Helsingfors daghem, skolor och lekparker återanvänder sina möbler på ett effektivt sätt – en besparing på cirka 3 miljoner per år

Enheter inom fostran och utbildning återanvänder minst 35 procent av sina lösa möbler. På gymnasiet Kallion lukio är 90 procent av möblerna återanvända. Detta bidrar på ett betydande sätt till koldioxidneutralitet och sparar också pengar.

Publicerad , uppdaterad
Kunnostettuja kalusteita leikkipuistossa
Bild: Jan Knuutinen

På bara några år har kulturen i fråga om användning av möbler i Helsingfors stads lekparker, skolor, daghem, läroanstalter och arbetarinstitut förändrats i en hållbarare riktning.

– Tidigare brukade vissa möbler rustas upp exempelvis i samband med projekt och sedan tas i bruk på nytt. En del enheter var aktiva, men verksamheten var sporadisk, minns Vera Schulman, enhetschef för tjänsterna för planering av undervisningslokaler.

Senare har ledningsgruppen för fostrans- och utbildningssektorn fastställt riktlinjer för detta, och återvinningen och återanvändningen av möbler har nu blivit systematisk inom  sektorn i Helsingfors. För närvarande kan 35 procent av möblerna återanvändas. Målet är att procentandelen ska fortsätta stiga.

Entisöityjä tuoleja pöydän ympärillä.
Restaurerade stolar designade av Alvar Aalto i Kallion ala-astes korridorer. Bild: Nina Dale

Saker cirkulerar eller doneras till Ukraina

Schulman förklarar på ett konkret sätt: En skola ska renoveras. Skolan har 100 möbler och väljer ut 35 av dem att rusta upp. En möbelplanerare kontrollerar tillsammans med skolan att de möbler som sparas är de bästa för skolans verksamhet. Samtidigt blir 65 möbler över. En del av dem är i så dåligt skick att de kasseras. Även dessa möbler återvinns, så att trädelarna hamnar i träavfallet och metalldelarna i metallavfallet. I exemplet hamnar 10 möbler på ett avfallsflak.

– Sedan har vi de återstående 55 möblerna. Eftersom vi vet att även andra enheter har ett stort behov av sådana här möbler, berättar vi öppet vad vi har att erbjuda.
 

Minst 10 långtradarslass med överblivna möbler har donerats till skolor och daghem i Ukraina.

Vera Schulman

En del av de överblivna möblerna transporteras till en annan skola som behöver dem och en del går till Tavarat kiertoon -återvinningssystemet, som upprätthålls av Helsingfors stads affärsverk Stara och , där olika enheter inom staden kan ta sådant de vill ha. När den skola som ska renoveras ska tömmas kan sektorn skänka bort de lösa möbler som blivit kvar eller också kan Stara sälja dem.

– Minst 10 långtradarslass med överblivna möbler har donerats till skolor och daghem i Ukraina, berättar Schulman. 

Tuoleja ja pöytä, jolla legoja.
Möbler i lekparken Sanna. Bild: Jan Knuutinen

Stämningen på Kallion ala-aste bevarades

När Kallion ala-asteen koulu genomgick en fullständig renovering för drygt tre år sedan gick man igenom alla skolans möbler. Skolan byggdes år 1910, så inom dess väggar fanns olika slags möbler från olika tidsperioder.

– Vi hade ganska många elevmöbler i dåligt skick, men där fanns också några katedrar och annat som behövde rustas upp. Under ledning av en inredningsarkitekt gick vi igenom möblerna en efter en och utredde deras ursprung och om de var värda att bevara, minns rektor Juha Saaresaho.

På listan över saker som skulle sparas fanns exempelvis gammaldags pulpeter, som nu har rustats upp och används i skolans resursklass. Diverse gamla stolar, bänkar och bord sattes också i skick. Skolans korridorer pryds till exempel av ett par tramporglar, vars trädelar renoverats, och gamla bänkar. Eleverna och personalen återvände till den renoverade skolbyggnaden i januari 2025.

– Det har varit viktigt att bevara byggnadens själ. Vi ville spara så många möbler som möjligt. Elevmöblernas användbarhet var en stor fråga. Huset och möblerna ska tjäna också andra än oss i decennier framåt, säger Saaresaho.

