Helsingfors halverar sitt matsvinn – med hjälp av matsvinnsambassadörer Marjo Niskanen och Mika Marttila

Helsingfors stad har förbundit sig till EU:s mål att halvera matsvinnet i stadens måltidstjänster före 2030 jämfört med mängden matsvinn 2021. Målet är krävande och uppnåendet av det förutsätter att stadens alla livsmedelsaktörer och varje måltidsätare börjar tänka på ett nytt sätt och ändra sina permanenta tillvägagångssätt.

Hävikkohjaaja Marjo Niskanen ja Hävikkilähettiläs Mika Marttila selät vastakkain ja katsovat kameraan.

I Helsingfors stad lagas merparten av maten som serveras i skolor, daghem, sjukhus och seniorcenter av Palvelukeskus Helsinki som således spelar en viktig roll i att minska matsvinnet i staden.

Genom olika åtgärder har staden redan avsevärt kunnat minska totalmängden matsvinn. Det mesta av matsvinnet består av mat som serveras på serveringslinjen, men den hamnar aldrig på kundernas tallrikar. För att minimera detta har Palvelukeskus Helsinki utsett två matsvinnsambassadörer som ger handledning i att minska matsvinnet i skolor och daghem.

De är Marjo Niskanen och Mika Marttila som har belönats med det prestigefyllda PRO-priset inom livsmedelsbranschen. De är så vitt man vet de första med uppgiften i Finland och besöker över 400 daghemskök och skolrestauranger för att hjälpa med att minska matsvinnet.

Matsvinnet minskar ett kilo i taget 

Många kommer ihåg Marjo Niskanen som är känd som Berghälls drottning från Kallio lukio, där hon svarade för gymnasiets måltidstjänster i 15 år och belönades även med PRO-priser för sitt arbete och fick till och med en inbjudan till Slottsbalen.

Nu funderar Niskanen tillsammans med måltidstjänstpersonalen för alla skolor på vilka åtgärder som är effektivaste för att minska matsvinnet. 

Marjo Niskanen önskar att man skulle rapportera frånvaro till skolan eller daghemmet, så att köket skulle veta hur många som ska äta varje dag.  Bild: Kapina Oy
Marjo Niskanen önskar att man skulle rapportera frånvaro till skolan eller daghemmet, så att köket skulle veta hur många som ska äta varje dag. Bild: Kapina Oy

Hon ger dessutom råd om hur man kan följa upp mängden matsvinn effektivt och samarbetar med elevkåren kring teman som gäller skolmat.

I skolorna påverkar överraskande många saker mängden matsvinn, såsom möjlighet att hämta mer mat, framdukning av mat, medvetenhet om mängden matsvinn och till och med veckodag. I fråga om högstadieelever påverkar även hur de äter. Niskanen framhäver att det inte är klokt att hoppa över en näringsrik skollunch eftersom det har reserverats mat för alla.

– Många skolor har ingen vetskap om hur mycket mat slängs bort. När vi kan öka medvetenheten genom rektorer och elevkår och således får måltidsätare ägna uppmärksamhet åt måltidsstund, inverkar detta även på mängden matsvinn. Vissa skolor har till exempel förlängt måltidstider då måltidsstunden är lugnare och man hinner äta upp maten på tallriken.

Det är viktigt att känna igen hur hungrig man är

Mika Marttila besöker å sin sida daghem och handleder både kökspersonalen och den pedagogiska personalen i att minska matsvinnet och använda matsvinnsverktyg. I år har Mika redan gjort cirka 300 besök och under besöken spelar metoder för matfostran en viktig roll.

Han besöker daghem och talar med barn klädd som Kock-Räven om matsvinn med beaktande av barnens ålder. Kock-Räven är en av karaktärerna i rävmodellen för hållbar utveckling inom småbarnspedagogik, så barnen är redan bekanta med räven.

– Vi diskuterar med barn i daghemsålder bland annat om hur viktigt det är att smaka, bordsskick samt hur man känner igen hur hungrig man är. Barnen tar alltid emot Kock-Räven med entusiasm, berättar Marttila.

Mika Marttila vägleder kökspersonalen och den pedagogiska personalen i hur man minskar och mäter matsvinn. Han har pratat med barnen om bl.a. hur viktigt det är att smaka.  Bild: Kapina Oy
Mika Marttila vägleder kökspersonalen och den pedagogiska personalen i hur man minskar och mäter matsvinn. Han har pratat med barnen om bl.a. hur viktigt det är att smaka. Bild: Kapina Oy

Marttila har märkt att hans närvaro på den pedagogiska personalens veckomöten har haft en stor inverkan på mängden matsvinn i daghem. När medvetenheten om mängden matsvinn har ökat, har man tillsammans med barnen ägnat mer uppmärksamhet åt portionsstorlekar motsvarar hungern. Den pedagogiska personalen i daghemmen spelar en nyckelroll i att servera mat på barnens tallrikar.

Det är inte hållbart att laga extra mat

Minskningen av matsvinnet är hela stadens gemensamma mål och ytterst krävande i en stad som är lika stor som Helsingfors.  Matsvinnsambassadörerna framhäver att var och ens insats är viktig för att förebygga matsvinn.

Om varje kund lämnar en fiskbulle på tallriken på lunchen, blir det 75 000 fiskbullar under en lunch enbart i våra måltidstjänster

Mika Marttila

Att laga extra mat bidrar inte till målen att minska matsvinn eller är inte hållbart även om man donerade eller sålde extra mat vidare.

 

Att minska matsvinnet är ett gemensamt mål för hela staden.  Bild: Juho Kuva
Att minska matsvinnet är ett gemensamt mål för hela staden. Bild: Juho Kuva

– Vi behöver sådana tillvägagångssätt att det inte uppstår matsvinn. Till exempel är det viktigt att meddela om barnets frånvaro till skolan eller daghemmet så att man vet hur många som äter lunch varje dag, säger Niskanen.  

Palvelukeskus Helsinki är en nyckelpartner inom projektet Food Waste Ecosystem som är gemensamt för huvudstadsregionen och där man tar fram metoder som överskrider kommungränserna för att minska matsvinn. Det systematiska arbetet för att minimera matsvinnet fortsätter fram till 2030 och vidare framåt eftersom minimeringen av matsvinnet är ett permanent tillvägagångssätt.

– Vi alla har möjlighet att påverka. Jag utmanar alla att ägna uppmärksamhet åt sin måltidsstund och fundera på hur man kunde ha så lite matsvinn som möjligt, uppmanar Niskanen.

Man kan följa upp Helsingfors åtgärder för att minska matsvinnet samt hur målet uppnås på Helsingfors stads sida Kiertotalousvahti (på finska).