När mörkret faller är det full fart i bäcken. I ficklampans sken kan man se hur de ungefär två centimeter långa fiskynglen utforskar omgivningarna kring lekgroparna i strandvattnet. Under de kommande månaderna sprider sig ynglen längs Helsingfors bäckar och om de överlever sina första år kan de växa upp till havsöringar på upp till nio kilo.
Uppföljningen av småyngel av öring inleds i Helsingfors bäckar i maj. Antalet nykläckta yngel är en av de viktigaste indikatorerna som berättar om den starkt hotade öringens förökning och om bäckarnas skick.
I Helsingfors har man räknat småynglen i snart tio år, huvudsakligen med frivilliga krafter i samarbete med grupper och föreningar. Det finns mer än 30 kilometer öringbäckar, så utan medborgarnas observationer skulle det vara svårt att följa läget.
– Helsingfors har sett lovande resultat i återupplivningen av öringvattnen, och uppföljningen av fiskbestånden har haft en central roll i detta. Man kan säga att det är kunniga frivilligas insatser som ligger bakom framgångarna, säger öringexperten Henrik Kettunen vid Helsingfors stad.
Antalet småyngel berättar om hur skötseln av bäckarna har lyckats
Öringen är som mest sårbar alldeles i början av sitt liv, så förlust av yngel kan vara ett tecken på exempelvis problem med vattenkvaliteten, såsom utsläpp av kemikalier. Genom observationerna av småyngel har man också lärt sig mer om i hurdana miljöer öringarna tillbringar den första tiden i sina liv. Tack vare det kan man nu bättre värna om strandområden med lugna strömmar, som är viktiga för småynglen, när man restaurerar bäckarna.
Förutom genom inventeringen av småyngel följs öringbestånden också upp med hjälp av elfiske som utförs av yrkespersoner på hösten. De visar hur öringarna har överlevt sommaren.
– Utan inventeringarna av småyngel skulle vi ändå inte veta var i bäckarna ynglen har kläckts, hur restaureringsåtgärderna har lyckats och var det finns problem med vattenkvaliteten, säger Kettunen.
För att upptäcka ynglen behövs ett tränat öga
Småynglen räknas fram till midsommar. Vem som helst kan delta i datainsamlingen genom att rapportera sina observationer i en Taimenkartta-app.(Länk leder till extern tjänst).
Den bästa tiden att observera småynglen är efter skymningen, när dagsljuset inte reflekteras i vattenytan. En ficklampa är det enda som behövs. Det är viktigt att undvika att gå i vattnet, så att man inte trampar på de känsliga ynglen.
Staden ger information till intresserade om hur man räknar småynglen. I maj ordnades också två gemensamma naturutfärder där man fick lära sig hur man observerar yngel.
– Uppföljningen kräver lite erfarenhet och kunnande. I början är ynglen väldigt små, rör sig inte så mycket och är svåra att se. Men när man lär sig känna igen deras typiska gömställen och beteenden öppnar sig öringens liv på ett helt nytt sätt, säger Henrik Kettunen.
Restaureringen av öringbäckar fortsätter
I Helsingfors finns sju naturliga öringbäckar. Vid millennieskiftet var den vilda öringen helt försvunnen i Helsingfors, men tack vare kommunernas och frivilligas restaureringsarbete har beståndet kunnat återupplivas.
Viktiga restaureringsåtgärder är exempelvis att öppna upp dammar och andra vandringshinder, bygga lekplatser, göra uträtade fåror krokigare och skugga bäckarna med hjälp av växtlighet vid stränderna.
Lika viktigt är det att förbättra vattenkvaliteten. Exempelvis kemikalieutsläpp kan försämra vattenkvaliteten i små bäckar, vilket i värsta fall kan förinta hela beståndet av öringsyngel. Vi har också fått mer information om de skadliga effekterna av kemikalier som hushållen använder, såsom medel för att ta bort mossa från tak.
Frivilliga kan också delta i restaureringen av bäckar. Restaureringstalkon ordnas varje år i augusti och september. Helsingfors stad ordnar talkon tillsammans med bland andra Helsingin perhokalastajat ry, Vårdförening för strömvatten i Finland (Virho) och Skes ry.
Mer information om frivilligverksamheten och instruktioner:
henrik.kettunen@hel.fi(Länk öppnar standardprogram för e-post)
