Helsingfors stad stärker ansvarsfullheten och tillgängligheten inom motions- och idrottsverksamheten som en del av reformen av understöden för idrott. Målet är att ansvarsfullheten blir en naturlig del av klubbarnas och föreningarnas vardag och grundläggande verksamhet.
Mål med understödsreformen
Målet med reformen är att göra tillgången till motion och idrott lättare samt nå i synnerhet sådana Helsingforsbor som har identifierade utmaningar eller hinder för att delta i motions- och idrottsverksamhet. Staden vill att idrotts- och hobbyverksamheten är trygg, jämlik och tillgänglig.
I och med reformen riktas understöd i större utsträckning till aktiviteter för barn och unga, vilket även syftar till att bromsa ökningen av kostnaderna för barns och ungas hobbyer.
Det allmänna understödet har ansvars- och tillgänglighetskriterier, som syftar till att
- förbättra säkerheten i verksamheten
- främja lika möjligheter till deltagande
- skapa principer för ansvarsfullhet och tillgänglighet som på ett konkret sätt styr föreningarnas verksamhet
- uppmuntra till långsiktig utveckling genom ekonomiska incitament.
Varför behövs reformen?
Enligt undersökningar deltar alla barn och unga inte jämlikt i idrotts- och hobbyverksamhet. Inom verksamheten förekommer även negativa fenomen, och fritidsaktiviteter upplevs inte alltid som trygga.
- Barn och unga med funktionsnedsättningar deltar i föreningsverksamhet mindre ofta än sina jämnåriga (LIITU 2024).
- Flickor med invandrarbakgrund i Helsingfors deltar mindre ofta i ledd motion än andra i samma ålder (Enkäten Hälsa i skolan 2025).
- Unga som tillhör sexuella minoriteter och könsminoriteter upplever oftare än andra diskriminering och hinder för att delta inom motions- och idrottsverksamhet (Austin m.fl. 2024).
- Kostnaderna för hobbyverksamhet kan hindra deltagande (OKM 2016; Lasten ja nuorten vapaa-aikatutkimus 2018).
- Det förekommer fortfarande mobbning och osakligt beteende inom idrotts- och hobbyverksamhet (Lasten ja nuorten vapaa-aikatutkimus 2018; LIITU 2024).
Ansvarsfullhet och tillgänglighet syns i understöden
Från och med 2027 beaktas ansvarsfullhet och tillgänglighet i större utsträckning än tidigare vid beviljandet av det allmänna understödet för idrott. Beviljandet av understöd påverkas av ansvars- och tillgänglighetskriterier, som är indelade i minimikriterier och kriterier som poängsätts.
Minimikriterier
Verksamheten hos den förening som ansöker om det allmänna understödet ska uppfylla minimikriterierna för ansvarsfullhet och tillgänglighet. Staden har strävat efter att välja minimikriterierna så att de bildar en entydig och koncis lista över kriterier som består av de viktigaste delarna av de anvisningar och riktlinjer för ansvarsfull verksamhet som ingick i de tidigare understödsvillkoren. Minimikriterierna för ansvarsfullhet och tillgänglighet syftar inte egentligen till att öka kraven för understödsmottagarna, utan till att förtydliga den miniminivå för ansvarsfull och tillgänglig verksamhet som bland annat gällande lagstiftning fastställer för verksamheten.
Kriterier som poängsätts
Utöver minimikriterierna har det allmänna understödet för idrott frivilliga ansvars- och tillgänglighetskriterier som poängsätts. Om den sökande uppfyller dessa får den mer understöd. Kriterierna ger klubbar och föreningar konkreta sätt att göra sin verksamhet mer ansvarsfull och tillgänglig. Kriterierna omfattar ett brett spektrum av olika åtgärder, så att varje klubb och förening kan hitta alternativ som passar just deras verksamhet. Eftersom de aktörer som får understöd är mycket olika, kan varje aktör själv välja de utvecklingsområden som är mest ändamålsenliga för just den.
