Helsingfors satsar totalt 20 miljoner euro på digitalisering, nytt till den kreativa cirkulära ekonomins företagsverksamhet och företagande bland högskolestuderande och nyexaminerade. Med satsningarna svarar man på framtidens megatrender som formar såväl Helsingfors som hela världen.
I världen efter coronakrisen hårdnar konkurrensen mellan städerna. Tack vare sina egenskaper har Helsingfors möjlighet att förbättra den relativa konkurrenskraften. Funktionalitet, säkerhet och närhet till naturen är saker som många av världens metropoler strävar efter att erbjuda i framtiden. För att Helsingfors ska vara framgångsrik i konkurrensen krävs satsningar på konkurrenskraft medan coronakrisen fortfarande pågår.
I enlighet med sin strategi vill Helsingfors bli den stad i världen som bäst utnyttjar digitalisering. I en snabbt föränderlig värld ger Helsingfors förmåga att ta till sig de fördelar som digitaliseringsutvecklingen erbjuder staden nya slags färdigheter att betjäna sina invånare och skapar ny kompetens till staden.
I klusterprogrammet för cirkulär ekonomi ger Helsingfors tillsammans med andra offentliga och privata aktörer fart åt uppkomsten av en marknad för den cirkulära ekonomins produkter och tjänster snabbare än idag. Dessutom satsar staden på ungas företagande tillsammans med regionens högskolor.
”Coronakrisen har ofta jämförts med 1990-talets recession, särskilt i den kontexten att man inte borde upprepa recessionens misstag. Däremot lönar det sig att upprepa tidigare framgångar och lärdomar. Utan de djärva satsningarna på utgifter för forskning och utveckling efter recessionen hade det varit väsentligt mycket svårare att skapa nya framgångssagor. Även den rådande krisen kräver äkta kursändringar. Även denna gång måste vi modigt satsa på saker som skapar ny tillväxt och en modernare stad. Nu är omfattande slagkraft särskilt viktigt för projekt som främjas med särskild finansiering”, berättar Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori.
För att uppnå målen har Helsingfors stad i sin budget i år reserverat sammanlagt 20 miljoner euro i särskild finansiering till stadsstyrelsens disponibla medel. Cirka 10 miljoner av beloppet styrs till projekt som främjar digitalisering och 10 miljoner till näringspolitiska åtgärder som stödjer företagens inkubatorverksamhet och kluster för cirkulär ekonomi. Stadsstyrelsen fattar beslut om anvisningen av medel vid sitt möte den 15 mars.
Digitaliseringsprojekt stödjer det digitala språnget, skapandet av bättre och mer förutseende tjänster samt minskandet av segregation
Målet med återhämtningsåtgärderna är bland annat att stoppa differentieringsutvecklingen och förbättra tillgängligheten för jämlikhetsfrämjande tjänster. Förnyandet av den digitala grunden och utvecklandet av datakompetensen är nödvändiga förutsättningar för Helsingfors stads digitala språng. Det digitala språnget möjliggör en stad som förutser tjänstebehovet på folkets villkor. De specialprojekt som får finansiering från de 10 miljoner eurona genomförs som en del av Helsingfors stads programhelhet för digitalisering.
”Vi vill underlätta stadsbornas och företagens vardag genom att erbjuda mer invånarnära tjänster oberoende av tid och plats och genom att förutse tjänstebehovet. Satsningen på digitalisering hjälper återhämtningen från pandemin och stärker Helsingfors förmåga att reagera snabbare på ändrade situationer. De projekt som nu inleds utvecklar digitala tjänster som erbjuds till stadsbor och företag, samt bygger upp vår datakompetens”, berättar Helsingfors digitaliseringschef Mikko Rusama.
Tjänsterna som riktas till stadsborna är kopplade till bland annat utvecklandet av digistöd och etablerandet av digistöd på distans som en verksamhetsform. Behovet av distansstöd har ökat särskilt under coronatiden. Alla stadsbor har möjlighet att från digistödet få hjälp med användning av datorer, surfplattor, smarttelefoner, olika slags appar, elektronisk ärendehantering eller e-tjänster.
