är att vi ska kunna planera och producera funktionshinderservice i en förändrad miljö på en så hållbar och verksamhetsduglig grund som möjligt. Vi måste se till att våra tjänster är tillgängliga och att de riktas rätt, berättar Ratinen.
För att trygga detta har staden organiserat sin funktionshinderservice genom att gruppera den i tydligare helheter än tidigare. Serviceboende med heldygnsomsorg och Polikliniken för personer med utvecklingsstörning finns allt stadigare vid sidan av tjänsterna med krävande multiprofessionellt stöd.
Personalens arbete stöds med ytterligare satsningar på närledarskap.
Mer egna tjänster
Staden utvecklar funktionshinderservicen speciellt i fråga om särskilt krävande stöd. Staden har varit nästan helt beroende av köpta tjänster när det gäller boende med särskilt krävande stöd med heldygnsomsorg.
Staden fortsätter att skaffa köpta tjänster även i fortsättningen, men börjar även själv ordna krävande stöd dygnet runt. Enheten i Brobacka betjänar just detta behov, men boendeservicen för personer med funktionsnedsättning utvecklas som en helhet och för kunder som behöver krävande stöd.
Avsikten är att tjänsterna och det stöd som behövs i första hand ska ordnas i människornas hem utan att det uppstår behov av att byta bostadsort på grund av ett mer utmanande skede i livet.
Wolkoff berättar att man tillsammans med boendeenheterna för närvarande utreder nuläget och behovet av hälsotjänster. Personalen stöds för att kunderna vid behov ska kunna hänvisas vidare till just de rätta tjänsterna, oberoende av om det är fråga om en egen hälsostation, psykiatrisk jour eller Polikliniken för personer med utvecklingsstörning.
Stöd till kunderna
Rätt slags vård i rätt tid förstärks också av smidiga vårdkedjor tillsammans med partnerna. Ett tätt samarbete med HUS innebär i praktiken till exempel att kunderna i svåra akuta situationer får tillgång till HUS tjänster inom psykiatri för personer med funktionsnedsättning.
Egentliga Finlands välfärdsområde med sina svenskspråkiga tjänster är en annan viktig partner.
I praktiken förverkligas tjänster för personer med funktionsnedsättning dock fortfarande till stor del hos kunderna. En betydande del av kunderna med funktionsnedsättning bor hemma, en del är kunder inom serviceboende vid boendeenheter. Genom att förnya tjänsterna vill man säkerställa att kunderna får hjälp också när de behöver psykiskt stöd då livssituationen försvåras.
Varje kunds situation är individuell. Det är vanligt att man tidvis kan behöva stöd ofta, när det annars räcker med lättare stöd. Avsikten är att kunden efter krisskedet återvänder till sin bekanta vardag.
Sektorövergripande samarbete
Reformen av handikappservicelagen syftar till att trygga individuella, tillräckliga och högkvalitativa tjänster för varje person med funktionsnedsättning. I stället för beslut enligt specialomsorgen ska det i fortsättningen talas om krävande sektorövergripande stöd, som också betonar det lagstadgade samarbetet mellan flera yrkesgrupper.
En lyckad vård kan utöver läkare, socialarbetare och psykolog också innebära stöd av ergoterapeut och talterapeut.
Wolkoff säger att det krävs tillräckligt med yrkeskunniga personer för att staden ska lyckas med fungerande vårdkedjor. I funktionshinderservicen finns det nu brister i synnerhet i fråga om tjänsteläkare och talterapeuter.
Dessutom måste man kunna lyckas med integrationen av de egna social- och hälsovårdstjänsterna: tjänsterna måste fungera bra även i de primära bastjänsterna inom social- och primärvården. Personer med funktionsnedsättning får på samma sätt som andra helsingforsare de tjänster de behöver som grundläggande socialvårdstjänster vid sina egna hälsostationer. Polikliniken för personer med utvecklingsstörning och den nya enheten i Brobacka kompletterar servicen.
Förebyggande arbete behövs för framgång
Samtidigt som staden utvecklar en krävande effektiverad vårdkedja för personer med funktionsnedsättning i Helsingfors, strävar staden efter att stärka sina förebyggande tjänster. Polikliniken för personer med utvecklingsstörning har team för intensifierat stöd vars arbetssätt uttryckligen är förebyggande. Det andra teamet stöder kunderna i krissituationer.
Fungerande skolhälsovård och barnskyddstjänster ingår även i det förebyggande arbetet. Rehabilitering är en viktig del av förebyggande arbete.
Polikliniken för personer med utvecklingsstörning har årligen 500–700 rehabiliteringskunder.
Text: Kirsi Riipinen
Detta utvecklingsarbete har genomförts inom ramen för projektet Hållbar tillväxt, vars mål är att stärka välbefinnandet och förebygga problem. Projektet är en del av Finlands program för hållbar tillväxt, vars finansiering kommer från EU:s återhämtningsinstrument av engångsnatur (Next Generation EU). Programmet samordnas av social- och hälsovårdsministeriet och genomförs i alla välfärdsområden i Finland och i Helsingfors.