Helsingfors stad har lämnat ett utlåtande till regeringen om dokumentet ”Riktlinjer för en kontrollerad avveckling av de restriktioner och rekommendationer som införts till följd av covid-19-epidemin”.
Väsentligt med en helhetsbedömning av läget vid avvecklingen av restriktioner
Enligt regeringens plan fattas beslut om avveckling av restriktioner och rekommendationer stegvis på basis av det epidemiologiska läget och en helhetsbedömning.
Helsingfors stad anser det vara viktigt att man inte fastnar i enskilda siffervärden vid avvecklingen av restriktioner, utan att man verkligen gör en helhetsbedömning.
I och med att vaccinationstäckningen ökar är social- och hälsovårdens bärkraft, såsom behovet av och prognosen för sjukhus- och intensivvård, smittspridningens och andra tjänsters funktionsförmåga samt dödligheten viktigare parametrar än förekomsten av smitta.
De föreslagna gränsvärdena för incidens är ganska låga och baserar sig på modeller som utarbetats i en helt annorlunda situation. Då fanns till exempel inga vaccin ännu i sikte. Dödligheten bland äldre personer som insjuknat i coronavirus har också redan minskat. Om incidenstrenden är nedåtgående kunde den riksomfattande gränsen vara under 100/100 000 inv./14 dygn och andelen positiva testresultat under två procent. När man planerar att återinföra begränsningar vid en uppåtgående trend kunde gränserna som föreslås i planen fortfarande vara användbara.
Lindringen och avvecklingen av begränsningar som gäller barns och ungas liv ska bli en starkare tyngdpunkt
Enligt regeringens plan är det viktigt att när man avvecklar begränsningarna ska man först sträva efter att lindra och avveckla begränsningar som berör barns och ungas liv och vardag. Enligt Helsingfors stad syns ändå inte den här principen i planens praktiska åtgärdsförslag. Det är fel budskap att man först planerar att öppna restaurangverksamheten medan barn och unga inte ens skulle få delta i hobbyverksamhet utomhus. Kommunerna i huvudstadsregionen beslöt 15.4.2021 att hobbyverksamhet utomhus kommer att öppnas för 20-åringar och yngre redan från och med 19.4.2021.
I fortsättningen är det av högsta prioritet att barnen och ungdomarna får återgå helt till närundervisning. På riksomfattande nivå borde man också fastställa riktlinjer om att omedelbart möjliggöra närundervisning för högskolestuderande. Till näst borde man öppna barns och ungdomars hobbyer, ungdomsarbetets verksamhet och offentliga utrymmen som muséer, utställningsutrymmen och bibliotek. När dessa öppnas bör man tillämpa nödvändiga begränsningar vad gäller bland annat kundantal, förhandsanmälningar och hygienanvisningar.
Det finns ännu faktorer att överväga gällande avvecklingen av restriktionerna – en omvänd ordning fungerar inte alltid
Idén att avveckla restriktionerna i omvänd ordning är delvis ologisk. Restriktionerna togs i bruk i den ordning som man fick redskap att verkställa dem. Att öppna lågriskverksamhet och att stöda särskilt sårbara grupper borde prioriteras i avvecklingen av restriktioner.
Till exempel distansundervisningen har inte visat sig vara en särskilt effektiv åtgärd i den epidemiologiska analysen. Det har förekommit få fall av fortsatt spridning i skolorna, och de exponerade har enkelt kunnat nås för att bryta smittkedjor. Å andra sidan anser experterna att i synnerhet begränsningarna på utskänkningsställens verksamhet varit effektiva. Att avveckla dessa begräsningar först uppfyller inte målen som regeringen ställt upp för sig själv i sin plan.
Utomhusverksamhet före inomhusverksamhet – betoning på att möjliggöra trygg motion
Helsingfors stad anser det vara viktigt att man öppnar idrottsverksamheten på ett hälsosäkert sätt så fort som möjligt. Det viktigaste vore att trygga motionen för specialgrupper så fort som möjligt minst utomhus. Dessutom är vattengymnastik en viktig motionsform för äldre personer, personer med funktionsnedsättning och personer som genomgår rehabilitering, och den är inte kopplad till en betydande spridning av coronavirus.
Motionsutrymmen inomhus borde alltså inte kategoriskt hållas stängda för vuxna under sommaren, och man kan i synnerhet inte göra så för barn och unga. Med tanke på barns och ungdomars jämlikhet bör hobbyverksamhet inomhus också möjliggöras, eftersom till exempel många konsthobbyer inte kan ordnas utomhus.
