Enligt kommun-Helsingfors preliminära bokslut uppgick verksamhetsintäkterna för 2025 till 1,38 miljarder euro, vilket är 58 miljoner euro mer än budgeterat. Kommun-Helsingfors driftskostnader uppgick till 3,27 miljarder euro, vilket är 41 miljoner euro mindre än budgeterat.
Skatteintäkterna i kommun-Helsingfors uppgick till 1,8 miljarder euro. Det kom in 41 miljoner euro mindre i skatteintäkter än vad som beräknades i budgeten. Orsakerna till den svaga skatteintäktsutvecklingen var den svaga konjunkturen och det försämrade sysselsättningsläget.
Enligt det preliminära bokslutet uppgick kommun-Helsingfors årsbidrag 2025 till 539 miljoner euro. År 2024 var årsbidraget 716 miljoner euro. Årsbidraget används till investeringar och amorteringar på lån efter att tjänsterna finansierats.
Resultatet för räkenskapsperioden 2025 var 146 miljoner euro. Kassaflödet från verksamheten och investeringarna var -321 miljoner euro. Kassaflödet är en indikator för balansen (överskott eller underskott) i Helsingfors ekonomi.
Investeringar i infrastruktur och servicebyggnader
År 2025 ökade befolkningen i Helsingfors mer än beräknat, med cirka 11 500 personer. Befolkningstillväxten kräver investeringar i servicebyggnader och stadsstrukturen. Enligt det preliminära bokslutet investerade kommun-Helsingfors totalt 874 miljoner euro. 62 procent av investeringarna finansierades med inkomstfinansiering. År 2024 var inkomstfinansieringsgraden för investeringar 88 procent.
De största investeringarna i fråga om husbyggnadsprojekt som slutfördes 2025 var nybyggnaden av grundskolan Pasilan peruskoulu och daghemmet Aurinkokello samt den ersättande nybyggnaden för Kottby grundskola. Av de infrastrukturprojekt som slutfördes 2025 var de största renoveringen av Mannerheimvägen, avsnittet av Östra banan mellan Hertonäs och Brändö samt renoveringen av Botbyvikens (Nordsjö) metrobro.
Vid utgången av 2025 uppgick kommun-Helsingfors lånebestånd och de skattefinansierade samfundens ansvar till 3,058 miljarder euro, det vill säga 4 397 euro per invånare. År 2025 ökade kommun-Helsingfors lånebestånd och ansvar med sammanlagt 286 miljoner euro.
På nationell nivå har välfärdsområdenas ekonomi vänts till överskott
Helsingfors social-, hälsovårds- och räddningssektor finansieras genom statlig finansiering och klientavgifter.
År 2025 fick sektorn 2,95 miljarder euro i statlig finansiering. Enligt det preliminära bokslutet uppgick verksamhetsbidraget till -2,79 miljarder euro, vilket var 119 miljoner euro bättre än budgeterat. Verksamhetsbidraget beskriver hur stor del av driftsekonomins utgifter som täcks av statliga medel. Verksamhetsintäkterna var 38 miljoner euro högre än i budgeten.
Enligt det preliminära bokslutet uppgick sektorns resultat till 166 miljoner euro och överskottet per invånare till 239 euro. På nationell nivå har välfärdsområdenas ekonomi vänts till överskott under 2025. Av de regioner som kraftigt har balanserat sin ekonomi genererade Vanda och Kervo välfärdsområde och Västra Nylands välfärdsområde det största överskottet per invånare. Helsingfors överskott per invånare var tredje störst, i nivå med Egentliga Finlands välfärdsområde och Birkalands välfärdsområde.
Största delen av Helsingfors överskott är en efterhandsjustering på grund av tidigare års stora nationella underskott för välfärdsområdena. Efterhandsjusteringen är en tillfällig finansiering för välfärdsområdena som fasas ut i takt med att deras ekonomiska situation förbättras.
Det reviderade bokslutet för Helsingfors och koncernbokslutet färdigställs senare. Stadsstyrelsen behandlar bokslutet för 2025 den 23 mars 2026 och stadsfullmäktige den 17 juni 2026.
