De egna skötarna hjälper Helsingforsbor som behöver många tjänster

För drygt tio år sedan upptäckte man på hälsostationen i Rönnbacka att en del av hälsostationens klienter kunde ha nytta av en egen yrkesperson i stället för enskilda vårdbesök. På hälsostationen beslöt man att utse en skötare som uttryckligen skulle koncentrera sig på mottagningsarbetet för klienter som behöver många tjänster. 

Hälsovårdaren Svea Rudik började med sin nya arbetsuppgift våren 2016. I hennes arbetsbeskrivning ingick en kartläggning av klienternas övergripande situation och att ta ansvar för samordningen av deras vård. Sedan dess har teamet av egna skötare i Rönnbacka vuxit med tre yrkespersoner: hälsovårdaren Moska Obaidi och Vilja Uusitontti samt sjukskötaren Anniina Rantala. Svea är numera deras chef. 

– Under de senaste åren har antalet klienter som behöver många tjänster ökat. Å andra sidan har man på hälsostationen också lärt sig att bättre identifiera klienter som skulle ha nytta av en egen skötare, säger Svea.

Varje vårdrelation börjar med att lyssna

Situationerna för dem som behöver många tjänster är ofta komplicerade. De kan samtidigt ha flera somatiska långtidssjukdomar, psykisk ohälsa, beroende, våld i den närmaste kretsen, arbetslöshet eller svår livssituation på något annat sätt. 

Målet är att det intensiva arbetet ska vara tillfälligt och lägga grunden för det fortsatta arbetet.

När en yrkesperson på hälsostationen på mottagningen identifierar en klient som kan ha nytta av egen skötare, ska man kontakta teamet av egna skötare. Därefter kontaktar antingen Anniina, Moska eller Vilja klienten och frågar om det finns ett intresse för att få en egen skötare. 

– Ingen tvingas att bli vår klient, utan samarbetet inleds alltid med klientens samtycke, säger hälsovårdaren Vilja. 

Vi kommer alltid överens med klienten om ett första möte, där den egna skötaren kartlägger situationen så omfattande som möjligt, utarbetar en vårdplan tillsammans med klienten och kommer överens om hur kontakten ska skötas framöver. 

– Jag frågar alltid om personerna föredrar telefon, meddelanden i Maisa,  distansmöten eller besök på mottagningen. Jag tycker att det är viktigt att välja det sätt som klienten själv anser vara mest fördelaktigt, säger Moska. 

Vilja, Anniina och Moska beskriver att kontakten med klienten ofta är intensiv i början, men att situationen ofta blir lugnare i takt med att vårdrelationen utvecklas. 

– Målet är att det intensiva arbetet ska vara tillfälligt och lägga grunden för det fortsatta arbetet. Vårdrelationens längd beror ändå mycket på klientens situation och problemens karaktär, säger Moska.

Den egna skötaren knyter ihop helheten

Samordningen av vården för klienter som behöver många tjänster innebär mycket arbete med att utreda olika frågor, samordna tjänster och behandlingar samt att finnas där som stöd på vägen.

– Klientens situation avgör var jag ber om hjälp. Jag kan kontakta exempelvis mentalvårdstjänsterna, tjänsterna för äldre, sysselsättningstjänsterna, en socialarbetare eller beroendetjänsterna, säger Vilja. 

Jag upplever att det här arbetet är väldigt givande, eftersom jag får se hur mina klienters frågor framskrider.

Socialstjänstens roll är viktig för nästan alla klienter – enbart hälso- och sjukvårdens tjänster räcker inte. I Rönnbacka planeras vården multiprofessionellt. Vid veckomötena behandlas fallen tillsammans med bland annat beroendetjänsterna, ergoterapin, sysselsättningstjänsterna och socialtjänsten. 

– Tillsammans tar vi reda på vad som är vara till störst nytta för klienten, säger Anniina. 

Arbetet är krävande men givande

Vilja, Moska och Anniina beskriver sitt arbete som varierande och krävande. Klienternas situationer är ofta belastande även för yrkespersonerna och tar mycket tid. Trots detta får meningsfullheten i arbetet vårdarna att tala varmt om sitt arbete. 

– Jag upplever att det här arbetet är väldigt givande, eftersom jag får se hur mina klienters frågor framskrider. Jag får se hela utvecklingsförloppet. Jag skulle gärna arbeta ännu mer med mottagningar, säger Vilja. 

– Som yrkesperson är det mest givande att märka att det egna arbetet har stor betydelse, fortsätter Anniina. 

Hennes chef, Svea, är väl medveten om hur krävande arbetet är. Enligt henne underlättas belastningen i arbetet av att vårdarna ibland också utför annat arbete på hälsostationen. På så sätt glöms inte heller andra färdigheter, exempelvis de som krävs i jourarbetet. 

– Jag tror att det bidrar till att skapa balans i vardagen för våra egna skötare när de får utföra andra arbetsuppgifter emellanåt, säger hon.