Beträffande offentliga tillställningar bör man beakta evenemangets storlek och karaktär samt överväga ibruktagandet av ett coronapass
Vad gäller offentliga tillställningar anser Helsingfors stad att regeringens plan är för vag och koncentrerar sig för mycket på enskilda kriterier. Kriterierna som beskrivs i förslaget från undervisnings- och kulturministeriets arbetsgrupp och som skiljer sig från regleringen av andra branscher medför inte heller den klarhet och förutsägbarhet som man hoppats på.
I möjliggörandet av offentliga tillställningar bör man beakta evenemangets och lokalens storlek samt om evenemanget ordnas inom- eller utomhus.
Ett mindre evenemang som ordnas ansvarsfullt inomhus och på områden utomhus som fastställts på förhand kan jämföras med restaurangers, terrassers eller nöjesparkers verksamhet, och därför borde de tillåtas enligt samma ramvillkor. Säkerhetsåtgärderna för mindre evenemangverksamhet kunde till exempel vara ett begränsat deltagarantal, deltagande på basis av förhandsanmälan eller biljetter, en sittplats eller annan plats som anvisats för varje deltagare samt användning av ansiktsmask.
Helsingfors stad samarbetar med Tapahtumateollisuus ry och aktörer inom evenemangsbranschen för att göra det möjligt att ordna evenemang på ett hälsosäkert sätt. Branschen har redan ansvarsfull praxis som konstaterats fungera under tidigare skeden, och branschen har i stor utsträckning förbundit sig till att följa principerna för trygga evenemang. För att det ska vara möjligt att stödja branschen är det viktigt att de kommunala aktörerna har en klar förståelse för regeringens riktlinjer och att riktlinjerna bereds tillsammans med kommunerna och branschen.
Helsingfors stad betonar evenemangsbranschens betydelse för att skapa livskraft i de stora städerna och anser det vara viktigt att konst- och kulturverksamheten jämställs mer med näringsverksamheten.
Företagen inom turism-, restaurang- och evenemangsbranschen har lidit mest av coronakrisen. Med hjälp av ett coronapass kunde man inte bara underlätta för företagen, utan också minska arbetslöshet bland unga.
Den förlängda krissituationen har särskilt reflekterats i unga vuxnas sysselsättning. Krisens följder kommer att synas ännu länge som olika slags konsekvenser, såsom psykiska problem och en större risk för utslagning, i synnerhet bland unga, vars arbetslöshet redan före coronakrisen var på oroande hög nivå.
Det vore motiverat att rikta vaccinationer regionalt till de värst drabbade epidemiområdena
Helsingfors stad anser att helheten för avvecklandet av restriktionerna också borde kopplas till regionalt riktade vaccinationer för att vaccinationstäckningen så fort som möjligt skulle bli tillräcklig på de värst drabbade epidemiområdena. Det här är också viktigt med tanke på utvecklingen av hela landets epidemiläge.
Det är inte motiverat att förutsätta att alla över 70 år och alla som tillhör riskgrupper i hela landet ska ha vaccinerats i sin helhet före man inleder de regionala inriktningarna. Det vore betydligt effektivare om förordningen om regionala inriktningar skulle träda i kraft omedelbart. Inget vaccinpreparat bör heller lämnas utanför inriktningarna.
Att rikta vaccinationerna till de värst drabbade epidemiområdena skulle rädda liv och minska belastningen på sjukhusen om detta genomfördes brådskande och på ett omfattande sätt. THL:s experter betonar att ju tidigare man börjar inrikta vaccinationerna på ett effektivt sätt, desto större antal allvarliga former av sjukdomen, sjukhusperioder och dödsfall kan man undvika.
Förutom gränssäkerhetens förutsättningar bör riktlinjer brådskande ställas upp för öppningen av turismen
Främjandet av hälsosäkerheten i den gränsöverskridande trafiken har en betydande inverkan på att stoppa epidemin och i synnerhet virusvarianter från att spridas. Effektiva säkerhetsåtgärder bör fortsätta inom gränstrafiken tills smittorna som kommer över gränserna inte längre hotar behärskandet av epidemin. Helsingfors stad är av samma åsikt om denna utgångspunkt.
I praktiken blir ändå de nuvarande arrangemangen för att trygga hälsosäkerheten otillräckliga senast när antalet personer som överskrider gränsen börjar öka på grund av att resebegränsningarna ens delvis avvecklas. Ännu för tillfället ser till exempel Estlands, övriga Baltikums och Sveriges epidemilägen fortfarande väldigt dåliga ut jämfört med Finland.
