|
|
|
|
|
|
|
||
|
Från och med
1997 har kommunernas budget- och bokföringspraxis följt den nya kommunallagen.
Resultatet för räkenskapsperioden beräknas nu i enlighet med bestämmelserna
i bokföringslagen. För första gången innefattar bokslutsberättelsen uppgifter
om företag och sammanslutningar i hela Helsingforskoncernen. Bokslutet för 1997 uppvisar ett överskott på 130,0 miljoner mark, varav de affärsdrivande verken står för 79,8 och den övriga verksamheten för 50,2 miljoner mark. En av de viktigaste riktlinjerna vid beredningen av budgeten var att den skulle medverka till att stimulera ekonomin. Detta visade sig vara ett riktigt beslut. Byggandet fick vind i seglen och efterfrågan på den finska marknaden ökade. Därtill blev 1997 en vändpunkt i sysselsättningstrenden. Arbetslöshetssiffrorna pekade starkt nedåt och ungdomsarbetslösheten halverades. Trots de positiva trenderna kräver det svåra läget för de långtidsarbetslösa alltjämt särskilda insatser och kanske ännu större uppmärksamhet än tidigare. Vid en utvärdering av stadens verksamhet är det viktigt att komma ihåg att invånarantalet ökade med 7 000 personer i fjol, vilket självfallet sätter den kommunala servicen på hårda prov. När invånarantalet och invånarstrukturen förändras, till exempel vid större invandrartäthet, måste de kommunala tjänsterna planeras och tillhandahållas på ett annat sätt. Särskilt inom social- och hälsovårdsväsendet var driftsutgifterna större än budgeterat. Vi försöker komma åt de strukturella problem som medför ökade kostnader inom hälso- och sjukvården. Förhållandet mellan specialiserad sjukvård och primärvård och arbetsfördelningen inom den öppna vården och institutionsvården kan här nämnas som exempel. Kostnadsutvecklingen kan av allt att döma också påverkas i positiv riktning av satsningar på bättre arbetsfördelning och större samarbete inom social- och hälsovårdsväsendet. Under 1997 växte samhällsekonomin kraftigt trots den relativt långsamma tillväxten i början av året. Industriproduktionen överträffade förväntningarna, överskottet i handelsbalansen var rekordartat stor och arbetslösheten pekade nedåt. Underskottet i statsekonomin och exempelvis konsekvenserna av krisen i Asien för vår exportindustri är fortfarande stora orosmoment. Uppgången i ekonomin återspeglades också i stadens ekonomi. Intäkterna av skatterna på löneinkomster utvecklades visserligen inte som väntat. Situationen kompenserades dock av inkomsterna från samfundsskatten. Utdelningen av samfundsskatten kommer att ses över. En arbetsgrupp har utrett frågan och understrukit vikten av att kommunernas utdelning av samfundsskattens bestäms utifrån företagens resultat. Därmed skulle en framgångsrik och aktiv näringspolitik premieras och kommunerna få kompensation för sina satsningar på bättre villkor för sina företag. Arbetsgruppen var enhällig men förslaget omsattes i praktiken i omarbetad form. Det slutgiltiga förslaget till utdelning av samfundsskatten var i allra högsta grad ogynnsamt för Helsingfors och kommer att medföra enorma anpassningssvårigheter i vår ekonomiska planering.
|
||||
 |
I samband med budgetbehandlingen uttalade sig den nya fullmäktigeförsamlingen om de strategiska prioriteringarna. Vidare sammanställde Helsingfors i samråd med Helsingforsregionen och olika samarbetspartner en utredning av de funktioner som garanterar en positiv utveckling i hela regionen. De internationella aktiviteterna får allt högre prioritet och de ingick som ett element i alla utvärderingar. Under året inleddes därtill en översyn av den internationella strategin. Helsingfors går målmedvetet in för omställningarna inför millennieskiftet. I praktiken innebär detta förberedelser inför den gemensamma valutan, anpassning av datasystemen till millennieskiftet men också planering med siktet inställt på Helsingfors som huvudstad under Finlands EU-ordförandeskap och Helsingfors som en av Europas kulturhuvudstäder. Och så har vi dessutom stadens 450-årsjubileum. Den kommunala verksamheten är stadd i stor förändring. Listan av ärenden som skall beredas blir allt längre och allt fler aktörer är engagerade i projekten. De internationella relationerna blir allt livligare. I och med Finlands EU-medlemskap har städerna etablerat mer samarbete. Det behövs nya arbetsmetoder och flexibla lösningar som garanterar ett framgångsrikt genomförande av tvärsektoriella projekt. Utöver allt detta är bolagisering och konkurrensutsättning nya stora utmaningar inom den kommunala sektorn. Vi måste lägga manken till för att dämpa ökningen av de offentliga utgifterna. Å andra sidan vill vi säkerställa tillgången och nivån på basservicen. Utmaningarna blir allt fler men jag är övertygad om att vi växer med dem. Corporate Resources Group, ett internationellt institut som analyserar livskvaliteten i olika städer som beslutsunderlag för internationella företag i deras investeringsbeslut, har klassat Helsingfors som nummer åtta i världen. Bland städerna i Europa låg bara Zürich och Genève före Helsingfors på listan. Vi befinner oss i nobelt sällskap bland intressanta städer som Vancouver och Sydney. De internationella analytikerna fann inga andra fel med Helsingfors än det stränga klimatet. Klimatet kan vi inte göra så mycket åt. Men vem vet, en vacker dag kan vi kanske också vända klimatförhållandena till vår fördel. Jag vill framföra ett stort tack till alla för det gångna året och hoppas att vi skall ha fortsatt framgång i vårt arbete.
|
|
|
|
|
 |
|||
| Framsidan | Följande: Helsingforskoncernen | ||
