Hållbarhetsveckan firas i år den 21–27 september. FN:s hållbarhetsmål syns i Helsingfors strategi – i form av välbefinnande, jämlikhet, utbildning, klimat- och naturarbete, hållbar stadsutveckling, sysselsättning och samarbete.
Helsingfors gällande stadsstrategi för 2025–2029 gör åtagandet klart: Staden fortsätter arbetet i enlighet med FN:s hållbarhetsmål samt rapporteringen om dem. Samtidigt är strategins grundläggande mål ett Helsingfors som växer och utvecklas på ett hållbart och ansvarsfullt sätt och som erbjuder möjligheter till ett gott liv oberoende av invånarnas bakgrund och utgångspunkt. Detta kopplar samman den globala handlingsplanen Agenda 2030, som FN antog 2015, och dess mål för hållbar utveckling (SDG) med stadens strategiska arbete.
Stadsstrategin för 2025–2029, Ett Helsingfors att vara stolt över, har fem prioriteringar: trivsamma och gemenskapliga grannskap, alla mår bra i Helsingfors, en smidig vardag och fungerande tjänster, en stadsutveckling som respekterar naturen och höjer stadens attraktionskraft samt liv, livskraft, kompetens och tillväxt. Vid sidan av dessa stöds verksamheten av ekonomi, klimat och natur, personal och ledarskap, säkerhet och beredskap samt påverkansarbete och internationalitet.
Strategin har nu genomförts för första året, under vilket målen har integrerats i planeringen av stadens ekonomi och verksamhet. Arbetet med att uppdatera den strategiska programhelheten är på sluttampen. Man har uppdaterat stadens samlande, förnyande respektive etablerade strategiska program så att de motsvarar och preciserar genomförandet av målen enligt strategin.
Stadsstrategin har en stark koppling till målen för social hållbarhet SDG 3 Hälsa och välbefinnande, SDG 4 God utbildning för alla och SDG 10 Minskad ojämlikhet. I strategin lovar staden att stärka barns och ungas välbefinnande, förebygga diskriminering, förbättra mentalvårds- och missbrukartjänsterna, minska skillnaderna i fråga om välbefinnande och främja en aktiv livsstil. Inom utbildningen betonas starka grundläggande färdigheter, högklassiga närskolor, stöd för lärande, deltagande i småbarnspedagogik och behovsbaserad finansiering.
Välfärdsplanen främjar hälsa och välbefinnande på ett förebyggande sätt. Fokuset ligger på funktionsförmåga och hälsosamma levnadsvanor samt psykiskt välbefinnande och delaktighet. De praktiska målen sträcker sig från barns och ungas fysiska aktivitet och stärkandet av deras framtidstro till funktionsförmågan hos personer i arbetsför ålder samt fysisk aktivitet, minskad ensamhet och delaktighet hos äldre.
Målen gällande förebyggande av segregation bidrar till att minska ojämlikheten. Staden riktar tjänster och resurser särskilt till stadsförnyelseområdena och andra liknande områden, ökar den behovsbaserade finansieringen och genomför förbättringar i den byggda miljön. I målen betonas barns och ungas utbildnings- och arbetslivsvägar, hobbyer, lokala tjänster och samarbete över sektorsgränserna.
Jämställdhets- och likabehandlingsplanerna kompletterar helheten. Planen för tjänsterna innehåller fyra prioriteringar som gäller hela stadsorganisationen och tio åtgärder som syftar till att stärka icke-diskriminering inom tjänsterna, den faktiska tillgängligheten samt förverkligandet av rättigheterna för Helsingforsbor med olika bakgrund.
När det gäller ekologisk hållbarhet anknyter strategin direkt till SDG 13 Bekämpa klimatförändringarna, SDG 15 Ekosystem och biologisk mångfald samt SDG 14 Hav och marina resurser. Helsingfors har som mål att minska växthusgasutsläppen med 85 procent jämfört med 1990 års nivå fram till 2030 och uppnå nettonollutsläpp senast 2040. Strategin behandlar även utsläppen från trafik och byggande, utsläppssnåla upphandlingar, anpassning till klimatförändringen, grönstrukturen, översvämningar, värmeböljor, biologisk mångfald och skyddet av Östersjön.
