Helsingfors stad delar traditionellt ut pris till förtjänta personer på Helsingforsdagen den 12 juni. Även i år delades pris ut inom vetenskap, konst, kultur och idrott. Dessutom delade staden ut 15 gyllene Helsingforsmedaljer som beviljas på basis av förtjänster för staden.
– Helsingforsdagen är ett utmärkt tillfälle att årligen stanna upp för att fira Helsingfors och hur fin vår huvudstad är. I år firar vi Helsingfors 475:e födelsedag. Bakom stadens anda och utveckling finns alltid dess människor. I dag har jag äran att belöna personer som har utmärkt sig på olika sätt och inom olika områden och som gjort insatser för ett bättre Helsingfors, säger Helsingfors borgmästare Daniel Sazonov.
Idrottare belönades med pris
Tennisspelaren Harri Heliövaara är årets idrottare i Helsingfors 2025. Heliövaara tog hem Grand Slam-titeln i dubbel i Wimbledon 2024 och i Australiska öppna 2025 tillsammans med sitt par Henry Patten. Dessutom nådde Heliövaara tredje plats på ATP-världsrankningen för dubbel. Värdet av stipendiet är 10 000 euro.
Basketföreningen Torpan Pojat ry, som har 1 338 aktiva medlemmar, utsågs till årets idrottsförening i Helsingfors. ToPo är en av Finlands största juniorföreningar och en ledande juniorförening i huvudstadsregionen. Föreningen har också verksamhet för vuxna för att stödja juniorverksamheten och för att ställa upp mål. Föreningen främjar säkerheten genom utbildning och aktiv samordning av verksamheten. Värdet av stipendiet är 5 000 euro.
Bowlaren Stella Lökfors är årets unga idrottare i Helsingfors 2025. Lökfors, 19-årig representant för Grankulla Bowlare rf, gjorde en av de största finländska prestationerna år 2024 i Korea genom att vinna silver i de ungas VM-tävlingar. Lökfors har också utsetts att representera Finland i World Cup-tävlingarna för unga under 21 år i Sverige sommaren 2025. Värdet av stipendiet är 2 500 euro.
Årets tränare i Helsingfors 2025 är Kaisa Arrateig, som tränar Helsinki Rockettes lag i synkroniserad konståkning. Rockettes vann VM-guld på hemmaplan i april 2025. Arrateig tränar med en positiv och uppmuntrande attityd som också smittar av sig på idrottarna och skapar en god träningsatmosfär. Värdet av stipendiet är 2 500 euro.
Helsingfors vetenskapspris till Minna Huotilainen, professor vid Helsingfors universitet
Helsingfors stads vetenskapspris tilldelades professor Minna Huotilainen. Huotilainen arbetar som professor på pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet och undersöker minnet och inlärning.
Hon är doktor i teknik och docent i kognitionsvetenskap. Hon arbetar vid Helsingfors universitet som professor i pedagogik. Huotilainen undersöker minnet och inlärning på Spetsforskningsenheten för musik, medvetande, kropp och hjärna. Huotilainen är särskilt intresserad av användningen av musik för att förbättra lärande och välfärd.
Hon har skrivit otaliga böcker om sina forskningsområden tillsammans med sina samarbetspartner, såsom Tunne aivosi (2017), Aivo työssä (2018), Näin aivot oppivat (2019), Uuden ajan muistikirja (2020) och Aivosi tarvitsevat tauon (2021).
Vetenskapspriset är värt 10 000 euro. Priset har delats ut sedan 1996, och dess syfte är att stärka och göra Helsingfors känt som vetenskapsstad.
Under Helsingforsdagen delade Helsingfors stad även ut forskningsstipendier till 11 forskningsprojekt. Stipendiernas belopp uppgår till totalt 73 000 euro. Helsingfors stads forskningsstipendium beviljades till följande sökande: Boris Brander, Eurídice Hernández Gomes, Ilona Kaitala, Jenni Kuhta, Paula-Kaisa Leppänen, Milad Malekzadeh, Anna-Riikka Rasa, Essi Strandén, Nanna Wackström, Yanxin Xi och Jiawei Zhao.
Kulturpriset till den konstnärliga ledaren för filmfestivalen Kärlek & Anarki
Helsingfors kultur- och fritidsnämnds kultur- och bibliotekssektion delar årligen ut ett kulturpris på 15 000 euro till en person som den valt som erkännande för viktiga konstnärliga förtjänster eller för ett viktigt arbete för Helsingfors kulturliv. Årets pristagare är Pekka Lanerva, konstnärlig ledare för Kärlek & Anarki-festivalen. Lanerva har varit med och ordnat festivalen ända sedan starten i slutet på 1980-talet.
