I Helsingfors pågår budgetarbetet samtidigt som Finland återhämtar sig från den globala pandemin. Finlands bruttonationalprodukt förväntas växa med 3,5 procent i år och den ekonomiska återhämtningen förutspås fortgå även nästa år. Budgetförslaget tryggar en hållbar tillväxt för Helsingfors samt presenterar en rekordhög investeringsnivå och satsningar för coronaåterhämtning medelst en ansvarsfull skötsel av ekonomin.
Helsingfors har skött ekonomin ansvarsfullt och tack vare detta har staden även under coronapandemin kunnat satsa på servicen och investera – vi har inte behövt sätta tvärstopp för ekonomin.
Under 2022 kommer totalen av de yttre verksamhetsutgifterna enligt stadens resultaträkning att växa med 5,7 procent jämfört med budgeten för 2021.
”I den gemensamma stadsstrategin har vi kommit överens om flera riktlinjer som är viktiga med tanke på stadens ekonomi. Vi har valt att fortsätta framåt på den modiga tillväxtens väg, vi startar strukturella reformer som förbättrar produktiviteten och allokerar betydande resurser till återhämtningen efter coronapandemin”, säger borgmästare Juhana Vartiainen.
I den nya stadsstrategin Läge för tillväxt har Helsingfors definierat tydliga ansvarsprinciper för skötseln av ekonomin. Ansvarsprincipen innebär att Helsingfors bestämmer i vilken takt utgifterna får växa. Basnivån för driftsekonomins utgiftsökning binds till förändringen av kostnadsnivån och befolkningstillväxten samt till stadens eget produktivitetsmål. Den totala tillväxten påverkas dessutom i synnerhet av coronapaketet som står utanför ansvarsprincipen och av den utgiftsökning som de strukturella reformerna möjliggör.
Ett eget paket för coronaåterhämtningen
Återhämtningen efter coronapandemin förutsätter att vi målmedvetet minskar den välfärdsskuld som pandemin har orsakat. För coronaåterhämtningen reserveras ett engångsbelopp om sammanlagt 70 miljoner euro för åren 2022 och 2023.
Coronapaketet fördelas mellan sektorerna enligt följande: 45 miljoner till social- och hälsovårdssektorn, 17 miljoner till fostrans- och utbildningssektorn och 8 miljoner till kultur- och fritidssektorn. Medlen i återhämtningspaketet kommer att användas på återuppbyggnadsbehoven som coronapandemin har orsakat.
”Tack vare en ansvarsfull skötsel av ekonomin under tidigare år hade Helsingfors en stark ekonomi när krisen började. Detta ansvarstagande är den väg som vi måste fortsätta på även framöver. Samtidigt är det viktigt att uppmärksamma att vår stad har lidit av pandemin exceptionellt mycket jämfört med övriga Finland och välfärdsskuld har dessvärre uppstått inom alla sektorer. På grund av detta kommer återuppbyggnaden att ta en lång tid och det är nödvändigt att satsa på den”, säger Vartiainen.
Investeringsutgifterna kommer att öka nästa år
En växande stad förutsätter investeringar. Helsingfors kommer också att fortsätta att göra kraftiga investeringar på trafikinfrastrukturen, på att möjliggöra bostadsproduktionen och på servicenätet. Under det kommande året uppgår Helsingfors investeringar till närmare 1,1 miljarder euro, med affärsverken medräknade. Denna rekordhöga investeringsnivå möjliggör en hållbar tillväxt av stadens befolkningsantal och ekonomi under 2020-talet.
Med investeringarna finansieras flera projekt som är viktiga för stadsinvånarna; ambitiös bostadsproduktion, byggande och renovering av skolor samt satsningar på gator, trafikleder och parker.
En jämlik utveckling av stadens olika områden tryggas genom att satsa på fokusområdena för stadsförnyelse, en mångsidig bostadsproduktion och trivseln i områdena. I investeringarna på kollektivtrafiken fortsätter vi genomförandet av projekten för Spårjokern och Kronobroarna. I budgetförslaget förbereds genomförandet av tunneln i Sörnäs.
På grund av de stora investeringarna kommer stadens låneskuld per invånare att öka, men tack vare den hittills kraftiga ekonomiska tillväxten står stadens ekonomi på en stark grund, vilket gör det möjligt att ta väl övervägda risker. Om den ekonomiska tillväxten och utvecklingen av skatteintäkterna inte realiseras på den nivå som eftersträvas, har staden beredskap att vidta korrigerande åtgärder för att balansera stadens finansieringsläge.
Personalens löneutvecklingsprogram kommer att fortsätta
Helsingfors stads attraktivitet som arbetsgivare stärks och personalens välbefinnande främjas i enlighet med strategin. I budgetförslaget allokeras under 2022 sammanlagt fem miljoner euro till löneutvecklingsprogrammet.
Löneutvecklingsprogrammet gör det möjligt att höja lönerna inom vissa centrala yrkesgrupper, där staden har svårt att hitta kompetent personal. Behovet av lönehöjningar kartläggs på bred basis.
Dessutom kommer det att ordnas en kvalitetsupphandling för tjänsterna inom stadens företagshälsovård för att förbättra kvaliteten i företagshälsovårdens tjänster.
Kommunalskatteavkastningen uppskattas öka – skattesatsen förblir oförändrad
I budgetförslaget för 2022 är den kommunala skattesatsen om 18,0 procent oförändrad.
År 2022 uppskattas avkastningen av kommunalskatten uppgå till 2 950 miljoner euro. Detta är 3,5 procent mer än prognosen för 2021. År 2022 uppskattas avkastningen av samfundsskatten uppgå till 520 miljoner euro.
År 2022 uppskattas de ackumulerade statsandelarna uppgå till 365,5 miljoner euro. Staten har i sin budget för 2022 beslutat om nedskärning av statsandelarna som riktas mot den kommunala ekonomin och som uppgår till strax över 550 miljoner euro för hela landet. Statens nedskärning av statsandelarna är cirka 100 euro per invånare, vilket betyder att Helsingfors stads statsandelsfinansiering minskar med 65 miljoner euro.
Stadsfullmäktige fattar beslut om budgeten för 2022 den 8 december
Helsingfors stadsstyrelse behandlar budgetförslaget den 8 och den 15 november. Budgeten lämnas till stadsfullmäktige för behandling den 24 november.
Läs mer:
Budget förslag 2022 (pdf)
Foto: Lauri Rotko