Varje år deltar cirka 3 000 arbetssökandei den integrationsutbildning som anordnas av Helsingfors sysselsättningstjänster. I utbildningen lär man sig, förutom finska eller svenska, även arbetslivs- och samhällsfärdigheter som stöder sysselsättning, fortsatta studier och deltagande i samhället.
Numera kan man snabbt komma in på integrationsutbildningen i Helsingfors. Kunden får göra ett inledande språktest inom ett par veckor, varefter hen får en inbjudan till utbildningen inom ungefär en månad.
– En kort väntetid underlättar kundens integration, eftersom tiden inte går åt till att vänta på att få komma in på utbildningen. Våra serviceprocesser har blivit klart snabbare, säger Taneli Kuusiholma, ansvarig ledande expert för Helsingfors sysselsättningstjänsters integrationstjänster.
Varje år flyttar tusentals människor från utlandet till Helsingfors, oftast för att arbeta eller studera eller på grund av familjen.
– Personer som har flyttat hit från utlandet har spelat en avgörande roll för ökningen av antalet yrkesverksamma i Helsingfors under 2000-talet. Cirka 95 procent av tillväxten beror på invandrare.
De som flyttar till Helsingfors är i olika åldrar och har olika utbildningsbakgrund. Ungefär en tredjedel av kunderna inom våra integrationstjänster har en högskoleexamen. Ungefär var tionde kan varken läsa eller skriva. Dessa olika utgångspunkter beaktas även inom integrationstjänsterna.
Utbildningen stärker språkkunskaperna och arbetslivsfärdigheterna
Bristande kunskaper i finska eller svenska är det mest betydande hindret för sysselsättning bland invandrare som integreras i Finland, enligt en undersökning av OECD och EMN.Därför har Helsingfors satsat på integrationsutbildning.
Integrationsutbildningen är en intensiv, ungefär ett år lång introduktion till det finländska samhället och arbetslivet, som ges på finska eller svenska.
– Språkinlärningen under utbildningen går hand i hand med undervisningen i arbetslivs- och samhällsfärdigheter. Målet är att den studerande vid utbildningens slut ska ha en konkret plan för hur hen fortsätter mot arbete eller studier, säger Minna Lohikivi, ledande upphandlingsexpert vid Helsingfors sysselsättningstjänster.
Lohikivi ansvarar för upphandlingar och kvalitetsuppföljning inom integrationsutbildningen. På grund av de höga kraven på utbildningen är lärarnas kompetens ett av de viktigaste kvalitetskriterierna. Utbildningens kvalitet och hur den genomförs påverkar de studerandes möjligheter att uppnå dess mål. Nivån på språkkunskaperna utvärderas enligt den så kallade europeiska referensramen för språk.
– Utbildningen kräver mycket arbete och engagemang av de studerande. Undervisningen och läxorna uppgår till 35 timmar per vecka. Att nå nivå B1.1 i ett nytt språk på drygt ett år är en betydande prestation, sammanfattar Lohikivi.
I gruppen med högskoleutbildning uppnår nästan nio av tio språkkunskaper på minst nivå B1.1. Många når en högre nivå av språkkunskaper. I den grupp som går långsammare framåt uppnår hälften nivå A2.2 och en tredjedel nivå B1.1.
Den som har nått nivå B1.1 kan föra ett samtal om välbekanta ämnen, förstå huvudinnehållet i tydligt tal och texter samt sköta vanliga vardagssysslor på det främmande språket. Nivån motsvarar ungefär målnivån för medellång svenska i gymnasiet, som man i finska skolor vanligtvis börjar studera i årskurs sex.
Nyttan syns även hos nästa generation
Det finns även långsiktiga forskningsresultat som visar på betydelsen av integrationstjänster. De som deltagit i integrationstjänster hade tio år senare omkring 47 procent större inkomster än referensgruppen. Det här resultatet framgår av studier som Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) publicerade åren 2016.
– Nyttan med integrationsutbildningen syns också i hur väl en person klarar sig i arbetslivet flera år senare, och enligt forskning kan dessa fördelar sträcka sig ända till nästa generation, tillägger Taneli Kuusiholma.
Enligt en uppföljningsstudie vid Aalto-universitetet hade barn till föräldrar som deltagit i integrationstjänster högre medeltal på avgångsbetyget från grundskolan jämfört med barn i referensgruppen. Som vuxna tjänade de cirka 7 000 euro mer än de som ingick i referensgruppen.
Samarbetet med arbetsgivarna stärks
Taneli Kuusiholma har arbetat med integration i mer än tio år. Under den tiden har många saker förändrats, till exempel att ansvaret för integrationstjänsterna har överförts från staten till kommunerna. Samtidigt har betydelsen av integration blivit allt tydligare, vilket uppmuntrar Helsingfors att vidareutveckla sina tjänster.
Enligt Kuusiholma är målet att kundernas behov ska identifieras ännu bättre och att man ska kunna erbjuda mer individuellt anpassade lösningar för att hjälpa dem att hitta arbete. Ett annat viktigt utvecklingsområde är samarbetet med arbetsgivarna kring integration.
– Vi vill stärka samarbetet med arbetsgivarna för att kunna erbjuda våra kunder fler arbetstillfällen än i dag redan i de tidiga faserna av integrationen. Det krävs inte alltid fullständiga kunskaper i finska eller svenska redan från början i alla arbetsuppgifter, utan språkkunskaperna kan även utvecklas parallellt med arbetet.
Serviceprocessen planeras utifrån klientens utgångspunkter
Så här framskrider serviceprocessen för integration:
- Situationen och målen kartläggs
Kundens kompetens, språkkunskaper, arbetserfarenhet, mål och servicebehov kartläggs. Utifrån dessa utarbetas en integrationsplan som kunden förbinder sig att följa. - Kunden deltar i tjänster som passar honom eller henne
Tjänsterna omfattar ofta en flerspråkig samhällsorientering och en integrationsutbildning som varar ungefär ett år. - Vägen fortsätter mot arbete eller studier
Efter utbildningen går kunden vidare till arbete, studier, komplettering av kompetens eller andra tjänster som passar kundens situation.