Den grundläggande utbildningen i Helsingfors får beröm i kundenkät – vårdnadshavarnas nöjdhet med skolorna och undervisningen har ökat

Av den färska enkätundersökningen framgår att eleverna och deras vårdnadshavare är nöjda med skolan och undervisningen i Helsingfors.
Jätkäsaaren peruskoulun oppilaita arkistokuvassa. Kuva: Aki Rask

Av den färska enkätundersökningen framgår att eleverna och deras vårdnadshavare är nöjda med skolan och undervisningen. Eftermiddagsverksamheten för de yngre skolbarnen fick särskilt god feedback.

Den grundläggande utbildningen i Helsingfors utvärderades i år av eleverna i årskurs ett, fem och åtta samt av deras vårdnadshavare. Drygt 8 700 elever och nästan 4 000 vårdnadshavare svarade på enkäten.

Resultaten från kundenkäten är mycket bra. Vårdnadshavarnas allmänna nöjdhet med skolan och undervisningen är på hög nivå och den har stigit från den föregående mätningen som gjordes för två år sedan. Elevernas nöjdhet var oförändrad. Vårdnadshavarnas allmänna nöjdhet var 6,1 och elevernas 5,7 på skalan 1–7.

Enkätundersökningen genomfördes vid Helsingfors stads finsk- och svenskspråkiga skolor, specialskolor och privata avtalsskolor i februari–mars 2022.

Tack och gratulationer till medarbetare

Vårdnadshavarnas nöjdhet med ettornas skolstart ökade till 6,2 från den föregående mätningen 5,9 på skalan 1–7. Också föräldrarnas skolvitsord för kvaliteten på eftermiddagsverksamheten och deras nöjdhet med den steg och var nu 8,5.

- Även om vi i början av hösten hade utmaningar med att hitta platser inom eftermiddagsverksamheten för alla villiga, är resultatet utmärkt. Jag vill i detta samband tacka och gratulera både våra egna medarbetare och våra samarbetspartner för ett välgjort arbete, säger Niclas Rönnholm, chef för den svenskspråkiga grundläggande utbildningen.

Vårdnadshavarnas utvärdering av elevernas välbefinnande, studierna och stödet för lärandet, inlärningsmiljön och samarbetet mellan hemmet och skolan förbättrades.

I samband med frågorna om studierna och stödet för lärandet svarade vårdnadshavarna på påståenden, såsom ”mitt barn får lämpliga utmaningar i skolan”, ”läromaterialen som används i skolan är aktuella och tillräckliga” och ”mitt barn får vid behov stöd för sitt lärande i skolan”.

Vårdnadshavarna utvärderade samarbetet mellan hemmet och skolan till exempel genom att ange huruvida skolan aktivt informerar om sin verksamhet eller om man lätt kan vända sig till läraren i frågor kring barnet. Frågorna om välbefinnandet undersökte till exempel om barnet bemöts respektfullt i skolan, om skolan stöder kompisrelationerna och om man ingriper i mobbning.

- Vårdnadshavarnas goda bedömningar avslöjar att vi har gjort gott och resultatrikt arbete för elevernas lärande och välbefinnande i skolorna. Ett stort tack för detta går till våra lärare som gör ett utmärkt jobb med eleverna varje dag, tackar Outi Salo, chef för den grundläggande utbildningen.

Utvecklingen av delaktigheten fortsätter

Elevenkätens sammanlagda resultat var 5,5 på skalan 1–7. Elevernas utvärdering av sin möjlighet att delta var 4,8. I praktiken var resultatet ungefär på samma nivå som år 2020, vilket är överraskande med tanke på coronarestriktionerna. Arbetet för att förstärka elevernas känsla av delaktighet fortsätter i skolorna.

I avsnittet om deltagande svarade eleverna på påståenden, såsom ”jag får delta i planeringen av klassens och skolans gemensamma evenemang”, ”det finns flera intressanta klubbar i skolan” eller ”jag kan ibland välja själv hur jag arbetar på lektionen”.

Studierna och stödet för lärandet fick vitsordet 5,6, välmående 5,8, lokalerna och skolmiljön 5,6 och den allmänna nöjdheten 5,7. Eftermiddagsverksamheten fick det bästa resultatet av de sex delområdena, 6,1.

Studierna och stödet för lärandet fick samma vitsord som i den föregående enkäten, men i utvärderingarna av välbefinnandet, delaktigheten och inlärningsmiljön försämrades en aning.

Över 2 700 fritt formulerade svar från eleverna

Studierna och stödet till lärandet utvärderade eleverna genom att fundera över om hen får hjälp i skolan, om lärandet är svårt eller om hen får beröm eller uppmuntran i skolan. I frågorna om välbefinnande kartlades kompisrelationer, ingripande i mobbning och huruvida det finns en vuxen i skolan som eleven kan prata med om sina angelägenheter.

Angående lokalerna och skolmiljön svarade eleverna till exempel på frågor om den upplevda säkerheten i skolan och huruvida klassen också studerar utanför skolbyggnaden.

Eleverna svarade även på frågorna ”vad är speciellt bra i din skola” och ”hur skulle man kunna göra din skola ännu bättre”. På den första frågan kom drygt 700 fritt formulerade svar och på den andra drygt 2 200.

- Vi är speciellt glada över det stora antalet svar. Eleverna har utnyttjat möjligheten att göra sin röst hörd. Nu är vår uppgift att lyssna på dem, betonar Rönnholm.

Vårdnadshavare svarade på sex språk

De flesta som svarade på enkäten till vårdnadshavarna svarade på finska, men utvärderingar lämnades även på engelska, svenska, ryska, arabiska och estniska. Aktivast svarade föräldrarna till ettor.

Majoriteten av eleverna svarade på enkäten på finska. Drygt 700 svar var på svenska och drygt 200 på engelska.

Som stöd för förstaklassarnas enkät användes ”smileyn”och de tillfrågades förutom om skolan även om eftermiddagsverksamheten. Enkäten för eleverna i årskurs fem och åtta innehöll sammanlagt 23 påståenden, två öppna frågor och en feedbackfråga.

Resultaten behandlas i skolorna

Svarsprocenten för kundenkäten var lägre i år än förra gången 2020. Denna gång svarade 57 procent av eleverna och drygt 25 procent av vårdnadshavarna svarade, medan svarsprocenten före coronapandemin var 74 respektive 37.

Skolorna får resultaten för sin egen skola inom kort. Skolorna behandlar sina resultat under ledning av rektorn och informerar även vårdnadshavarna om dem.

Kundenkäten är ett viktigt verktyg för utvecklingen av den grundläggande utbildningen i Helsingfors. Vi går igenom resultaten nästa höst tillsammans både med eleverna i skolan och med vårdnadshavarna under föräldrakvällar.

- Kundnöjdhetsenkäten genomförs vartannat år. Med den kan vi följa skolornas verksamhet och separat utveckla den både på stadsnivån och för varje skola, säger Salo.