Anställda som rekryterats från utlandet är nöjda med Helsingfors som arbetsgivare

Arbetstagare som rekryterats från utlandet till Helsingfors stad är i stort sett nöjda med Helsingfors som arbetsgivare och bostadsort. Språkkunskaperna och upplevelser av ojämlikhet medför ändå utmaningar. Anknytningen till arbetsplatsen är starkare än anknytningen till Finland.
Kuvassa päiväkotilapsia ja aikuinen lumisessa metsässä
Helsingfors stad vill behålla de experter som rekryteras från utlandet. Ur den synvinkeln är det viktigt att de trivs i Helsingfors, både på och utanför arbetsplatsen. Bild: Vesa Laitinen

Under de senaste åren har Helsingfors stad börjat utveckla rekryteringen från utlandet för att trygga tillgången på arbetskraft på lång sikt. I en ny undersökning kartlades hur vårdpersonal som rekryterats till social-, hälsovårds- och räddningssektorn och lärare inom småbarnspedagogik som rekryterats till fostrans- och utbildningssektorn upplever Helsingfors som arbetsgivare och bostadsort. I enkätundersökningen deltog 81 personer som hade rekryterats från utlandet och bott i Helsingfors i genomsnitt i ett och ett halvt år.

De som svarat är nöjda med Helsingfors som arbetsgivare och bostadsort

I enkäten kartlades hur nöjda de som svarade är med olika aspekter av arbetet i Helsingfors. Resultaten visade att de flesta är nöjda med rekryteringsprocessen och arbetet i Helsingfors. De är särskilt nöjda med exempelvis inskolningen, arbetstiderna och den information om Helsingfors och den finländska kulturen som de fick innan de flyttade till Finland. Förtroendet för arbetsgivaren och chefen är också starkt – till och med starkare än vad förtroendet för ledningen i allmänhet är inom dessa branscher enligt kommunala personalenkäter. De flesta är också nöjda med Helsingfors som hemstad. Det är framför allt balansen i vardagen som ses som en attraktionsfaktor för Helsingfors. Även närheten till naturen och studiemöjligheterna fick beröm.

Stöd behövs för att utveckla språkkunskaperna

I resultaten framhävs också betydelsen av kunskaper i finska eller svenska och utmaningar med ofullständiga språkkunskaper såväl på arbetsplatsen som i sociala relationer och i stadens tjänster. Drygt hälften av respondenterna anser att deras språkkunskaper ligger på nybörjarnivå och knappt hälften anser att deras språkkunskaper ligger på medelnivå.

De hade också möjlighet att dela med sig av sina tankar i fritt formulerade svar. Där lyfter de fram önskemål om att kunna använda andra språk som talas allmänt, som engelska, som stödspråk i tjänster och i samtal på arbetsplatsen. Det skulle göra Helsingfors mer inkluderande och tillgängligt, säger en person som rekryterats från utlandet i ett fritt formulerat svar. En annan respondent anser att språket har stor betydelse i framtida rekryteringar. Om språkkunskaperna är dåliga är det svårt att klara av arbetet och att kommunicera med andra.

De som rekryteras från utlandet till Helsingfors stad får språkundervisning redan innan de flyttar till Finland, och studierna fortsätter även efter flytten. Ändå önskar de i de fritt formulerade svaren att utvecklingen av språkkunskaperna skulle stödjas ännu mer.

Personer som rekryterats från utlandet kan känna sig utanför

I undersökningsresultaten framgår att det kan förekomma utmaningar med att skapa sociala relationer. Nästan alla respondenter anser att det är viktigt att ha finländska vänner. Två av fem respondenter har ändå inga finländska vänner eller bekanta. Möjligheten att lära känna nya människor ses också som Helsingfors svagaste attraktionsfaktor. Dessutom uppger var tionde att finländare förhåller sig negativt till deras utländska bakgrund, och var sjätte säger sig ha upplevt diskriminerande eller kränkande behandling i Helsingfors.

Negativa attityder till den utländska bakgrunden från arbetskamraternas sida upplevs endast sällan, men upplevelser av ojämlikhet på arbetsplatsen framkommer på andra sätt i materialet. En tredjedel av respondenterna upplever inte att de är jämlika med sina finländska kollegor, och nästan två tredjedelar upplever att de måste prestera bättre än finländarna i arbetet för att andra ska vara nöjda med deras arbete. Nio av tio respondenter känner sig ändå som en del av arbetsgemenskapen, och tre av fyra anser att de har ett ömsesidigt förtroende för sina kollegor.

Arbetstagarna blir mer fästa vid sin arbetsplats än vid Finland

Nästan hälften av dem som svarat ser det som sannolikt att de flyttar bort från Finland inom en nära framtid, och en dryg tredjedel tror att de sannolikt kommer att byta jobb. Resultaten visar också att anknytningen till arbetsplatsen är starkare bland dem som har bott längre i Finland. De rotar sig dock inte på samma sätt i Helsingfors som hemstad.

Nästan alla respondenter har flyttat till Finland på grund av karriärmöjligheterna och har arbetat utomlands tidigare. Det är alltså fråga om en grupp internationellt orienterade yrkesmänniskor som har jobbmöjligheter även utanför Finland. Helsingfors stad vill behålla de experter som rekryteras från utlandet. Ur den synvinkeln är det viktigt att de trivs i Helsingfors, både på och utanför arbetsplatsen. Undersökningsdeltagarnas starka förtroende för arbetsgivaren och kollegorna är en bra grund som kan stödja etableringen i den nya hemstaden i ett bredare perspektiv.
 

Rekommenderat för dig

Rekommendationer genereras automatiskt baserat på innehåll.