Överborgmästarens översikt
Helsingforskoncernen
Stadsfullmäktige 1997
Stadsstyrelsen 1997
Utvecklingstrender i Helsingfors
Stadsdirektörsroteln
Bildnings- och personalväsendet
Social- och hälsovårdsväsendet
Stadsplanerings- och fastighetsväsendet
Tekniska sektorn
Årsberättelsens bokslutsdel
Statistik om Helsingfors

Verksamhetsåret var det första av den nya stadsfullmäktigesamlingens fyraårsperiod. Fullmäktige var med och drog upp de gemensamma strategiska riktlinjerna för Helsingfors. Mot slutet av året, den 12 november 1997, antog stadsfullmäktige riktlinjer för den sammantagna verksamheten inom stadskoncernen samtidigt som ekonomiplanen för de två närmaste åren godkändes. Den gemensamma strategin är ett komplement till de sektorspecifika målen. De gemensamma strategiska riktlinjerna tar fasta på effekter av befolkningstillväxten, näringspolitiken, arbetslösheten och social utslagning, invandrarpolitiken, internationalism och närområdessamarbete. Vidare gäller strategin förortsliv, hållbar utveckling och samordnad resursanvändning. Nedan följer en kort presentation av de åtta riktlinjerna i strategin.

Helsingfors garderar sig för effekterna av en befolkningstillväxt

Helsingfors räknar med att inom de ekonomiska ramarna bygga ut sin service till följd av en befolkningstillväxt och satsa på en starkt serviceinriktad stad. Utgiftsnivån inom tjänstesektorn skall hållas under kontroll med hjälp av ett ekonomiskt tillhandahållande av tjänster. Inom sektorer där kostnadsnivån utan giltiga orsaker är högre än inom andra sektorer kommer kostnaderna för funktionerna att sänkas.

Gemensamma satsningar på näringsverksamhet gynnas

Det primära målet för stadens näringspolitik är att generera fler fasta arbetstillfällen, att höja förvärvsfrekvensen bland invånarna och att öka välståndet. Metoder att uppnå målet är att stärka stadens ställning, främja tillväxten inom väl fungerande företag och skapa förutsättningar för nya funktioner.

Insatser görs för att motverka utslagning till följd av arbetslöshet

De sysselsättningsförbättrande åtgärderna inriktas i första hand på långtidsarbetslösa. Avsikten är att beredskapsarbete skall vara ett första steg mot återinträde på arbetsmarknaden. De sysselsättningsfrämjande insatserna skall därtill hjälpa långtidsarbetslösa som har svårt att få arbete på egen hand på den öppna arbetsmarknaden att bibehålla sin arbets- och funktionsförmåga och därmed bryta deras arbetslöshet. De sysselsättningsförbättrande åtgärderna kommer i första hand att prioritera de äldre åldersklasserna. Unga utan utbildning slussas i stället till utbildning eller aktiviteter i form av verkstäder. Kopplingarna mellan sysselsättningsfrämjande insatser och utbildning förbättras genom att läroavtalsutbildning gynnas och genom att verkstäderna för unga inlemmas i yrkesutbildningen och det allmänna utbildningssystemet.

Satsningar på internationalism och närområdessamarbete

Målet med den internationella verksamheten är att stärka stadens internationella roll. Siktet är inställt på framgångar inom den ekonomiska sektorn och därmed en gynnsam utveckling för hela stadskollektivet. Bland de viktigaste insatsområdena märks stadsnätverk, expertsamarbete, marknadsföring av staden, besök, gästspel och utställningar och internationell profilering. Geografiskt sett har Östersjöområdet hög prioritet. Tack vare rollen som huvudstad i en EU-stat engagerar sig Helsingfors aktivt i den europeiska stadspolitiken och i internationella projekt. Ett prioriterat område är EU-gränsöverskridande samarbete med Ryssland och Baltikum. I den internationella marknadsföringen lyfts Helsingfors fram som en vital marknadsplats i norra Europa. Vidare fokuseras intresset på evenemangen år 2000 samt stadens gedigna kompetens och särskilda kunnande. Dessutom ges stadens styrkor vid företagsetableringar, som turistmål och som kongressort en framskjuten roll i marknadsföringen.

Invandrarpolitiken fokuseras på integrering

Helsingfors får en allt mer internationell och mångkulturell prägel. Det är en stad där invandrare skall ha tillgång till service på lika villkor och möjligheter att integreras i samhället utan att behöva ge avkall på sitt språk eller sin kulturella bakgrund. Invandrarna är en stor tillgång i utvecklingen mot större internationalism. Det är viktigt att värna om invandrarnas språkkunskaper. Målet är en fungerande tvåspråkighet. I samråd med olika aktörer, till exempel näringslivet och invandrarorganisationer, arbetar Helsingfors för att förbättra invandrarnas möjligheter att klara sig på egen hand och att få arbete..

Högre profil för förorterna

Förorterna, ytterstadsområdet, och andra bostadsområden skall få högre profil genom att positiva och stärkande faktorer lyfts fram och negativa undanröjs. En ny och positiv profil framställs inte bara som en fiktiv bild utan som en faktisk återspegling av verkligheten. Samverkande faktorer i denna process är kvaliteten på byggandet, standarden på stadsrummet, tillgången på service, befolkningsstrukturen och förorternas stadsstruktur.

Hållbar utveckling

I en internationell jämförelse har Helsingfors skött sina åtaganden på behörigt sätt när det gäller handlingsprogrammet för en hållbar utveckling i enlighet med Aalborgavtalet. Handlingsprogrammet syftar till att i ett långsiktigt perspektiv anpassa stadens utveckling till de ekologiska villkoren i den globala miljön. I praktiken kräver programmet en sparsam användning av naturresurser i stadens funktioner och upphandlingar, reducering av utsläppen till en nivå som ligger inom naturens toleransgränser, insatser för att skapa social rättvisa och integrering av det ekologiska perspektivet i all ekonomisk planering och i alla finansiella beslutsprocesser.

Koncernomfattande, kollektiv resursanvändning

I syfte att effektivisera verksamheten skall staden främja kollektiv resursanvändning och söka nya vägar för resursanvändningen inom hela koncernen. Stödfunktionerna omstruktureras och datanäten utnyttjas bättre för att främja kollektivt utnyttjande av funktioner.