Förbud mot användning av dubbdäck införs på Lönnrotsgatan

Förbud mot användning av dubbdäck införs på Lönnrotsgatan

Förbudet mot dubbdäck träder i kraft på en del av Lönnrotsgatan från och med den 28 september 2022. Målet med detta treåriga försök är att förbättra luftkvaliteten och minska det buller som trafiken orsakar i närmiljön.

Dubbdäcksförbudet på Lönnrotsgatan omfattar avsnittet mellan Mannerheimvägen och Sandviksgatan, det vill säga en sträcka på omkring 900 meter. Den enkelriktade gatan går västerut från centrum och betjänar genomfarten från Norra Esplanaden i riktning mot Gräsviken samt fungerar som körförbindelse till stadsdelarna Kampen och Rödbergen.

Ett trafikmärke som förbjuder genomfart med dubbdäck enligt den nya vägtrafiklagen testas på Lönnrotsgatan fram till hösten 2025. Målet med försöket är att utreda hur ett dubbdäcksförbud påverkar friktionsdäckens popularitet och luftkvaliteten. Samtidigt bedömer man förbudets följder, efterlevnaden av det och dess ändamålsenlighet.

Dubbdäcksförbudet syns genom trafikmärken som sätts upp vid gatan samt utrustning för övervakning av luftkvaliteten och dubbdäck.

Det är fortfarande tillåtet att köra med dubbdäck till en tomt

Märket som förbjuder användning av dubbdäck tillåter körning till fastigheterna. Även yrkestrafik, till exempel taxibilar, är undantagna från förbudet.

En alternativ, omkring 300 meter längre genomfartsrutt till Gräsviken går via Mannerheimvägen och Norra Järnvägsgatan. En alternativ rutt till stadsdelarna Kampen och Rödbergen går längs Bulevarden. Vägen blir då omkring 200 meter längre.

Dubbdäcksförbudets effekter på företagen längs Lönnrotsgatan och i närområdet har bedömts vara små, liksom de företagseffekter som baserar sig på tillgängligheten för biltrafik. Förbudets effekter utvärderas redan under försöksperioden, och arrangemangen kan ändras enligt behov.

Valet av däck påverkar luftkvaliteten

Luftkvaliteten i Helsingfors är i huvudsak bra. På livligt trafikerade gator är partikelhalterna i luften dock ställvis höga på grund av trafikavgaserna och gatudammet. Övergången från dubbdäck till friktionsdäck har bedömts ha en betydande positiv inverkan på luftkvaliteten och trafikbullret.

Gatudamm består förutom av material som använts för sandning även av material som lossnar från beläggningen i synnerhet på grund av dubbdäck. Barn, astmatiker samt personer med hjärt- och lungsjukdomar är särskilt känsliga för dammets inverkan på hälsan.

Helsingfors stad har som mål att öka användningen av friktionsdäck så att deras andel i Helsingfors är 70 procent år 2030.

Dubbar eller friktion?