Ojämlikhet bekämpas bland annat med förbättrad tillgång till småbarnspedagogiska tjänster som möjliggörs av digitala analyser. Även den digitala behandlingen av evenemangsanmälningar utvecklas. Evenemangsbranschen har lidit kraftigt av coronapandemin och ett enklare tillvägagångssätt för anmälan om evenemang kommer i sinom tid att underlätta ordnandet av evenemang. Det tredje projektet som inleds koncentrerar sig på att förbättra äldre personers välbefinnande och funktionsförmåga. Helsingfors utvecklar distanstjänster för att stödja dem och skapar möjligheter till kulturupplevelser och rörelse.
Helsingfors vill även utvecklas i analyseringen av coronavaccination och -data. Information om coronavaccination används i vaccinationsanalyser, vilket främjar en snabbare återhämtning av samhället efter coronabegränsningarna. Det är också viktigt att bygga upp data- och analyskompetens för staden som gör det möjligt att lyckas med ovan nämnda projekt.
De specialfinansierade projekten som är kopplade till digitalisering genomförs under år 2021.
Staden stödjer inkubatorverksamhet med en betydande satsning
Coronakrisen har varit särskilt prövande för tjänstedominerade ekonomiska regioner, såsom Helsingfors. Även arbetslösheten bland unga har ökat mer än arbetslösheten i genomsnitt, eftersom de branscher som drabbats värst av epidemin, kultur-, evenemangs- och servicebranscherna, sysselsätter många unga.
Staden riktar 10 miljoner euro till näringspolitiska åtgärder, vars mål är att hitta nya sätt att sysselsätta unga, samt till stödjandet av företagande, till att utveckla Helsingfors lovande start up-sektor även i fortsättningen och säkerställa att även unga har möjlighet att få stöd för att starta ett eget företagande.
Finansieringen riktas till att utveckla huvudstadsregionens förinkubator- och inkubatorverksamhet i samarbete med högskolorna, samt till att utnyttja den cirkulära ekonomins affärsmöjligheter och stärka koncentrationen av branschens kompetens. Målet inom båda områdena är även att stödja sysselsättning av nyexaminerade. Finansieringen används också för att intensifiera samarbetet mellan Helsingfors stad och stora företag, samt för att skapa smarta lösningar och utveckla ny affärsverksamhet baserat på dem.
Inom samma projekt stärker man utvecklingen av högskolornas campus till centrum för innovations- och företagsverksamhet, samt förbättrar Helsingfors förmåga att locka till sig internationella företag och förmågor. 90 procent av projektets finansiering styrs till högskolornas verksamhet.
”Helsingfors stad vill ta en starkare roll i att starta inkubatorverksamhet och möjliggöra företagens tillväxt. Högskolorna har en central roll i utvecklandet av kompetens, kommersialisering och företagskultur. Målet för inkubatorernas utvecklingsprojekt är att stödja företagens tillväxtmöjligheter och skapa minst 100 nya företag per år”, berättar Helsingfors näringslivsdirektör Marja-Leena Rinkineva.
Utvecklandet av den cirkulära ekonomin är ett annat viktigt näringspolitiskt mål
Målet med klusterprogrammet för cirkulär ekonomi som nu inleds är att Helsingfors tillsammans med andra offentliga och privata aktörer snabbare än tidigare ger fart åt uppkomsten av en marknad för produkter och tjänster som följer den cirkulära ekonomin.
Helsingfors har redan hittills på ett banbrytande sätt lyckats utveckla exempelvis återvinning av landmassor i byggen, men inom andra områden befinner sig utnyttjandet av cirkulär ekonomi fortfarande i ett tidigt skede. I och med klusterprogrammet vill staden utvecklas som en försöksplattform för nya lösningar för cirkulär ekonomi, samt främja cirkulär ekonomi i sina egna upphandlingar och investeringar.
Mer intensivt samarbete med stora företag för att skapa hållbara och smarta lösningar
Helsingfors vill intensifiera sitt samarbete med stora företag för att utveckla hållbara och smarta stadslösningar. Förutom återhämtningen från coronaviruset stödjer målsättningen även stadens mål att uppnå kolneutralitet. Helsingfors stärks som ett toppområde för hållbara och smarta stadslösningar och därtill kopplad innovationsverksamhet. De utvecklade lösningarna kan för sin del även svara på de globala utmaningar som orsakas av urbaniseringen, överkonsumtionen av resurser och klimatförändringen, samtidigt som de lockar nya branschföretag till staden.
De näringspolitiska projektens pågår i tre år fram till våren 2024.