– Vi har skött vår stads ekonomi på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt. Helsingfors satsar på tjänster av hög kvalitet och svarar på den växande efterfrågan på tjänster i takt med att staden växer. Samtidigt är dock den smalare skattebasen en belastning för stadens förmåga att investera. Kommun-Helsingfors årsbidrag minskade med en fjärdedel jämfört med 2024. När det gäller social-, hälsovårds- och räddningstjänsterna är Helsingfors ekonomiska ställning i linje med andra välfärdsområden som tillämpat en strikt ekonomisk förvaltning, säger borgmästare Daniel Sazonov.
Kommun-Helsingfors ekonomi bättre än beräknat
Enligt bokslutet förverkligades kommun-Helsingfors ekonomi 2025 bättre än väntat i budgeten.
Enligt bokslutet för 2025 uppgick kommun-Helsingfors verksamhetsintäkter till 1 383 miljoner euro, vilket är 58 miljoner euro mer än budgeterat. Kommun-Helsingfors driftskostnader år 2025 uppgick i sin tur till 3 267 miljoner euro, vilket är 42 miljoner euro mindre än budgeterat.
Driftskostnaderna var dock 9,8 procent högre än 2024. När sysselsättningstjänsterna som överförts till staden som nya uppgifter beaktas, ökade utgifterna med 6,4 procent jämfört med den jämförbara situationen 2024. Kommun-Helsingfors avser Helsingfors utan den statligt finansierade social-, hälsovårds- och räddningssektorn.
Räkenskapsperiodens resultat för kommun-Helsingfors var 146 miljoner euro, vilket är 85 miljoner euro mer än budgeterat. Kommun-Helsingfors resultat var ungefär hälften av vad det var före reformen av social-, hälsovårds- och räddningsväsendet.
Ökade och fortsatta investeringar inom viktiga områden
Helsingfors investerade totalt 874 miljoner euro i servicelokaler och infrastruktur, vilket är nästan 52 miljoner euro mer än föregående år. Byggandet koncentrerades till växande områden såsom Västra hamnen, Fiskehamnen och Böle. Färdigställda projekt var bland annat grundskolan Pasilan peruskoulu och daghemmet Aurinkokello, tillbyggnaden av lågstadieskolan Oulunkylän ala-asteen koulu samt renoveringen av Mannerheimvägen.
Kassaflödet för verksamhet och investeringar 2025, ett viktigt nyckeltal som beskriver balansen i den växande stadens ekonomi, hamnade 321 miljoner euro på minus, vilket är sämre än 2024. Helsingfors finansierade 62 procent av sina investeringar med inkomstfinansiering.
Social-, hälsovårds- och räddningssektorns ekonomi är i linje med de välfärdsområden som uppvisar ett överskott
Helsingfors stad är den enda kommunen som ansvarar för att ordna social- och hälsovården och räddningsväsendet. Helsingfors social-, hälsovårds- och räddningssektor finansieras genom statlig finansiering och klientavgifter.
År 2025 uppgick sektorns intäkter till 289 miljoner euro, vilket var 40 miljoner euro mer än budgeterat. Budgeten för social-, hälsovårds- och räddningstjänsterna uppgick till 3 156 miljoner euro. I bokslutet uppgick utgifterna till 3 074 miljoner euro, det vill säga 82 miljoner euro mindre än budgeterat.
Under 2025 uppgick sektorns verksamhetsbidrag till -2 785 miljoner euro, vilket var 122 miljoner euro bättre än budgeterat. Verksamhetsbidraget beskriver hur stor del av driftsekonomins utgifter som täcks av statliga medel. År 2025 var social-, hälso- och räddningssektorns resultat 169 miljoner euro.
Av de regioner som kraftigt har balanserat sin ekonomi genererade Vanda och Kervo välfärdsområde och Västra Nylands välfärdsområde det största överskottet per invånare. Helsingfors överskott per invånare var tredje störst, i nivå med Egentliga Finlands välfärdsområde och Birkalands välfärdsområde.
Helsingfors upprättar separata bokslut för kommun-Helsingfors (fostrans- och utbildningssektorn, stadsmiljösektorn, kultur- och fritidssektorn samt stadskansliet och affärsverken), social-, hälsovårds- och räddningssektorn samt hela Helsingfors stad. Även för stadskoncernen upprättas tre separata bokslut: Helsingfors stadskoncern, koncernen kommun-Helsingfors samt koncernen för social-, hälsovårds- och räddningssektorn. Stadsstyrelsen behandlar bokslutet för 2025 den 23 mars 2026 och stadsfullmäktige den 17 juni 2026.
