Helsingfors vill vara en vägvisare i det riksomfattande arbetet för att förbättra inlärningsresultaten. Den allmänna diskussionen om nedgången av PISA-resultaten kräver konkreta handlingar.
Staden har tillsammans med EDUCA-flaggskeppet, som finansieras av Finlands Akademi och leds av Jyväskylä universitet, inlett ett långsiktigt, försöksbaserat och forskningsbaserat utvecklingsarbete. Genom samarbetet utreder man vilka åtgärder som ger de bästa resultaten för barns lärande.
I de finskspråkiga skolor som fick behovsbaserat stöd genomfördes under läsåret 2024–2025 ett slumpmässigt försök med läskunnighet enligt verksamhetsmodellen för kompanjonlärarskap. Lärarnas tid och kompetens i klassen utökades så att eleverna i årskurs 2 fick ytterligare en lärare i klassen för de fyra veckotimmarna i modersmål och litteratur.
Försöket visade att eleverna hade nytta av att två lärare arbetade samtidigt i klassrummet. Undersökningen gav tillförlitlig ny kunskap om hur behovsbaserad finansiering kan riktas på ett effektivt sätt till kompanjonlärarskap.
Eleverna drog nytta av kompanjonlärarskap
Läskunnigheten verkade utvecklas något snabbare i klasserna där en annan lärare, vanligen en speciallärare eller S2-lärare, arbetade med klassläraren. Läskunnigheten hos eleverna i försöksgruppen stärktes något under försöket jämfört med eleverna i kontrollgrupperna.
Effekterna var klart positiva för elever som till sin utgångsnivå var skickligast. De elever som hade sämre utgångsnivå gjorde lika bra framsteg i både försöks- och kontrollgrupperna.
– Den behovsbaserade resursen möjliggjorde kompanjonlärarskap, vilket i genomsnitt verkade förbättra elevernas läskunnighet något. Tack vare kompanjonlärarskapet hade lärarna tid att koncentrera sig även på de elever som till sin utgångsnivå var skickligare och vars kunnande utvecklades betydligt under försöket, berättar Ville Raatikainen, chef för den finskspråkiga grundläggande utbildningen i Helsingfors.
Ledning genom information möjlig
Pilotprojektet med kompanjonlärarskap gav viktig kunskap om hur undervisning och inlärning eventuellt kan förändras i och med kompanjonlärarskap.
– Helhetsbilden kompletteras senare med en analys av upplevelserna hos de lärare som deltagit i pilotprojektet, konstaterar professor Marja-Kristiina Lerkkanen från Jyväskylä universitet.
– Helsingfors öppenhet att ordna försök på ett sätt som gör det möjligt att göra en tillförlitlig konsekvensbedömning är exemplarisk, säger professor Matti Sarvimäki från Aalto-universitetet, som deltog i undersökningen.
– Man talar ofta om utbildning på en rätt allmän nivå. Den verkliga utvecklingen sker dock ett konkret steg i taget. Detta försök visar hur vi kan säkerställa att stegen går i rätt riktning, fortsätter Sarvimäki.
Syftet med det genomförda pilotprojektet är att uppnå långsiktiga effekter på undervisningen och inlärningen.
– All utveckling förutsätter kunskap om hur det ligger till med saker och ting, och för detta krävs forskning och tillämpning av kunskapen i vardagen. Helsingfors bygger nu också upp sin egen starka kapacitet att själv undersöka och granska ämnet för att riktningen på inlärningsresultaten ska kunna ändras permanent, konstaterar Marjo Kyllönen, direktör för utvecklingstjänsterna vid Helsingfors stad.
Konkreta fortsatta åtgärder inleds
Inom ramen för EDUCA-forskningssamarbetet genomförde Helsingfors för första gången en konsekvensundersökning om undervisningens effekter. Ur lärandets perspektiv är helhetsresultatet positivt. Man bör dock beakta att undersökningen innehöll begränsningar, såsom interventionens korta varaktighet (ett läsår) samt tillägnandet av nya verksamhetsmodeller i skolorna.
Undersökningen visade att det finns behov av mer kunskap om hurdana effektiva metoder som stärker elevernas kunnande. Pilotprojektet med behovsbaserad finansiering av läskunnighet gav ett perspektiv på allokeringen av behovsbaserad finansiering.
– Vi behöver forskningsdata till exempel om hur vi mer effektivt kan stödja varje barns inlärning i svenska och finska och övergången från S2- till S1-lärokursen i modersmål och litteratur. Vi satsar på inlärningen av undervisningsspråket och behöver kunskap om fenomenet för att kunna rikta resurserna och undervisningsarrangemangen så bra som möjligt, säger Satu Järvenkallas, sektorchef för fostrans- och utbildningssektorn.
Långsiktig information om läskunnighetsprofilen
Undersökningen av fenomenet fortsätter i Helsingfors. I samarbete med EDUCA-flaggskeppet bereder staden ett nytt digitalt verktyg, en läskunnighetsprofil, som ger långsiktiga uppföljningsdata om utvecklingen av läskunnigheten hos barn och unga samt om effekterna av interventioner. Läskunnighetsprofilen kommer att erbjuda lärarna ett verktyg för undervisning och på så sätt stödja elevens framsteg.
I Helsingfors stads svensk- och finskspråkiga grundskolor pågår för närvarande också en undersökning om läslust för elever i årskurs 3. Inom småbarnspedagogiken pågår en undersökning om dialogisk läsning. Resultaten från de här undersökningarna, som också görs tillsammans med EDUCA-flaggskeppet, är klara i början av 2027.
Interventionsundersökningen om kompanjonlärarskap genomfördes av Aalto-universitetet, Jyväskylä universitet och Åbo universitet i samarbete med Helsingfors stad. Läskunnighetsinterventionen är samtidigt en del av konsekvensbedömningen av den behovsbaserade finansieringens i Helsingfors stad. Arbetsdokumentet som rapporterar konsekvensbedömningarna kan läsas här(Länk leder till extern tjänst). (pdf)