Juha Saaresaho työhuoneessaan, jossa kunnostetut nojatuolit.
I rektor Juha Saaresahos arbetsrum finns gamla renoverade fåtöljer och ett nytt bord. Bild: Nina Dale

15 000 möbler i lager

Fostrans- och utbildningssektorn har även nu 15 000 lösa möbler i lager, som rustas upp, väntar på att rustas upp eller ska tas i bruk på nytt. Bland de möbler som återvinns och återanvänds finns exempelvis bord och stolar för elever, soffor samt olika möbler för lekparker och daghem.

–  Möbler från vissa tillverkare är av mycket god kvalitet. Till exempel är många av möblerna från 1960- och 1970-talen bättre än dagens, berättar Schulman.

Återanvändning och återvinning av möbler i klassrummen ligger helt i linje med stadsstrategin. Koldioxidutsläppen minskar, och likaså produktionen av material av naturresurser. 

Kunnostettuja pulpetteja luokassa.
I ”museiklassrummet” på Kallion ala-aste finns gammaldags pulpeter som rustats upp och tagits i bruk på nytt. Bild: Nina Dale

Naturresurser och pengar sparas

År 2025 är budgeten för de första lösa möblerna inom sektorns småbarnspedagogik, skolor och läroanstalter 11,5 miljoner euro, exklusive utrustning för klasser för tekniskt arbete

Cirka 35 procent av denna inredning består av återvunna möbler. Det kalkylmässiga priset på återvunna möbler omfattar bland annat kostnader för lagring, transport och rengöring. År 2025 uppnås besparingar på cirka tre miljoner euro genom att använda återvunna möbler.

Återanvändningscentralen har till exempel räknat ut att återvinning av möblerna från två undervisningslokaler i paviljongen i Norra Böle, som är en filial till grundskolan Pasilan peruskoulu, motsvarar neutralisering av en persons koldioxidutsläpp i tre månader. Helsingfors stad har ett hundratal skolor.

Återvinning är en miljögärning, och skolorna har massor av möbler. Det vore hemskt om de bara slängdes bort.

Juha Saaresaho

–  På det här sättet sparar man många människors naturresurser ganska snabbt, understryker Schulman.

Genom att återanvända de två nämnda undervisningslokalernas möbler sparade staden ungefär 16 000 euro.

Det är också viktigt att eleverna i Helsingfors värdesätter återvinning. Till exempel i Kallion lukio har de studerande krävt att alla läroanstaltens möbler ska återvinnas. Målet har uppnåtts till 90 procent.

–  Återvinning är en miljögärning, och skolorna har massor av möbler. Det vore hemskt om de bara slängdes bort. Det är fint om de kan rustas upp och kläs om för att tas i bruk på nytt, framhåller Saaresaho. 

Reppuja koulun käytävässä olevalla vanhalla penkillä.
En gammaldags bänk används som förvaringsplats för ryggsäckar i skolans korridor. Bild: Nina Dale

Goda nyheter för morgondagen

Inom fostrans- och utbildningssektorn vill man att även de möbler som skaffas i dag ska kunna rustas upp i framtiden. Återvinning ses som ett värde.

Helsingfors stad har tillgång till landets bästa designer, som planerar möbler för inlärningsmiljöerna tillsammans med deras användare. Tack vare samarbetet har man möbler – både nya och gamla – som är lämpliga för ändamålet, det vill säga de är ergonomiska och stöder lärandet, gemenskapen och det psykiska välbefinnandet.

–  Varje dag kan jag se mig själv i spegeln och säga att jag gör något bra för morgondagen. Tack vare återvinningen får barnen en bättre miljö idag och imorgon, säger Schulman.

Den systematiska möbelåtervinningen och dess mål ska även utvidgas till andra sektorer inom staden. En tydlig återvinningsprocess underlättar verksamheten även i exceptionella situationer, över sektorsgränserna. Ett exempel från coronatiden som påminner oss om det: Stolarna till coronavaccinationsställen i Helsingfors togs huvudsakligen från fostrans- och utbildningssektorns förråd.

Vanha pöytä ja tuoli.
Lärarrummet ges information via högtalare från ett vackert gammalt skrivbord. Bild: Nina Dale
Entisöity urkuharmoni.
Skolans korridorer pryds av ett par tramporglar, vars trädelar renoverats. Bild: Nina Dale

Rekommenderat för dig

Rekommendationer genereras automatiskt baserat på innehåll.