En mångformig och funktionell stadsnatur förverkligas med hjälp av VårStad

Stadsbornas VårStad-förslag förbättrar Helsingfors. Lassi Jalonen från Nordsjö pratar för pollinerare och övriga insekter: han föreslog att gräsområden skulle omvandlas till ängar.

Publicerad , uppdaterad
Lassi Jalonen ligger på en gräsbevuxen äng.
Bild: Päivi Ristell

Lassi Jalonen från Nordsjö gillar inte gräsplaner.

– I praktiken är de som grön asfalt, där inget varken växer eller lever. Jag förstår små gräsområden, men det finns ingen mening med stora områden, säger han.

Jalonen är insektentusiast.På somrarna gör han naturkartläggningar på deltid och är med i Lepidopterologiska Sällskapet i Finland. Insekterna fick Jalonen att lägga fram förslag till VårStad, om att omvandla stadens gräsplaner till ängar.

VårStad är ett direkt sätt för Helsingforsborna att påverka: den omfattar deltagande budgetering, där stadsborna får föreslå förbättringar till Helsingfors. Sedan röstar man om förslagen och staden förverkligar de mest framgångsrika förslagen.

Jalonens förslag om ängar har framskridit till genomförandefasen. I sommar anläggs ängar och nya vegetationsområden till exempel i Kurrmalmens parkområde och Starparken. Planteringar och ängar kommer senare också till andra områden.

Lassi Jalonen hoppas på att se ängsväxter som växer naturligt i Finland på de nya ängarna.

– Olika klockväxter, fetknoppar, prästkragar, ängsnejlikor och andra nejlikor, blåeld. Det är växter som trivs på torra platser, av vilka en del är låga, en del höga, listar han.

Jalonen kan berätta om de fördelar som ängarna ger. På dagarna fungerar de som goda platser för dagaktiva pollinerare, såsom bin, humlor och fjärilar. Om växterna är mycket nektarrika får nattfjärilarna mat från dem om nätterna.

Om man tittar på Helsingfors uppifrån, ser man grönt. Luftkvaliteten är bra och staden trivsam.

 Lassi Jalonen

Naturvän

Jalonen bekänner sig som vän av en mångsidig stadsnatur. Han bor i Nordsjö och är med i Nordsjö-sällskapet som driver Sannan sauna i Kallviken. På vintern vinterbadar man vid Sannan sauna, som även har byggts tack vare VårStad.

Under årens lopp har Jalonen lagt fram VårStad-förslag både i sitt eget namn och i Nordsjö-sällskapets namn. Jalonen beskriver OmaStadi-processen som lätt. Enligt honom uppstår utvecklingen av stadsnaturen ur småsaker.

– När jag skrev förslaget tänkte jag att det måste vara genomförbart. De bästa förslagen är sådana att de klart ökar boendetrivseln eller invånarnas funktionalitet.

Jalonen gillar Nordsjö i synnerhet tack vare dess naturnärhet. Favoritplatser är Nordsjö Topp och Svarta backens skogiga naturskyddsområde.

– Visste du att området vid Nordsjö Topp hör till Finlands största stäppområden? Det finns alldeles för få omfattande torra öppna områden i Finland.

Jalonen anser att Helsingfors som helhet är grönt. Han förstår det täta stadsbyggandet och påpekar att man inte heller därifrån behöver gå långt för att komma till naturen.

– Om man tittar på Helsingfors uppifrån, ser man grönt. Luftkvaliteten är bra och staden trivsam.

En vildare stad

Nina Mouhu kukkaniityn keskellä työskentelmässä kukkien parissa.
Tölövikens sommarpark öppnades i förra somras och som en del av parkförnyelsen planterades imponerande ängsblommor. Bild: Roni Rekomaa

Projektchef Nina Mouhu ansvarar i sitt arbete för genomförandet av VårStad-projekten i anslutning till stadsmiljön. Helsingforsborna har under de senaste åren föreslagit förbättringar i synnerhet i anslutning till naturens mångfald i VårStad. Inom stadsmiljösektorn planeras och skapas cirka trettio VårStad-projekt med en budget på sammanlagt över sex miljoner euro.

Så kallade blomsterskrudsprojekt kommer att genomföras exempelvis på Kompasstorget, i Tranbackaparken och Aino Acktés parken.

– Ännu för några år sedan föredrog folk gräsmatta. Man är inte längre rädd för fästingar, utan man tänker att det är bättre att omges av en lite vildare och mångsidigare stadsnatur, säger Mouhu.

Mångfalden är ett kriterium för artvalen inom blomsterskrudsprojekten: blommande ängar, fleråriga perennområden samt stadsbornas önskemål om exempelvis havtornsbuskar och körsbärsträd.

– I sommar kommer också ett gässfritt picknickområde att införas i Brunnsparken som ett temporärt VårStad-försök. Stadsborna har också lagt fram många förslag om iståndsättning av stadsbäckar, berättar Mouhu.

Säkerställande av mångfald och funktionalitet

Staden satsar allmänt på att trygga den biologiska mångfalden. Den har också ett eget handlingsprogram som sträcker sig till 2021–2028. – Målet är att öka mångfalden i allt från markanvändning för att stadsmiljön ska vara lämplig för organismer och exempelvis fåglar. Det har varit trevligt att märka att stadsborna vill samma saker och att de även har kunnat genomföras med hjälp av VårStad, berättar Belinda Barbato.

Barbato planerar och förverkligar OmaStadi-genomföranden tillsammans med Mouhu. Fördelen med VårStad är enligt honom att genomförandena kan vara tidsbundna försök eller permanenta lösningar.

Förslaget kan även vara evenemang, hobbyer och nya aktiviteter för invånarna i området.

Nina Mouhu

Det är bara fantasin som sätter gränser för VårStad-förslagen. När det gäller stadsmiljön önskar Mouhu och Barbato särskilt förslag till förbättring av befintliga områden. I förslagen till helt nya områden kommer utrymmet emot. Till exempel fullskaliga frisbee-banor eller skateboardplatser ryms inte längre på stadens mark.

– Förslag som gäller utvecklingen av befintliga områden är mycket välkomna. Till exempel förbättring av den egna närparken, säger Barbato.

Till exempel iståndsättningen av lekparken Tuhkimo i Kasberget har fått både VårStad-finansiering och stadens investeringsfinansiering. Parkplaneringen genomfördes tillsammans med konstklassen i Grundskolan Porolahden peruskoulu, invånarna och skateboardåkarna i området. Renoveringen färdigställdes hösten 2024.

– Förslaget kan även vara evenemang, hobbyer och nya aktiviteter för invånarna i området, tipsar Mouhu.

 

Text: Venla Seuri