Driftsekonomins utgifter
och inkomster 1997
Personal 31.12.1995-1997

Överborgmästarens översikt
Helsingforskoncernen
Stadsfullmäktige 1997
Stadsstyrelsen 1997
Utvecklingstrender i Helsingfors
Stadsdirektörsroteln
Bildnings- och personalväsendet
Social- och hälsovårdsväsendet
Stadsplanerings- och fastighetsväsendet
Tekniska sektorn
Årsberättelsens bokslutsdel
Statistik om Helsingfors

Biträdande stadsdirektör Martin Meinander

• energiförsörjning
• hamnfunktioner
• kommunalteknik
• kollektivtrafik

De affärsdrivande verken investerar

I ekonomiskt hänseende var 1997 ett bra år. Helsinfors Energi stod sig bra i konkurrensen om elleveranser. Trafiken i Helsingfors Hamn ökade och nådde återigen rekordartade siffror. Planering och byggande var fortsatt livliga. Tonvikten låg på åtgärder i anknytning till beredningen av beslutet att anlägga en hamn i Nordsjö, även om arbetet inte fortskred helt i enlighet med det planerade tidsschemat. Kraftverk B i Nordsjö blev klart och togs i drift i januari 1998. Sedan dess har ungefär hälften av el- och värmeenergin i Helsingfors producerats med naturgas. Den stora tunneln från kraftverken i Nordsjö till innerstaden togs i bruk den 12 september 1997. På grund av den tilltagande trafiken nådde vissa delar av hamnen den övre gränsen för sin kapacitet. Flaskhalsarna avhjälptes tack vare att Helsingfors Hamn och Helsingfors Energi samarbetade i Sörnäs hamn. I slutet av året fattade stadsfullmäktige beslutet att ombilda centraltvätteriet till ett kommunalt affärsverk. En utvecklingsplan för matcentralen utarbetades och enligt planen kommer centralen att ombildas till affärsverk från och med 1999. En omstrukturering av funktionerna inom centralen för livsmedelspartihandel ingår i utvecklingsplanen för Hermanstads industriområde. Byggnadskontoret ökade sina investeringar i gator och parker. Därtill var staden byggherre för en rad betydande offentliga serviceprojekt. Ett angeläget projekt har varit att satsa mer på det offentliga rummet inför år 2000. Satsningarna har bl.a. gällt Gräsviken, reparationer av Mannerheimvägen och ombyggnaderna av Glaspalatset och Tennispalatset. Tekniska sektorn har gjort särskilda satsningar på renhållningen av gator och parker samt på strukturell underhåll. Samtidigt har produktiviteten kunnat förbättras. Trots detta återstår en hel del att göra när det gäller bättre arbetsfördelning mellan fastigheterna och staden.

Miljöfrågorna i förgrunden

Helsingfors Energi deltog i en försurningskommission ledd av miljöministeriet. Därtill hade Helsingfors Energi ett omfattande internationellt engagemang. Exempel på praktiska åtgärder är att Helsingfors Energi fortsatte att bygga ut kontrollsystemet för miljöfrågor vid Sundholmens kraftverk och lade upp planer för ett likadant system vid Hanaholmens kraftverk. Samordnad produktion av el och värme, fjärrvärmesystem, naturgasdrivna kraftverk och anläggande av avsvavlingsanläggningar på befintliga kraftverk är åtgärder som medverkar till att förbättra luftkvaliteten. Helsingfors Vatten nådde målet på en 50-procentig kvävereduktion vid avloppsvattenrening. Under året avslutade verket ett vatten- och miljöprojekt för 1994-1997 i Tallinn. Projektet finansierades av miljöministeriet och gällde expertbistånd. Ett liknande projekt, också finansierat av miljöministeriet, pågår fortfarande i S:t Petersburg. Helsingfors Vatten upprättade för första gången en miljörapport. Helsingfors Hamn har redan i flera år kompletterat bokslutet med en miljöredovisning. Staden undertecknade ett samarbetsavtal med handels- och industriministeriet om främjade energisparåtgärder. Målet för Helsingfors är att utsläppen av växthusgaser senast 2010 skall komma ner till samma nivå som 1990.

Tilltagande konkurrensutsättning

Stadsfullmäktige antog den 27 augusti 1997 principerna för en stadsintern övergång till konkurrensutsättning av trafiken. Den första anbudsomgången startade strax därefter. Omstruktureringen av funktionerna måste fortsätta eftersom konkurrensen kommer att hårdna. Omställningar kommer att genomföras i nära samarbete med personalen. Personalens möjligheter att orka med sitt arbete utan att bränna ut sig kommer att vara föremål för särskilda insatser. Bygg- och underhållssektorn är extra mycket utsatta vid konjunktursvängningar och priserna har uppvisat en kraftigt uppåtgående trend. Byggnadskontoret ser kontinuerligt över konkurrensmetoderna för att prisnivån inte skall skena iväg. För att motverka överdrivna koncentrationstendenser på marknaden är det viktigt att se till att små och medelstora företag med specialinriktningar finns kvar på marknaden. Detta innebär samtidigt att produktion i egen regi och entreprenadsystemen inom de minst konkurrensutsatta branscherna måste bibehållas.