Festivalen, som numera lockar upp till tiotusentals besökare varje år, har haft en betydande roll i att skapa ett mångsidigare filmutbud i Helsingfors. Lanerva har skapat en stark grund för filmfestivalens profil och under årens lopp även skapat ett mångsidigare kurateringsteam. Festivalen grundades från början för att komplettera utbudet på Helsingfors biografer, särskilt i fråga om asiatisk film. Under senare år har man i programmet även lyft fram filmkonst från exempelvis Norden, Estland, Ryssland och Latinamerika.
Festivalens utbud har spelat en stor roll i att sprida kunskap och intresse för film i Helsingfors. Genom samarbete med tv-kanaler har den också haft en global inverkan. Kärlek & Anarki är också ett internationellt språkrör och en mötesplats för den finländska filmen, där man varje år ser bemärkta gäster från filmbranschen.
Konstnärspriser till tre som hör till de bästa inom sitt område
Årets konstnärspriser på 5 000 euro vardera utdelas årligen till konstnärer i Helsingfors som representerar olika konstarter. Årets pristagare är Tinja Salmi, Cecilia Damström och Laura Kajander.
Scenografen och kostymdesignern Tinja Salmi från Helsingfors utexaminerades som konstmagister från Aalto-universitetet 2019. Hon har arbetat som scenograf och kostymdesigner både i Finland och utomlands. Salmi beskriver sig själv som uppfinningsrik och en god lyssnare. Hon är intresserad av de möjligheter som artificiell intelligens och digitalisering för med sig, och det är viktigt för henne att genomföra föreställningarna på ett ekologiskt hållbart sätt. Salmi har skapat krävande visuella helheter på stora scener, såsom La Traviata på operan i Tammerfors (2024), Annie på Folketeateret i Oslo (2023) och Priscilla – Öknens drottning på Helsingfors Stadsteater (2022). Till hennes senaste arbeten i Helsingfors hör Tytöille, jotka ajattelevat olevansa yksin på Finlands Nationalteater (2023) och Tanssiteatteri Hurjaruuths Talvisirkus Fantasia (2024), vars scenografiska lösningar fick mycket beröm.
Cecilia Damström hör till den nya generationen av kompositörer från Helsingfors. Hennes ställningstagande verk behandlar aktuella samhälleliga frågor, såsom psykisk hälsa, klimat- och flyktingkriser. Damström har bland annat skrivit orkesterverk, opera, kammarmusik och körverk, som har framförts både i Finland och utomlands. Hennes verk har också uppmärksammats i många tävlingar för tonsättare. År 2022 blev Damström den första kvinnliga tonsättaren inom klassisk musik som belönades med Teosto-priset, och verket Extinctions, som beställdes av Radions symfoniorkester, var nominerat till Nordiska rådets musikpris 2024.
Laura Kajander är verksamhetsledare för den finländsk barockorkestern FiBO och spelar altfiol i den. Kajander har på ett betydande sätt bidragit till att barockmusiken har blivit ett fenomen inom den klassiska musiken i Helsingfors. Orkesterns verksamhet betraktas som exceptionellt djärv, mångsidig och innovativ. Orkestern, som grundades 1989 och ursprungligen kallade sig Kuudennen kerroksen orkesteri, hade en viktig roll i att introducera barockrörelsen i Finland. Orkestern har sedermera blivit känd för sina skickliga framträdanden, sin kreativa repertoar och sitt mångsidiga nätverk av samarbetspartner, såsom Nordic Baroque Scene-samarbetet. FiBO har också deltagit i Helsingfors stads inkluderande och områdesvisa kulturarbete som en del av Helsingforsmodellen. Orkestern tar aktivt sin musik till de platser där helsingforsarna rör sig, och Kajanders musikerpersonlighet och prägel syns i orkesterns samarbete.
