Driftsekonomins inkomster
och utgifter 1997
Personal 31.12.1995-1997

Överborgmästarens översikt
Helsingforskoncernen
Stadsfullmäktige 1997
Stadsstyrelsen 1997
Utvecklingstrender i Helsingfors
Stadsdirektörsroteln
Bildnings- och personalväsendet
Social- och hälsovårdsväsendet
Stadsplanerings- och fastighetsväsendet
Tekniska sektorn
Årsberättelsens bokslutsdel
Statistik om Helsingfors

Biträdande stadsdirektör Timo Honkala

• socialvård
• hälso- och sjukvård
• förmyndar- och rättshjälpsfrågor

Konsekvenserna av lågkonjukturen syns fortfarande inom socialväsendet

Hur socialvård utnyttjas och omformas är nära knutet till det omgivande samhället. Socialväsendet är en garant och samtidigt ett primärt villkor för ett fungerande samhälle. Under året kunde Helsingfors tillhandahålla all lagfäst basservice inom socialväsendet samt en minimiförsörjning. I och med det förbättrade sysselsättningsläget ökade efterfrågan på barnomsorg. Fler barn berördes av barnomsorgen 1997. Ambitionen är visserligen att inga barn skall behöva stå i kö för en daghemsplats. Trots detta fanns det köer i områden med många barn. Men sett i relation till antalet vårdplatser var köerna inte orimligt långa. Den ekonomiska krisen var över men konsekvenserna av den syntes fortfarande i helsingforsarnas liv. Arbetslösheten minskade inte bland de som hade varit arbetslösa mycket länge eller bland personer över 50 år. Efterfrågan på tjänster ökade bl.a. inom barnskyddet. Noteras bör att antalet personer som fick utkomststöd sjönk för första gången på 1990-talet. De storstadsspecifika sociala problemen blev alltmer uppenbara i Helsingfors. Staden har inte lyckats ta fram några nya modeller eller metoder för att lösa problemen. Helsingfors är med andra ord i avsaknad av en urban socialpolitik.

Kostnadsnivån är ett problem också inom socialväsendet

Under året präglades serviceutbudet dels av ambitionen att leva upp till den allt större efterfrågan på stöd och tjänster, dels av ett ökande tryck på en kostnadsdämpning. Helsingfors har höga kostnader för socialväsendet jämfört med resten av landet. Målet är att priserna per enhet skall ligga på samma nivå som i de fem största städerna. En översyn av servicestrukturen är av allt att döma ett av de bästa sätten att generera en kostnadsdämpning. Samtidigt kan materiella och kvalitativa förbättringar uppnås. Servicen är alltjämt institutionsdominerad. Mellanformer håller först nu på att tas fram. När institutionsvården skärs ner krävs det dock adekvata resurser för att ny öppenvård skall kunna ordnas i motsvarande omfattning. Servicemekanismerna förbättras bl.a. genom större områdesmässig flexibilitet och ny tillämpning av servicekapaciteten när förhållandena ändras

Framtida hotbilder inom socialväsendet

Den allra första effekten av det förbättrade sysselsättningsläget är att problemen med utkomststödet och med tiden också de sociala problemen till följd av arbetslösheten minskar. Å andra sidan kan de sociala problemen komma att ställas på sin spets om den utslagning som en del helsingforsare är utsatta för pågår länge. Socialväsendet måste därför vara kapabelt att ta fram nya arbetsmetoder, särskilt när det gäller att hjälpa mycket långvarigt arbetslösa eller personer med i praktiken bestående arbetslöshet. Tack vare reformen av servicestrukturen kan allt fler gamla och handikappade bo kvar hemma och känna sig trygga. Framför allt översynen av äldrevården genomförs i samråd med hälso- och sjukvården. Socialväsendet studerar ingående de faktorer som leder till den höga kostnadsnivån i Helsingfors. Den pågående översynen av servicestrukturen är ett av de viktigaste instrumenten för att nå ekonomiska besparingar. En annan viktig uppgift är att social- och hälsovårdsväsendet måste vara mer flexibelt i resursanvändningen, eftersom sparåtgärderna annars kan medföra långa köer till vissa typer av tjänster

En översyn av servicestrukturen inom hälso- och sjukvården inleddes under året

Ett viktigt mål i översynen av social- och hälsovårdstjänsterna var att balansera upp tjänstestrukturen dels genom att stärka den öppna vårdens roll inom primärvården, dels genom att reducera andelen specialiserad sjukvård och institutionsvård. Översynen av arbetsfördelningen mellan hälsovårdsverket och socialverket å ena sidan och hälsovårdsverket och Helsingfors universitetscentralsjukhus å andra sidan var ett led i balanseringssträvandena. Sedan 1997 har Helsingfors stad och Helsingfors universitetscentralsjukhus (HUCS) haft ett avtal om arbetsfördelningen inom den specialiserade sjukvården. Enligt avtalet tillhandahåller HUCS specialiserad sjukvård för invånarna inom västra stordistriktet. Däremot svarar staden för den specialiserade sjukvården inom andra stordistrikt. Även behandling av infektionssjukdomar och den specialiserade barnsjukvården flyttades över till HUCS. Socialverkets och hälsovårdsverkets gemensamma program för äldreomsorg reviderades 1997. I överensstämmelse med målen för balanseringen av servicestrukturen inrättades fler nattpatruller inom hemsjukvården samtidigt som nyanställningar gjordes inom hemsjukvården vid hälsostationerna. Därmed ökade utbudet på öppenvård. Placeringarna av äldre i långvarig institutionsvård minskade också i överensstämmelse med målen. Som ett led i omstruktureringen av sjukvården för äldre överfördes Djurbergets och Kasbergets sjukhus till socialverket. Social- och hälsovårdsväsendet ökade sin service särskilt i den öppna vården inom primärvården och den psykiatriska öppenvården. Detta stämmer överens med målen för en förbättring av servicestrukturen. De kvalitativa målen inom hälso- och sjukvården infriades relativt väl. Så är till exempel kötiderna på några undantag när betydligt kortare än i resten av landet.

Den relativt höga kostnadsnivån inom hälso- och sjukvården är alltjämt ett problem

Trots att kostnaderna för hälso- och sjukvård sjönk räknat per invånare är de fortfarande högre än i resten av landet. I Helsingfors kostade hälso- och sjukvården 6 357 mark per invånare. Driftkostnaderna överskreds med 183,1 miljoner mark i relation till budgeten. Därav stod hälsovårdsverkets egen verksamhet för 58,4 och HUCS för 108,3 miljoner mark. Överskridningarna visar att varken avtalet om arbetsfördelning eller remissförfarandet mellan HUCS och Helsingfors utföll enligt planerna 1997. Den pågående översynen av servicestrukturen fortsätter. Under de kommande åren utformas verksamheten utifrån den nya strukturen. Tack vare en tydligare arbetsfördelning och större smidighet i vårdkedjorna och vårdprocesserna kan besparingar uppnås. Omstruktureringen av servicestrukturen syftar också till att säkerställa servicen till de gamla, och de blir allt fler och allt äldre. Omställningarna skall också dämpa institutionsdominansen genom satsningar på human vård i hemmet och på olika typer av öppenvård eller öppenvårdsliknande vårdformer.