Elever i grundskolan får inte använda mobila enheter på lektionerna utan särskilt tillstånd
Elever i grundskolan får inte använda telefon, surfplatta, hörlurar, klocktelefon eller smartklocka under lektionerna, förutom i undervisningssyfte och med lärarens tillstånd. En mobil enhet kan dock med tillstånd av läraren eller rektorn användas som hjälpmedel för lärandet eller av hälsoskäl. Användningen av mobila enheter begränsas också under raster, förflyttningar och måltider.
– Vi vill främja lärmiljöer som stöder lärande, koncentration och välbefinnande samt begränsa användning av mobila enheter under skoldagen, säger Satu Järvenkallas, sektorchef för fostran och utbildning.
Alla skolor har mobilfria måltider, och alla skolor ger också anvisningar om att åtminstone en del raster ska vara fria från mobila enheter. Skolorna informerar elevernas vårdnadshavare om eventuell skolspecifik praxis i början av läsåret på föräldramöten och i Wilma. Läsåret börjar i Helsingfors på torsdagen den 7 augusti 2025.
– Vår allmänna rekommendation är att mobila enheter inte ska användas alls under måltider, raster och förflyttningar. Skolans ordningsregler kan ändå innehålla olika rutiner för användning av smarttelefoner på rasterna för elever i olika åldrar. Det kan till exempel innebära att eleverna i årskurs 1–6 inte alls får använda smarttelefoner på rasterna, medan eleverna i årskurs 7–9 får använda dem under en rast, säger Ville Raatikainen, direktör för den finskspråkiga grundläggande utbildningen, och Niclas Rönnholm, chef för den svenskspråkiga grundläggande utbildningen, och ger ett exempel på hur en skolas alternativa praxis kunde se ut.
Grundskolorna har möjlighet att använda mobilparkeringar, så att skolan ansvarar för de parkerade mobila enheterna under skoldagen. Om skolans ordningsregler föreskriver att mobila enheter ska förvaras i elevens ryggsäck eller på något annat sätt hos eleven, är det eleven själv som ansvarar för enheten.
Ändringarna i skolornas ordningsregler har gjorts utifrån gemensamma diskussioner med skolornas personal och elever våren 2025. Skolorna har också utrett vårdnadshavarnas åsikter med hjälp av en enkät. Skolornas direktioner har godkänt ändringarna i skolornas ordningsregler.
I Helsingfors har man förberett sig för ändringarna i stödet för lärande
Till följd av lagändringar förändras stödet för lärande från och med den 1 augusti 2025 inom förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Genom ändringarna i stödet för lärande vill man göra stödformerna tydligare och enhetligare. Alla elever och studerande har även framöver rätt att lära sig och få stöd under hela sin lärstig. I Helsingfors har ändringarna tillämpats sedan förra hösten.
Tyngdpunkten i stödet för lärande och skolgång flyttas till förebyggande och tidigt stöd. I fortsättningen är det primära stödet gruppspecifikt, och det har alla elever rätt till. Med olika undervisningsarrangemang och pedagogiska lösningar kan man ta hänsyn till de elever som avancerar långsammare eller snabbare. Utöver det gruppspecifika stödet kan eleverna vid behov även beviljas elevspecifika stödåtgärder, såsom undervisning av en speciallärare.
– Fastän ändringarna i arrangemanget av stödet är stora finns det en stark uppfattning av att vi redan gör mycket av det som lagändringarna kräver, baserat på en enkät som skickades till vår skolas personal. Vi har redan nu bedömt elevernas behov av stöd med hänsyn till den nya lagen, samt sett över och planerat vår skolas nuvarande resurser och omfördelningen av dem, berättar Paula Järnefelt, rektor på Suutarinkylän peruskoulu.
Läsåret 2025–2026 är en övergångsperiod, så sätten att ordna stödet förändras inte genast när skolorna börjar i augusti. I bästa fall leder lagändringarna till att genomförandet av stödåtgärder för elever blir tydligt och konkret. Utöver den grundläggande utbildningen förändras stödet för lärande även inom förskoleundervisningen och gymnasieutbildningen den 1 augusti 2025, och ett år senare inom yrkesutbildningen.
Bättre läskunnighet och grundläggande färdigheter
Inom den grundläggande utbildningen är målet att stärka kärnkunskaperna och -kompetensen samt utvecklingen av sociala och emotionella färdigheter. Under det här läsåret kommer Helsingfors skolor att fokusera särskilt på att förbättra läskunnigheten och öka undervisningen i modersmål och litteratur samt matematik. Goda läs- och skrivfärdigheter utgör grunden för allt annat lärande och utvecklingen av multilitteracitet. Därför är det kritiskt att barnen utvecklar sina läs- och skrivfärdigheter redan i början av grundskoletiden. Grundskolan arbetar systematiskt för att främja läsiver och utvecklingen av läskunnighet som en del av skoldagen.
I enlighet med regeringsprogrammet utökas minimiantalet årsveckotimmar i den grundläggande utbildningen med tre för att stödja kunnandet då det gäller de grundläggande färdigheterna, det vill säga färdigheterna i läsning, skrivning och räkning. I Helsingfors genomförs detta så att stadens alla finsk- och svenskspråkiga skolor lägger till 1 årsveckotimme för undervisning i modersmål och litteratur i årskurs 1 och 3 samt 1 årsveckotimme för undervisning i matematik i årskurs 2. Inga mål eller innehåll för modersmål och litteratur eller för matematik läggs till i grunderna för läroplanen.
– Detta innebär att eleverna ges mer tid att lära sig saker, eftersom inlärningsmålen hålls på nuvarande nivå, berättar Raatikainen.