Femton fick gyllene Helsingforsmedalj
Den gyllene Helsingforsmedaljen är Helsingfors stads högsta utmärkelse, alltså ett slags hedersmedborgarskap i staden. Varje år besluter stadsstyrelsen vem Helsingforsmedaljerna ska tilldelas, och de delas ut i samband med Helsingforsdagen. Staden delade i dag ut femton gyllene Helsingforsmedaljer, varav fyra till förtroendevalda. Medaljerna tilldelades följande personer:
Airi Kallio, målarmästare inom restaurering
Restaurerings- och kaféföretagaren Airi Kallio har som passion att restaurera unika historiska byggnader. Till helsingforsarnas stora glädje vann Kallios familjeföretag Tee- ja kahvihuone Helmi Oy våren 2021 stadens anbudsförfarande om restaurang Kajsaniemis fastighet från 1800-talet. Restaurangbyggnaden var förfallen, men nu har den restaurerats enligt hur den såg ut år 1929. I byggnaden finns nu kaféet Cajsan Helmi, som invigdes den 1 november 2024.
James Davies, vd för Davie Shipbuilding
James Davies är verkställande direktör för det kanadensiska varvsföretaget Davie Shipbuilding. Davies hade en viktig roll i affären när Davie Group köpte Helsingforsvarvet i slutet av 2023. I och med ägarbytet, som förberetts en längre tid, avslutades det ryska ägandet av varvet i Helsingfors. Affären har en betydande inverkan på Helsingfors och hela Finland genom att stärka den finländska marinindustrin och öka den arktiska kompetensen. Genom Davie Shipbuilding har varvsverksamheten i Helsingfors fått en stark, stabil och kunnig aktör från ett pålitligt land. Mångsidig och livskraftig företagsverksamhet möjliggör framgång för Helsingfors och välfärd för invånarna.
Mikko Leisti, företagare
Mikko Leisti har länge verkat som företagare i Helsingfors och som upphovsman för stadskulturen. Han har deltagit bland annat i att skapa och utveckla Art goes Kapakka-festivalen, Kuorojen kierros och Helsingfors centrumbibliotek Ode. Leisti arbetar också aktivt för att göra centrum mer levande. Han är involverad i den nya restaurangen Marga, som öppnade i centrum i mars i år.
Hillevi Mannonen, styrelseproffs
Hillevi Mannonen har varit medlem i Helen Ab:s styrelse under åren 2015–2025. Helen Ab är på många sätt ett mycket betydelsefullt dotterbolag för staden. Som långvarig styrelsemedlem har Mannonen haft en viktig roll i att genomföra bolagiseringen av Helen och bidra till uppfyllandet av stadens utsläppsminskningsmål, som på många sätt är beroende av Helens åtgärder, samt den ekonomiska nytta som bolaget skapar för staden.
Sanna Valtonen, forskare
Sanna Valtonen är ordförande för Helsingin vanhemmat HELVARY ry. Hon är forskare och organisationsaktivist och har varit budbärare för samarbetet mellan hemmet och skolan i över tio år. Tack vare Valtonen kan allt fler föräldrar i Helsingfors, oberoende av bakgrund, vara delaktiga i sina barns skolgång. Under Valtonens tid har HELVARY ökat medvetenheten om barns delaktighet, barnkonsekvensbedömningar och jämlikhetens betydelse. Som ordförande har Valtonen lyft fram frågor kring barns och ungas intressen samt jämlikhet bland annat i samband med servicenätsprocesser, bedömningsmetoder inom den grundläggande utbildningen, kommunspecifika läroplaner, utbudet av språk i Helsingfors samt utveckling av barnbudgeteringen.
Kai Kartio, filosofie kandidat
Kai Kartio var direktör för konstmuseet Amos Rex 2018–2024. Som museidirektör hade Kartio en central roll för den berättelse som skapades om Amos Rex inom museifältet och den stadskärna som Helsingfors fick. Genom Amos Rex fick Glaspalatstorget en ny social funktion och är nu ett arkitektoniskt intressant, populärt stadsrum med ”dyner” och terrasser, som staden och dess invånare kan glädjas över. Amos Rex har varit en framgång ända sedan öppningsutställningen. Under Kartios ledning har Amos Rex lyfts fram som ett av stadens intressantaste museer.
