– Det viktigaste är att barnen känner av gemenskapen och att föräldrarna känner varandra. Då är det lägre tröskel att kontakta varandra, säger Susanna Björkell som är ordförande för föräldraföreningen NoRa vid Nordsjö lågstadieskola.
NoRa jobbar för hela skolans väl – det finns inte längre egna klasskassor som samlar medel för lägerskolor. I stället gynnar insamlade medel alla elever i skolan via olika evenemang och program.
Modellen kallas Rastisstigen. Det är en programstruktur som ser till att varje barn som går på daghem eller i skolan på Rastis i Nordsjö får ta del av samma verksamhet. Via samarbetet med skolan ser NoRa till att Rastisstigen förverkligas.
– Med klasskassor finns risken att vissa klasser är väldigt aktiva och andra mindre och då kan det bli ojämlikt, säger Björkell.
Nordsjö lågstadieskolas rektor Heidi Lithén var med och utvecklade den här modellen när hon var föräldrarepresentant i Degerös Hem och skola. I rollen som rektor är det viktigt för Lithén att lyfta fram värdet i en aktiv kontakt mellan hemmen och skolan.
– Föräldrarföreningsarbetet ska inte handla om att få in pengar, utan det ska kännas meningsfullt, säger Heidi Lithén.
Tätt samarbete med skolan
En fungerande kontakt mellan föräldraföreningen och skolan kräver arbete och intresse av bägge parter. Susanna Björkell uppskattar rektor Heidi Lithéns engagemang.
– Heidi är med på våra styrelsemöten och tar upp verksamheten i tal och brev till familjen, men det är inget man kan ta för givet.
NoRa har också en aktiv lärarrepresentant i styrelsen.
– Hon bidrar med realiteten och vardagen i skolan, vilket leder till en fungerande kommunikation, säger Björkell.
Hon och Lithén lyfter också fram vikten av bra kommunikation. Och att man vet var man har varandra.
Program också för föräldrarna
Skolans och föräldraföreningens gemensamma syfte är självklart barnen, men även föräldrarna kan och ska uppmärksammas. NoRas ordförande Susanna Björkell säger att många föräldrar prioriterar verksamhet för barn, men NoRa jobbar på att stärka gemenskapen mellan föräldrarna.
– Vi har tre turer i veckan i jumppasalen då vi föräldrar får spela innebandy och yoga. Vi har anlitat en yogaledare till självkostnadspris, berättar Björkell.
För barnen anordnas eftermiddagsklubbar med teman såsom lego, parkour, musik, bildkonst, käpphästar och mellanmålsklubb.
Susanna Björkell är också glad över det goda samarbetet med skolan.
– Vi har ett eget skåp för våra pysselgrejer och termosflaskor, ett postfack och nyckel till skolan.
Föräldraförening värdefull tillgång
Efter coronapandemin har många föräldraföreningars verksamhet minskat, men NoRa är ett positivt undantag. Enligt Heidi Lithén är det värdefullt för varje skola att ha en fungerande föräldraförening.
– Det är bra med trevliga evenemang som barnen får ta del av och att föräldrarna får träffas också utanför mer stela föräldramöten och julfester.
I Nordsjö lågstadieskola ordnas till exempel en open stage-kväll för eleverna varje vår.
– Lärarna deltar också i den fastän det inte är en del av skolans verksamhet, berättar Heidi Lithén.
Hon påpekar att man inte heller ska vara rädd att lämna bort traditioner som känns utdaterade.
– Det finns en öppenhet att utvecklas i NoRa, vilket gör att man inte bara kör på samma.
Eftersom ingen får sitta längre än tre år i föräldraföreningens styrelse innebär det ett naturligt utbyte av människor och idéer. Intresset för NoRa har på sistone varit så stort att alla inte ryms i styrelsen – vissa är med som festfixare som hjälper till.
– Det var också lättare för mig att ta emot ordförandeskapet när jag vet att det är högst tre år, säger Susanna Björkell.
Läs mer: Samarbetet mellan hem och skola förstärks i stadens svenskspråkiga skolor
Artikeln är en del av en helhet som presenterar åtgärder som Helsingfors vidtar för att bygga en god framtid för oss alla.
#utbildning2030
#helsingforslärsig
#helsingforslärsigkompetenserförframtiden
Text och foto: Michaela von Kügelgen