När man talar om ungdomars välbefinnande handlar diskussionen ofta om mentalvård. Inom Helsingfors stads gymnasieutbildning ställde man för några år sedan en annan sorts fråga: Kan skolvardagen i sig själv bättre stöda de studerandes välbefinnande och framtidstro?
– Mentalvårdstjänsterna för barn och unga i staden var överbelastade. Situationen var sådan att man behövde se över rutinerna: Hur kunde man bygga upp vardagen så att såväl barnen och ungdomarna som personalen mår bättre, berättar Riina Ståhlberg, som är chef för elevhälsan.
Hoppet är en del av skolans vardag
Ur dessa tankar föddes hoppets pedagogik, som utvecklats gemensamt av Helsingfors stads gymnasieutbildning och elevhälsan. Utgångspunkten är tanken att skolan inte bara undervisar i olika ämnen, utan också bidrar till de studerandes välbefinnande, deras förmåga att hantera motgångar och deras tro på att de själva kan påverka sin egen framtid.
Tarja Aro-Kuuskoski, chef för gymnasieutbildningen, påpekar att det inte handlar om att uppfinna en helt ny pedagogik:
– Hoppets pedagogik är inte ett projekt utan ett gemensamt parasoll som hjälper oss att fokusera på de rutiner i vardagen som har störst betydelse.
Samtidigt riktas blicken mot det som redan fungerar i skolorna.
– Jag har sett hur både lärare och studerande känner sig otillräckliga. Därför har det varit viktigt att rikta blicken mot de styrkor vi redan har, säger Aro-Kuuskoski
Hoppets pedagogik kommer också till uttryck i mycket konkreta lösningar. I sina personliga studieplaner uppmuntras de studerande till exempel att reflektera över hur de tar hand om sin egen studieförmåga. Forskning visar att motion, återhämtning och vardagsrytmen är helt centrala faktorer för inlärningen. Inom elevhälsan märks samma tänkande i att kuratorerna och psykologerna även frågar de studerande vad de själva gör för att stärka sin studieförmåga.
När hoppet blir en del av skolans verksamhetskultur
Hoppets pedagogik uppstår inte genom enstaka lektioner. Den växer fram gradvis i skolans vardag: i hur man bemöter eleverna, vilka samtal lärarna för med varandra och med eleverna, och hur rektorerna leder det gemensamma utvecklingsarbetet. Ledarskapet är alltså också en del av arbetet med att främja de studerandes välbefinnande.
Därför inleddes utvecklingsprojektet för ledning av hoppets pedagogik, som stöds av Arbetarskyddsfonden. Utvecklingsarbetet skedde i samarbete med rektorerna, elevhälsan och lärarna. Milestone Coaching & Consulting fungerade som expertpartner.
Ett av projektets synligaste skeden var arbetet med en ”färdplan för hopp”, som genomfördes i alla Helsingfors finskspråkiga gymnasier. Där fick lednings- och personalrepresentanter från varje gymnasium utifrån sina egna utgångspunkter fundera på hur hoppets pedagogik syns redan nu och vad man härnäst bör stärka. Många styrkor hos hoppets pedagogik kunde redan identifieras: I många gymnasier sågs den starka gemenskapen och samarbetet mellan studerande och personal som styrkor. De studerande bemöts med respekt och omtanke och som individer.
Samtidigt upptäckte man något viktigt. Alla gymnasier behöver inte göra saker på samma sätt, men det är bra om alla strävar mot samma mål. Gemensamma mål skapar tydlighet och jämlikhet, medan gymnasiernas egna lösningar gör det möjligt att verkligen integrera hoppets pedagogik i vardagen i varje enskild skola.
Under projektets gång utvecklades även praktiska verktyg till stöd för ledningen. Verktygsbacken för ledning av hoppets pedagogik samlar metoder genom vilka arbetsgemenskaperna kan utvärdera sin verksamhet, föra pedagogiska samtal och tillsammans planera utvecklingen. Metoderna publiceras så att alla skolor kan använda dem.
Utvecklingsarbetet var också betydelsefullt för projektets experter.
– Skolan är Finlands största infrastruktur för hopp. Ett varmt tack till alla proffs inom fostran och utbildning som varje dag bemöter barnen och ungdomarna med hopp, säger projektets ansvariga experter Elina Aaltolainen och Anna Savonen från Milestone.