Heidi Romo, bildkonstnär
Bildkonstnären Heidi Romo är rektor för Norra Helsingfors bildkonstskola. Romo har gjort ett betydelsefullt arbete för att främja konstfostran för barn och unga. Norra Helsingfors bildkonstskola verkar på två verksamhetsställen och erbjuder frielevsplatser, vilket har gett många barn tillgång till bildkonstens värld oberoende av familjens ekonomiska situation. Bildkonstskolan har också tagit ansvar och främjat tillgängligheten genom att från skolans sida erbjuda assistenter till barn med neuropsykiatriska utmaningar. Det här har gjort konstundervisningen genuint inkluderande och gett olika slags elever stöd i hobbyverksamheten. Under Romos ledning har skolan ordnat sommarläger för klienter inom barnskyddet, verksamhet under loven och mångsidiga workshoppar enligt behov. Norra Helsingfors bildkonstskola har deltagit i Finlandsmodellen för hobbyverksamhet sedan den inleddes och stärkt barns och ungas möjligheter att delta i en konsthobby i samband med skoldagen. Romo är en meriterad pionjär inom konstfostran, som har engagerat sig för att främja jämlika möjligheter att utöva konst. Hennes arbete har varit långsiktigt, målmedvetet och inflytelserikt.
Anna Brummer, sjukhusmusiker
Sjukhusmusikern och musikpedagogen Anna Brummer arbetade åren 2017–2024 som sjukhusmusiker på Storkärrs sjukhus, på avdelningarna för palliativ vård och terminalvård. Brummer har varit en pionjär som på egen hand utvecklat sin arbetsbeskrivning. Hon har utbildat nya sjukhusmusiker till sjukhusets palliativa avdelningar, så att det viktiga arbetet fortsätter. Närvaron av musik har också hjälpt sjukhusets personal att orka med sitt tunga arbete. Utifrån sina upplevelser och möten inom terminalvården har Brummer utvecklat teaterföreställningen Elämän rajalla tillsammans med skådespelaren Helena Ryti och regissören Jaana Taskinen. Det framförda musikstycket beskriver realistiskt och värdigt både patienternas och vårdpersonalens önskemål och behov och för därmed dessa viktiga ämnen till offentligheten.
Olli Holmström, vd för Diakonissanstalten
Olli Holmström har varit verkställande direktör för Diakonissanstalten sedan 2012. Han har över 30 års erfarenhet av ledningsuppgifter inom affärsverksamhet, affärsverksamhet inom tredje sektorn och allmännyttig verksamhet. Diakonissanstalten är en anrik allmännyttig aktör inom tredje sektorn, som har gjort ett långsiktigt och betydelsefullt arbete för mindre bemedlade helsingforsare. Diakonissanstaltens kvarter på Alpgtan i Berghäll är i sig självt en unik och intressant del av staden. Diakonissanstalten en strategiskt betydande aktör för stadens social-, hälsovårds- och räddningssektor. Under Olli Holmströms ledning har Diakonissanstalten haft ett gott och nära samarbete med Helsingfors stad.
Kimmo Helistö, bastuföretagare
Kimmo Helistö är en finländsk bastuföretagare som man mycket väl kan kalla för bastulegend. Helistös bastukopplingar sträcker sig tillbaka till 1990-talet, när han ordnade en Höyry-klubb med bastutema i Lepakkoluola. Sedan 2006 har Helistö aktivt bidragit till att återuppliva och utveckla bastukulturen i Helsingfors, och han räddade den traditionella Sauna Arla i Berghäll. År 2018 öppnade Helistö Uusi Sauna på Busholmen. Helistö har också varit en betydande musikalisk influerare i Helsingfors. Han var redaktör på Radio City under en lång tid (1985–1994) och ordförande för Föreningen för levande musik ELMU i tre år (1989–1992).
Eerikki ”Eeka” Mäkynen, vd
Eeka Mäkynen har under lång tid stärkt stadskulturen och evenemangen i Helsingfors på ett aktivt och hållbart sätt. Hans visionära arbete som åstadkommit utmärkta resultat i ledningen för Tuska-festivalen har stärkt Helsingfors internationella och lokala attraktivitet och livskraft i betydande grad. Eekas starka och positiva engagemang för att utveckla Helsingfors i samarbete med staden och andra aktörer har varit betydande. Under Eekas ledning har Tuska vuxit sig stor och fått många fans bland publiken och lokalbefolkningen.
Fyra förtroendevalda belönades
De förtroendevalda som belönades med gyllene Helsingforsmedaljer var professor Sirpa Asko-Seljavaara, filosofie doktor och professor Laura Kolbe, verkställande direktör, EM, JK, PK Pia Pakarinen samt riksdagsledamot, magister i hälsovård och röntgenskötare Sari Sarkomaa.
Medaljen tilldelas som erkänsla för förtjänstfull insats för Helsingfors stad till en person som har innehaft förtroendeuppdrag för Helsingfors stad sammanlagt i minst 20 år.