Kriterierna handlar om sådana praxis för ansvarsfull och tillgänglig verksamhet som det är viktigt att främja inom idrotts- och hobbyverksamheten. Genom dessa åtgärder förbättras kvaliteten på föreningens verksamhet samt dess attraktionskraft. Syftet med kriterierna är att stödja klubbar och föreningar att utveckla dessa aspekter samt att säkerställa att Helsingforsborna har möjlighet att delta i trygg och jämlik verksamhet.
De kriterier som poängsätts är framför allt ett verktyg för utveckling. Alla kriterier behöver inte uppfyllas på en gång, utan verksamheten kan utvecklas stegvis under flera år. Klubbar och föreningar uppmuntras att inom sin egen verksamhet identifiera de delområden inom ansvarsfullhet och tillgänglighet som är de viktigaste och mest aktuella just för deras verksamhet, och att börja från dem. De frivilliga kriterierna som poängsätts höjer understödsbeloppet, men föreningen kan även få allmänt understöd utan att uppfylla dem.
Åtgärderna står alltid i proportion till aktörens storlek och verksamhetens omfattning. För en liten förening kan ett betydande steg vara en enskild praktisk åtgärd eller en justering av verksamhetssättet, medan utvecklingen av ansvarsfullhet och tillgänglighet i större klubbar och föreningar kan kräva mer omfattande planer och verksamhetsmodeller som omfattar hela verksamheten. Det viktigaste är att man förbinder sig till kontinuerlig utveckling utifrån sina egna utgångspunkter.
Ett gemensamt hållbarhetsprogram ligger till grund för kriterierna
Ansvars- och tillgänglighetskriterierna för det allmänna understödet för idrott bygger på idrotts- och motionsgemenskapens gemensamma hållbarhetsprogram Idrotta som folk.
Programmet består av fem delområden:
- god förvaltning
- en trygg verksamhetsmiljö
- jämlikhet och jämställdhet
- miljö och klimat
- rent spel
Kriterierna fokuserar på praktiska åtgärder genom vilka klubbar och föreningar kan stärka en ansvarsfull och tillgänglig verksamhetskultur.
Stadsstrategin och visionen för idrottstjänster styr utvecklingen
Reformen baserar sig på Helsingfors stads strategiska mål.
Stadsstrategin 2025–2029 betonar välbefinnande och trygga hobbyer för barn, unga och äldre i Helsingfors samt åtgärder för att nå barn och unga som löper risk att hamna utanför hobbyverksamhet.
Visionen för idrottstjänster 2024–2033 drar upp linjerna för utvecklingen av idrottstjänsterna för de cirka tio kommande åren. Visionen betonar främjande av en ansvarsfull och tillgänglig föreningsverksamhet samt möjliggörande av hobbyer i synnerhet för barn, unga och äldre samt grupper som behöver särskilt stöd.
Källor:
Austin, F., Wright, K. E., Jackson, B., Lin, A., Schweizer, K., Furzer., B. J. 2024. A scoping review of trans and gender diverse children and adolescents’ experiences of physical activity, sport, and exercise participation, Mental Health and Physical Activity, Volume 26, 2024, https://doi.org/10.1016/j.mhpa.2024.100576(Länk leder till extern tjänst) (Linkki johtaa ulkoiseen palveluun).
THL. Enkäten Hälsa i skolan 2025.
Tiina Hakanen, Sami Myllyniemi & Mikko Salasuo (toim.) 2019. Oikeus Liikkua. Lasten ja nuorten vapaa-aikatutkimus 2018. Nuorisotutkimusseuran julkaisuja 215.
Sami Kokko & Riikka Hämylä (toim.) 2024. Lasten ja nuorten liikuntakäyttäytyminen Suomessa LIITU-tutkimuksen tuloksia 2024. VALTION LIIKUNTANEUVOSTON JULKAISUJA 2025:1.
Urheillaan ihmisiksi –vastuullisuusohjelma: : Vastuullisuus: Urheiluyhteison_vastuullisuusohjelma_pdf(Linkki johtaa ulkoiseen palveluun)(Länk leder till extern tjänst)
Yhdenvertaiset mahdollisuudet harrastaa – painopisteenä harrastamisen hinta. Opetus- ja kulttuuriministeriön julkaisuja 2016:19.