Därför bör man omgående fastställa att ett färskt intyg på negativt testresultat eller på genomgången covid-19-infektion (senare också vaccin) ska vara ett krav på inresa, eller att resenärer minst åläggs att boka två coronatest genom ett elektroniskt system. Det första testet ska tas genast efter gränsöverskridningen, det andra 72 timmar efter det första testet. Om ett sådant så kallat coronapass skulle fastställas som förutsättning för inresa skulle antalet personer som testas i hamnen minska och man kunde ordna testen i hamnen utan att äventyra den övriga kapaciteten som behövs för att behärska epidemin till exempel i smittspårningen och vaccinationerna. Modellen är kritisk för att trygga hela Finlands hälsosäkerhet.
EU:s planerade gemensamma digitala ”green certificate” kan också tas i bruk för att trygga gränsernas hälsosäkerhet. Dess användning måste dock också göras obligatorisk. Helsingfors hamn är en av världens livligaste passagerarhamnar, och en modell som baserar sig på ett frivilligt vaccin eller test kan inte fungera som grund för en hälsosäker inresa.
Samtidigt behöver turismbranschen brådskande en tydlig plan och tidtabell för att branschen ska kunna bygga en framtid efter coronaviruset. Inom branschen bedrivs det aktivt handel upp till ett år före kundens resa. Utan en klar plan med tidtabeller som utarbetats av regeringen, samordning på EU-nivå och villkor för hälsosäker inresa är det i praktiken omöjligt för branschen att göra nödvändiga investeringar för framtiden.
Vård- och serviceskulden samt tillgången till personal inom social- och hälsovårdsbranschen kräver åtgärder
Den utdragna pandemin har skapat en vård- och serviceskuld som hela tiden växer och som man endast delvis lyckats avskaffa.
Som följd av den försvagade hälsan och välfärden kan man se ett ökande behov av mer omfattande tjänster om man inte kan svara på hälsoutmaningarna som uppkommit samt behoven av psykiskt och ekonomiskt stöd i tid. Problem har särskilt noterats bland unga, i familjer, inom barnskyddet och i familjerådgivningen. Nu behöver man öka på tidiga mentalvårdstjänster med låg tröskel som är lätta att boka för att man ska undvika krissituationer och ökade sociala problem. Det här innebär bland annat satsningar på skolor och yrkesläroanstalter samt uppsökande ungdomsarbete. I och med den utdragna pandemin är också situationen tung för äldre personer, personer med funktionsnedsättning och närståendevårdare, och behovet av tjänster som stöder funktionsförmågan och orken är stort.
Förutom tillräcklig finansiering måste statsmakten också trygga tillräcklig social- och hälsovårdspersonal i synnerhet på de områden där coronaläget är som svårast, till exempel i huvudstadsregionen. Antalet utbildningsplatser för kritiska yrkesgrupper bör ökas snabbt. Behovet av personal ökar av flera andra orsaker än bara corona. Man behöver också utvidga personalstrukturen och den flexibla användningen av personal mer än förr.
Föregripande redskap behövs för att förbereda sig på eventuella kommande vågor
De temporära bestämmelserna i lagen om smittsamma sjukdomar gäller fram till 30.6.2021. Det lönar sig att förlänga dessa ifall situationen förvärras. Dessutom bör man förbereda sig på att situationen också under kommande vågor kan försämras så mycket att man måste fastställa ett nytt undantagstillstånd och överväga att till exempel begränsa människors rörelsefrihet. Man måste kunna undvika vårens situation, där de begränsningar på rörelsefriheten som ansågs vara nödvändiga föll på att de inte förberetts på en tillräckligt hållbar grund.
Om epidemiläget plötsligt försvåras måste man ha tillräckliga redskap i verktygslådan som kan aktiveras. Det är skäl att åtminstone bereda sådana möjliggörande författningar, men också stifta lagar.
I stället för branschspecifika och inriktade lagstiftningslösningar borde man bereda mer allmän reglering med stöd av vilken man vid behov kunde fatta beslut som epidemiläget kräver gällande till exempel begränsningar för och stängning av lokaler och också privata tillställningar. På lagnivå skulle det fastställas vilka kriterier som måste uppfyllas för att man ska kunna fatta beslut om begränsningar och hurdana deras innehåll kan vara (till exempel hygienkrav, krav på att hålla avstånd, begränsade kundantal och stängning av lokaler). Behörigheten för tillämpningen kunde behållas vid statsrådet eller tilldelas regionförvaltningsmyndigheterna och kommunerna. I samband med detta bör man också stifta om möjligheten till kompensation för de ekonomiska följder som begränsningarna orsakat.
Hela utlåtandet (endast på finska):
Helsingfors stads utlåtande om regeringens dokument ”Riktlinjer för en kontrollerad avveckling av de restriktioner och rekommendationer som införts till följd av covid-19-epidemin”
Foto: Jonna Pennanen