De strategiska riktlinjerna för utbildningen syns på många sätt i Helsingfors daghem, skolor och gymnasier samt Stadin ammattiopisto.
Under den här fullmäktigeperioden har Helsingfors utarbetat strategiska mål för utvecklingen av utbildningen fram till 2030. Visionen ”Helsingfors lär sig – färdigheter för framtiden” sträcker sig över de fyraåriga fullmäktigeperioderna och är en del av strategin, budgeten, verksamhetsplanerna och den allmänna utvecklingen inom sektorn för fostran och utbildning.
Målen utvecklades i samarbete med omkring 1 000 anställda och nästan 4 000 elever och vårdnadshavare, och de publicerades i februari 2024. Ett drygt år senare är det dags att följa upp hur Helsingfors daghem, skolor och läroanstalter arbetar för att uppnå de här målen.
– Det är viktigt att få information direkt från våra enheter om vad som konkret görs för att uppnå de mål som vi tillsammans har fastställt. Hur stärker vi till exempel barnens läskunnighet eller främjar ett jämlikt lärande, säger sektordirektör Satu Järvenkallas.
I visionen lovade Helsingfors att stärka elevernas grundläggande kunskaper och färdigheter. Alla stadens finsk- och svenskspråkiga daghem har infört en läsecirkel och stärkt modellen för en läsande vuxen.
– Läsecirkeln är ett verktyg som personalen inom småbarnspedagogiken använder för att bedöma vad och hur man läser för barnen på daghemmet och hurdan tillgång barnen har till böcker, berättar Sari Kumin, ambulerande speciallärare inom småbarnspedagogiken.
Kumin har utvecklat läsecirkeln tillsammans med Marjaana Gyekye, som är lärare i finska som andraspråk. Läsecirkeln har fem delområden som daghemmets personal diskuterar för att se i vilket skede deras barngrupp är i läsningen. I cirkelns mitt finns minimikrav medan den yttersta ringen anger en god nivå på aktiviteter för läskunnighet.
Jag upplever att läsecirkeln är ett av de viktigaste enskilda verktygen för att jämna ut de skillnader i läsningen som beror på barnens bakgrund.
För de minsta barnen börjar arbetet med läskunnighet med att man tittar i pekböcker och går vidare till hur man läser mångkulturella berättelser i gruppen.
– Jag upplever att läsecirkeln är ett av de viktigaste enskilda verktygen för att jämna ut de skillnader i läsningen som beror på barnens bakgrund. När vi vet hur starkt sambandet mellan läsning och skolframgång är, ger det verkligen effekt när vi får ett barn att bli intresserat av läsning. Läsning berikar också fantasin och påverkar barnets uppförande och självreglering – alltså hur bra hen orkar lyssna och koncentrera sig, säger Kumin.
Med hjälp av läsecirkeln kan vi bekanta oss med vardagliga saker, barnens värld och olika kulturer och familjer genom böcker.
– Det är viktigt att man redan på dagis läser böcker som barnen kan identifiera sig med. På så sätt ökar vi förståelsen för andra.
Läsecirkeln används också i nybörjarundervisningen i skolan.
Ett mål för visionen Färdigheter för framtiden är att arbeta för ett jämlikt lärande. Därför har Helsingfors grundskolor stärkt sin språkmedvetna undervisning och infört en ny process för valet mellan finska som modersmål och finska som andraspråk.
– Personalen och vårdnadshavarna får tydlig information om vad finska som modersmål respektive finska som andraspråk är. Om eleven har en god finska som arbetsspråk väljer vi lärokursen för finska som modersmål (S1), berättar Pasilan peruskoulus rektor Maria Uutaniemi.
I Pasilan peruskoulu finns inga skilda grupper för finska som andraspråk (S2), utan stödet ges i klassen. 12 procent av skolans över 900 elever studerar med S2-status. Vårdnadshavarna uppmuntras att låta barnen studera finska som modersmål, även om man talar något annat språk hemma.
– Hos oss går vi noggrant igenom språkvalet i personliga möten med varje elev och vårdnadshavare, berättar Uutaniemi.
I en del andra skolor har man tidigare helt enkelt gjort tolkningen att barn med något annat modersmål än finska automatiskt ska studera S2-lärokursen.
– Nu tar vi reda på hurdana språkkunskaper eleven faktiskt har. Vårdnadshavarna är den grupp som vi påverkar. Vårdnadshavarna beslutar fortfarande om valet mellan S1 och S2 när de anmäler sitt barn till skolan. Men vi kan göra en ny bedömning så snart terminen börjar och vi lär känna barnen.
Eleverna har nytta av den nya valprocessen för S1/S2-lärokursen, som är mer jämlik, öppen och transparent.
– Det är bra att barnen och de unga kan se hurdana beslut vi fattar när vi vägleder dem. De behöver vara medvetna om att de inte är olika bara på grund av sina olika utgångspunkter. Vi är här tillsammans, och har samma saker vi ska lära oss, samma böcker, uppgifter och mål. Språkmedvetenhet är viktigt för oss, betonar rektorn.
För att göra studierna mer jämlika började Helsingfors erbjuda korsstudier till alla studerande vid stadens gymnasier och yrkesinstitutet Stadin ammattiopisto år 2024. Studierna räknas till godo som en del av den studerandes egen examen, och antalet studieprestationer inom korsstudierna har varit omkring hundra.
– Vi har till exempel ordnat kursen Photo Voice tillsammans med Tom Serratti, som är lärare i visuell kommunikation vid Stadin ammattiopisto. Det är en konstbaserad undervisningsmetod som kan användas som verktyg för påverkan och delaktighet, berättar projektplanerare Sanna Kattelus-Mäkisalo, som är kursens andra lärare.
Photo Voice har ordnats som korsstudier två gånger, och studerande från fem gymnasier har deltagit. Prestationen på två studiepoäng har kunnat räknas till godo till exempel som ett bildkonstprojekt.
– Under kursen har de studerande fått frågor om tillgänglighet och stöd för lärandet, och de har svarat med bildtexter och små bildtextanalyser. Vi ställde ut resultaten i stadsmiljösektorns och fostrans- och utbildningssektorns lokaler, så att beslutsfattarna kunde se dem.
Studerande vid Stadin ammattiopisto fick studieprestationer för kursen genom att planera, layouta och trycka det material som gymnasisterna tagit fram.
Introkursen Ett år som företagare, som leds av lärare från gymnasiet och Stadin ammattiopisto gemensamt, kan avläggas som korsstudier. Kursen har ordnats två gånger.
– Studieavsnittet baserar sig på NYT-organisationens material och läromedlet Ett år som företagare. De studerande har bekantat sig med företagande och företagare i olika lärmiljöer, och responsen på den här nya modellen har varit uppmuntrande, beskriver projektexpert Ida Orellana.
Tack vare korsstudierna har gymnasisterna till exempel kunnat avlägga grundkursen för ordningsvakter ur Stadin ammattiopistos kursutbud. Gymnasiestuderande har också fått välja kurser från Helsingfors finsk- och svenskspråkiga arbetarinstitut, och från nästa höst öppnas de också för Stadin ammattiopistos studerande. Särskilt språkkurserna har varit populära.
– I sin respons har de studerande berättat att de tack vare korsstudierna har fått fler alternativ och möjligheter att må bättre samt kunnat stärka färdigheter som de behöver i arbetet och i fortsatta studier, berättar Orellana och Kattelus-Mäkisalo glatt.
Du kan läsa mer om Helsingfors lär sig – färdigheter för framtiden-visionens framgångar hittills i lägesöversikten på stadens webbplats(Länk leder till extern tjänst) .