Staden håller på att skapa en identitet och ny stadsdel på Hanaholmen. Hur vill du att den ska utvecklas?
Den östra innerstadens siluett har i fem decennier dominerats av Hanaholmens kraftverk, som har producerat el och värme för Helsingforsborna. Nu står kraftverket och området omkring det inför en ny framtid.
– Kraftverket är ett framträdande och minnesvärt landmärke. Men vad kan man utveckla utifrån det? Vad kommer det att användas till i framtiden? Är det möjligt att bevara kraftverket eller delar av det för kommande generationer? Alla dessa är riktigt intressanta frågor, berättar Päivi Hietanen, projektchef för Hanaholmens kraftverksprojekt.
Vi börjar söka svar på dessa och många andra frågor genom den internationella idé- och genomförandetävlingen som startar i höst. Det står dock redan nu klart att området åtminstone kommer att få bostäder för cirka 3 000 personer samt till exempel strandstråk, parker och en ny skola.
Designchefen Hanna Harris berättar att hela kraftverksområdet på Hanaholmen är en av de mest intressanta platserna i hela innerstaden.
– Området är intressant redan på grund av sitt läge och sin historia. Och naturligtvis på grund av vad det kan bli i framtiden. Platsen ligger vid havet och det är lätt att ta sig dit. När man tänker på liknande områden på andra håll i världen, så brukar de ofta ligga i utkanten av städerna. Även Hanaholmen låg ju tidigare i utkanten av staden, men numera är platsen verkligen central, berättar Harris.
Men innan själva byggarbetet påbörjas är det dags för några försök. Hanaholmens kraftverksområde öppnades för stadsborna på Helsingforsdagen den 12 juni.
Staden bjuder in invånarna att komma med förslag på hur Hanaholmens kraftverksområde ska se ut under de kommande fem åren, medan området används för tillfälliga ändamål. Päivi Hietanen, som leder kraftverksprojektet, hoppas att invånarna både kommer med idéer och är aktiva.
– Staden har inte velat planera området för långt. Genom Säg din åsikt-enkäten kan invånarna berätta vad som skulle locka dem till området och vad de vill göra där, berättar Hietanen.
Enkäten är öppen fram till den 30 september på stadens webbplats på kerrokantasi.hel.fi/hanasaari-2026(Länk leder till extern tjänst) (länken leder till en extern tjänst)
Det är redan nu möjligt att hyra lokaler i den tidigare personalbyggnaden (Bjälkgatan 1). De lokaler som hyrs ut är aulalokalerna samt salarna och kabinetten på andra våningen som lämpar sig exempelvis för kontorsbruk, fester eller fotograferingar och filmningar.
Kraftverket är för närvarande stängt. Man kan besöka det på guidade turer under sommaren.
Anmälan till turerna sker via en blankett på webben(Länk leder till extern tjänst). (länken leder till en extern tjänst)
Staden kartlägger för närvarande möjliga tillfälliga sätt att använda kraftverket.
I Hanaholmens kraftverksområde har bland annat byggts nya promenad- och cykelvägar, ett sommarkafé och en beachvolleybollplan. Dessutom kommer det att byggas en tillfällig skejtplats i området senare i år. Målet är att Hanaholmens område senare ska få en permanent skejtpark.
Projektchefen Tuomas Hakala ansvarar för byggarbetena i Fiskehamnens område. Hakala berättar att Hanaholmen i fråga om utomhusområdena är ett nytt rekreationsområde för stadsborna.
– Det är beaktansvärt att man nu kan besöka Hanaholmen. Tidigare har man aldrig kunnat ta sig hit, utan området har varit inhägnat, berättar Hakala.
Efter krigen behövde staden mer energi och byggde två kraftverk på Hanaholmen som fortsättning till Söderviks område. Detta krävde dock att man först anslöt Hanaholmen och den intilliggande Hönan till fastlandet genom en enorm markfyllnadsoperation. Hanaholmens A-kraftverk togs i bruk 1960 och revs 2008. B-kraftverket stod klart 1974 och var då stadens dyraste kommunala byggprojekt. B-kraftverket togs ur bruk 2023.
– Personligen tycker jag att det här är en fantastiskt fin byggnad. Den är ett av arkitekten Timo Penttiläs viktigaste verk. Många säger att kraftverket utgör ett fint skikt i arkitekturen i Fiskehamnen. Stadsborna har också funderat på om man borde riva byggnaden, då den är en symbol för förbränning av kol, eller bevara byggnaden av samma orsak och utveckla den för nytt bruk, säger Hietanen.
Hanaholmens kraftverk är inte skyddat och dess framtid är ännu oviss. Det kan vara svårt att ändra en energiproduktionsanläggning för nytt bruk.
– Att anpassa ett kraftverk för nya användningsändamål är mycket krävande och dyrt, säger Hakala.
Staden vill ha mer än bara bostadsbyggande i Hanaholmens område. Vad som annars kan komma att byggas i kraftverkets omgivning beror på kraftverkets framtid.
– Den övriga verksamheten bör i alla fall skapa mervärde för områdets invånare och ge nytt liv åt stadskulturen, fortsätter Hakala.
Det finns förstås inte något bostadsområde eller några invånare på Hanaholmen ännu, men tusentals personer ska bo där i framtiden.
Päivi Hietanen berättar att det finns en riktigt stark ”kulturell vibe” i området. I närheten ligger Söderviken med sina evenemang, konstuniversitet samt Berghälls kulturliv.
– Personligen hoppas jag att något av allt detta ska leva kvar när området börjar utvecklas. Området kommer oundvikligen att få en ny identitet, och min förhoppning är att den ska skapas tillsammans med stadsborna. Denna period av experimentell användning är en del av den process genom vilken framtiden skapas, säger Hietanen.
Designchefen Hanna Harris fascineras också av att området kring Hanaholmen är ett mycket unikt centrum för stadskultur.
Nu när kraftverkets område öppnas kan det enligt Harris bli ett nervcentrum som binder ihop och stärker axeln av konst, evenemang, matkultur och kultur.
Harris anser att det är viktigt att de bästa delarna av de erfarenheter och observationer som görs under den femåriga försöksperioden bevaras i framtiden och beaktas i tävlingsfasen.
Enligt Harris är Hanaholmen starkt skiktat och hon önskar att detta bevaras också i fortsättningen. Kraftverket påminner oss redan i sig om en viss tidperiod.
– Det är viktigt att vi kan ta farväl av en era men ändå ta med oss något från den in i framtiden, samtidigt som vi skapar en plats som ger upphov till en ny sorts energi. Den är annorlunda än konkret värmeenergi, kanske något som kan beskrivas som stadens själ, säger Harris.
Källa: Södervik och Hanaholmen – gas, el och värme till Helsingforsborna(Länk leder till extern tjänst)
