I Arbis luftiga undervisningskök står sju koncentrerade femåringar och mäter upp skorpsmulor, lök och kryddor. Ingredienserna till det som ska bli en köttbullssmet lägger barnen i två bunkar som står på varsin hög pall, eftersom barnen ännu inte når upp till köksbänkarna.
När smeten är klar ber hushållslärare Ghita Henriksson barnen att samla sig runt henne. Det har blivit dags att lära sig hur man rullar köttbullar.
”Först doppar jag mina händer i kallt vatten. Vet ni varför ni ska göra det innan ni rullar köttbullarna? Jo, för om mina händer är torra klibbar smeten fast i mina händer”, förklarar hon.
Efter att Ghita Henriksson rullat några köttbullar är det barnens tur att sätta igång.
Bättre vardagskompetens
Sedan 2015 har barn på de svenska daghemmen fått besöka Arbis för att tillreda mat tillsammans med Ghita Henriksson. Idén föddes under en diskussion med personalen vid Henrikssons dotters daghem, när dottern var fem år gammal.
”När barn får testa på att laga mat och sedan smaka utvecklas deras smaksinne. Det är också glädjefyllt att laga mat och barnen får känna stolthet över att äta något som de själva lagat”, säger hon.
Hon säger att matlagning även är bra för motoriken. Ofta är det tydligt vilka barn som fått hjälpa till i köket hemma. Matlagning utvecklar också barnens vardagskompetens.
”Det gäller att börja som liten. Underskatta inte barnens förmåga. Ge dem chanser att lyckas och öva, öva, öva.”
Matilda Jonsson, lärare inom småbarnspedagogik vid Daghemmet Pilten, säger att matlagning är ett bra sätt att få barn att få känna sig delaktiga. I matlagning ingår exempelvis också matematik, eftersom barnen får öva på att mäta upp ingredienser.
"Barnen får även nya ord att beskriva sin omgivning med, Ghita är väldigt duktig på att beskriva för barnen vad de gör. Men allra viktigast är det att mat bli något skoj och att barnen får ha roligt tillsammans", säger Jonsson.
"Pröva på något nytt!"
När köttbullarna är i ugnen får barnen duka. Ghita Henriksson förklarar på vilken sida om tallriken kniven och gaffeln ska ligga och alla får vika sin egen servett.
Därefter är det dags att ta sig an det rikliga salladsbordet. Tillsammans går Ghita och barnen igenom allt som dukats fram, som morötter, kål, bönor, tomat, gurka, vårlök, solroskärnor och pumpafrön.
”Idag vill jag att alla prövar på något nytt! Så när ni tar er sallad vill jag att ni alla tar av något ni inte smakat på förut”, säger Ghita Henriksson.
När lunchen är uppäten är det dags att tillreda smoothies och därefter diska undan. Även det får barnen hjälpa till med.
Femåriga Erin berättar att hon brukar hjälpa till att laga mat hemma och att hon gjort köttbullar förut. Idag har hon ändå fått testa på två helt nya saker.
”Jag har inte vikt servetter förut. Jag smakade också på vita bönor för första gången, de smakade som vanliga bönor. Det var kiva att göra smoothie”, berättar hon.
Bredvid Erin står Tore, som berättar att han inte gjort köttbullar förut.
”Inte ens som liten har jag gjort köttbullar. Det var jättekiva! Diskmaskinen var också kiva. Jag smakade på vårlök för första gången. Den var jättejättestark.”
