För en stund sedan trampade Oskari Kaupinmäki från Kajsaniemiparken ner i Kajsatunneln, fortsatte under Järnvägsstationen och dök upp vid hörnet av Sanomahuset i början av Banan.
– Tunneln har förkortat sträckan mellan Hagnäs och centrum med nästan en kilometer, gläder sig Kaupinmäki, som arbetar som koordinator för cykeltrafik inom Helsingfors stad.
Kajsatunneln, som gör cykeltrafiken smidigare i centrum, fyllde ett år i maj.Även Reetta Putkonen trivs på cykeln.
– Cykling är en naturlig del av min vardag. Cyklingen är ett mycket behändigt och lätt sätt att röra sig i Helsingfors likt gång och kollektivtrafik. Mina barn har alltid självständigt gått till skolan och till hobbyerna, grubblar
Helsingfors stads chef för trafik- och gatuplanering över sitt förhållande till rörligheten.
Det är aktuellt att röra sig på ett hållbart sätt från en plats till en annan, eftersom man vill öka Helsingforsbornas andel av de resor som genomförs till fots och med cykel. Nu är andelen färdmedel för cykling 11 procent, varav 20 procent bör uppnås senast 2030. Då vill staden vara koldioxidneutral. På vilka sätt ämnar Helsingfors göra cykeltrafiken mer attraktiv än för närvarande?
Putkonen och Kaupinmäki är precis rätta personer att svara på frågan. Putkonen leder en enhet som fokuserar på trafik- och gatuplanering och som ansvarar för den stora bilden av trafikplaneringen för genomförandet av trafikarrangemangen på enskilda gator. Kaupinmäki ansvarar för utvecklingsprogrammet för cykeltrafiken på stadens nivå.
Putkonen börjar med att konstatera att trafiken i dag alltid planeras som en helhet som omfattar gång-, cykel-, kollektiv- och biltrafiken samt logistiken.
– Ju mer vi lyckas locka människor att röra sig med muskelkraft och med kollektivtrafiken, desto bättre löper all trafik, säger Putkonen. Hon menar till exempel att om antalet bilar på vägarna minskar, löper biltrafiken och kollektivtrafiken smidigare och då blir cykling och gång tryggare.