Alvar Aaltos arkitektoniska verk godkändes till Unescos världsarvslista – fem av verken finns i Helsingfors

Unescos världsarvskommitté godkände vid sitt möte den 26 juli förslaget till att ta serien Aalto Works med Alvar Aaltos verk med på världsarvslistan. Det är fråga om ett betydande internationellt erkännande som stärker den globala kännedomen om finländsk modern arkitektur och kultur och det finländska välfärdssamhället.

Aalto Works samlar 13 objekt som betonar betydelsen av Alvar Aaltos (1898–1976) samt hans hustrurs Aino Aaltos (1894–1949) och Elissa Aaltos (1922–1994) arkitektur för uppbyggnaden av välfärdsstaten. Serien börjar med framstegen inom folkhälsoarbetet vid Pemar sanatorium och avslutas med Finlandiahuset som en scen för kultur och internationella möten. Museiverket har på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet ansvarat för att utarbeta nomineringen i samarbete med Alvar Aalto-stiftelsen, ICOMOS Finland rf och ägarna till Aaltos verk. 

Fem av de 13 objekt som godkänts till världsarvslistan finns i Helsingfors: Alvar Aaltos hem och ateljé, Finlandiahuset, Kulturhuset samt Folkpensionsanstaltens huvudbyggnad. 

– Godkännandet av Aalto Works-helheten till Unescos världsarvslista är ett fint och betydande internationellt erkännande för den finländska arkitekturen. De fem objekten i Helsingfors är en viktig del av vår stads arkitektoniska och kulturella arv. Världsarvsstatusen ger objekten ny synlighet och internationellt intresse, och påminner också oss Helsingforsbor om vår vackra och arkitektoniskt rika hemstad, säger Helsingfors borgmästare Daniel Sazonov.

– Jag tror att världsarvsstatusen stärker ytterligare Helsingfors anseende som en arkitektur- och designstad och lockar särskilt besökare som är intresserade av arkitektur och design. Vi öppnar därför under en månad ett popup-ställe för turistinformationen på Finlandiahuset. Där kan besökarna också få tips för hur de kan uppleva arkitektur och design i Helsingfors, berättar Helsingfors stads turismchef Nina Vesterinen.

Av Aalto Works-objekten i Helsingfors är Finlandiahuset och Kulturhuset öppna för allmänheten. Aaltos hem och ateljé kan besökas genom guidade rundturer. Folkpensionsanstaltens huvudbyggnad är inte öppet för besökare.

Helsingfors turistinformations popup-ställe specialiserat på arkitektur har öppet på Finlandiahuset 30.7–29.8 tis.–lör. kl. 11–16. Rådgivningsstället ger information om Aaltos arkitekturobjekt samt tips för hur man kan uppleva arkitektur och design i Helsingfors.

Man kan fördjupa sig i Alvar, Elissa och Aino Aaltos design i Finlandiahusets permanenta utställning Visions of Alvar Aalto. Dessutom visas familjen Aaltos arkitektur i Arkitektur- och designmuseets utställning Aalto Design – Former av välbefinnande fram till den 3 januari 2027.

Familjen Aalto har satt sin prägel på Helsingfors

Utöver de fem objekt som ingår i Aalto Works-ansökan finns även andra verk av Alvar, Aino och Elissa Aalto runtom i Helsingfors. 

I staden finns totalt cirka 20 byggnader eller andra objekt som ritats av någon i familjen, och många av dem kan man se även inifrån. Helsingfors är ett av de viktigaste centrumen för Alvar Aaltos arkitektur.

– Alvar Aaltos byrå har ritat såväl kultur-, kontors- och affärsbyggnader som privata bostadshus i Helsingfors, samt exempelvis Skillnadens paviljong, gravmonument till Sandudd och interiören till restaurang Savoy. Aalto har också satt sin prägel på stadsplaneringen. För Tölöviken hade han till exempel redan på 1960-talet en vision om centrala kulturbyggnader. Av dessa förverkligades ett av de mest kända av våra Aalto-objekt, som nu också finns med på världsarvslistan, Finlandiahuset. Den prisbelönta ombyggnaden som blev klar i fjol har på ett fantastiskt sätt öppnat Aaltos betydande verk för många slags publiker, berättar Helsingfors stads designchef Hanna Harris.

– Som ett tips till den som är intresserad av Aaltos arkitektur kan man enkelt ta sig till flera Aalto-objekt med spårvagn nummer 4: Från Enso-Gutzeits ”sockerbit” på Skatudden via Järnhuset på Centralgatan till Finlandiahuset, och vidare förbi FPA:s huvudkontor mot Munksnäs och Alvar Aaltos hem och ateljé, tipsar turismchef Vesterinen. 

Mer information om Aaltos verk i Helsingfors finns på webbplatsen MyHelsinki(Länk leder till extern tjänst).

Aalto Works omfattar 13 byggnads- och områdeshelheter:

• Sunila bostadsområde, Kotka (1936, färdigt 1938–1954)
• Pemar sanatorium, Pemar (1928, färdigt 1933, 1958 tillbyggnad, 1962 Kyykartano)
• Säynätsalo kommunhus, Jyväskylä (1949, färdigt 1952)
• Administrations- och kulturcentrum, Aalto Centrum, Seinäjoki (1951, färdigt 1960–1988)
• Folkpensionsanstaltens huvudbyggnad, Helsingfors (1953, färdigt 1957)
• Finlandiahuset, Helsingfors (1962, färdigt 1971, 1975)
• Aaltos hem, Helsingfors (1935, färdigt 1936)
• Aalto ateljé, Helsingfors (1954, färdig 1955, 1964)
• Experimenthus i Muuratsalo, Jyväskylä (1952, färdigt 1953–54)
• Kulturhuset, Helsingfors (1952, färdig 1958)
• Jyväskylä universitetet, Aalto-campus, Jyväskylä (1951, färdigt 1954–1971)
• De Tre Korsens kyrka, Imatra (1955, färdig 1958)
• Villa Mairea, Björneborg (1937, färdig 1939)

Bakgrundsinformation om Unescos världsarvsobjekt:

• För närvarande ingår 1 248 objekt på Unescos världsarvslista. De delas in i tre grupper: kulturarv, naturarv och kombinationer av båda (kultur och natur).
• Ett objekt kan vara en enskild plats eller en helhet av flera objekt (serieobjekt). Ett objekt kan också finnas på flera staters område.
• I Finland har sju objekt tagits med på världsarvslista: Gamla Raumo (1991), Sveaborg (1991), Petäjävesi gamla kyrka (1994), Verla träsliperi och pappfabrik (1996), Sammallahdenmäki (1999), Struves kedja (2005) och Kvarkens skärgård (2006).