Miljö- och klimathelheten samlar ihop detta arbete för ekologisk hållbarhet. Målen för miljöskydd 2040 drar upp de långsiktiga målen för helheten. Genomförandet av målen för miljöskydd främjas genom delområdesprogram, som är klimatprogrammet, programmet för naturskyddsområden, LUMO-programmet för att trygga den biologiska mångfalden, åtgärdsprogrammet för Östersjön samt åtgärdsprogrammet för cirkulär ekonomi. Klimatprogrammet förenar utsläppsminskningarna, förberedelserna inför och anpassningen till klimatförändringen samt kolsänkorna. Arbetet med cirkulär ekonomi kopplar i sin tur ekologisk hållbarhet till SGD 12 Hållbar konsumtion samt till hållbar ekonomi och nya affärsverksamhetsmöjligheter.
Programhelheten Det havsnära Helsingfors och Ett vackrare Helsingfors visar hur ett och samma program kan främja flera mål inom hållbar utveckling. Genom samma program förbättrar man skärgårdens tillgänglighet, elektrifierar sjötrafiken, stärker den maritima näringslivsverksamheten och skyddar känsliga naturområden. Eller främjar bevarandet av kulturarvet och stöder trivseln i nya områden.
Strategins fokus på livskraft överensstämmer i synnerhet med hållbarhetsmålen SDG 8 Anständiga arbetsvillkor och SDG 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur. Helsingfors strävar efter nya företag, arbetsplatser, kompetent arbetskraft, investeringar och forskningsbaserade innovationer. Helheten av tillväxt, kompetens och livskraft lägger fokuset på företagens verksamhetsförutsättningar, utvalda tillväxtsektorer, startup- och tillväxtföretag, samarbete med högskolor, sysselsättningstjänster och förmågan att behålla internationell kompetens.
Bland de utvalda tillväxtsektorerna finns bland annat hälsa och välbefinnande, havsklustret, cirkulär ekonomi inom byggbranschen samt livsmedelsinnovationer. Programmet förenar den gröna omställningen, klok användning av resurser, koldioxidsnåla byggmaterial, ett hållbart livsmedelssystem och klimatrelaterade innovationer med tillväxtmål.
Främjande av hållbar turism är ett av de centrala temana i Helsingfors arbete för hållbar utveckling. Det nya utvecklingsprogrammet för turism och evenemang betonar starkt rollen och utvecklingen av hållbar turism.
Genomförandet är inte bara en anteckning i programdokumenten. Strategin integreras i stadens budgetar, handlingsplaner, basservice, stadsutvecklingsprojekt och ledningsmål.
Strategins indikatorer på effektivitet uppföljer exempelvis differentiering mellan områden, livskvalitet, bostadslöshet, inlärningsresultat, tillgång till vård, gång och cykling, grönområdenas tillgänglighet, sysselsättning, företagsverksamhet, säkerhet och koldioxidutsläpp. Helsingfors använder också ett omfattande SDG-indikatorpaket, som följs upp genom utvärderingar av hållbar utveckling vartannat år. Detta gör framstegen inom hållbar utveckling synliga.
Hållbarhetsmålen syns tydligast i Helsingfors stadsstrategi där SDG-målen blir en del av stadsbornas vardag: högkvalitativa skolor, tillgänglig vård, trygga grannskap, arbetstillfällen, närnatur, smidig kollektivtrafik eller möjlighet att delta i utvecklingen av det egna området. Programhelheterna kopplar dessa lösningar till resursfördelning, ansvar, indikatorer och årlig uppföljning.
Det finns dock också spänningar mellan tillväxten och de ekologiska ramvillkoren. Den kraftiga tillväxten och byggandet ökar utsläppen och konsekvenserna för naturen. Därför ligger värdet av ett hållbarhetsperspektiv inte bara i att påvisa positiva samband, utan också i att identifiera negativa och motstridiga effekter: När ett mål stöder ett annat och när en lösning kräver balansering.
Styrkan i Helsingfors arbete för hållbar utveckling ligger just i dess helhetsperspektiv. Strategin identifierar de inbördes sambanden mellan välbefinnande, jämlikhet, natur, klimat, ekonomi och tillväxt. Nästa avgörande steg är att se till att dessa samband förblir synliga även när beslut, investeringar, upphandlingar och budgetar bereds – samt att öppet utvärdera inte bara framstegen utan även eventuella konflikter mellan målen.
