Driftsekonomins utgifter och
inkomster 1997

Personal 31.12.1995-1997



Stadsdirektör Eva-Riitta Siitonen

  • allmän planering av stadens verksamhet och ekonomi
  • beredning av budgeten och övervakning av budgetefterlevnaden
  • intern övervakning
  • näringsfrågor
  • beredskapsplanering
  • räddningstjänst
  • miljöfrågor
  • internationella äranden
  • informations- och turistäranden


 

 

Överborgmästarens översikt
Helsingforskoncernen
Stadsfullmäktige 1997
Stadsstyrelsen 1997
Utvecklingstrender i Helsingfors
Stadsdirektörsroteln
Bildnings- och personalväsendet
Social- och hälsovårdsväsendet
Stadsplanerings- och fastighetsväsendet
Tekniska sektorn
Årsberättelsens bokslutsdel
Statistik om Helsingfors
 
Verk:
Finlandiahuset
Stadskansliet
Räddningsverket
Revisionskontoret
Miljöcentralen

Stadsdirektören leder den generella planeringen av stadens verksamhet och ekonomi. Det hör exempelvis till stadsdirektörens åtaganden att bereda och övervaka budgeten och andra frågor inom stadens ekonomiska administration. Under året lades de gemensamma strategiska riktlinjerna fast för nästa fyraårsperiod. Bland de mest framträdande riktlinjerna för verksamheten märks kvaliteten på servicen, miljöfrågorna samt invånarnas fysiska och psykiska välbefinnande. På senare år har också internationella frågor och näringspolitiken fått en allt mer framträdande roll inom stadsdirektörsroteln.


Stadens ekonomi vilar på en stabil grund

Stadens utgifter uppgick till 13 727 miljoner mark och inkomsterna av verksamheten till 4 233 miljoner mark. Skatteinkomsterna uppgick till 10 124 miljoner mark och statsandelarna till 569 miljoner mark. Den ekonomiska planeringen syftade till att stimulera de ekonomiska aktiviteterna. Stadens medvetna satsningar på större investeringar genererade positiva effekter inom byggsektorn och på sysselsättningen. Den kommunala skatten bestäms av staden själv och var 16,5 procent, vilket är en halv procentenhet lägre än året innan. Den lägre skattesatsen ökade köpkraften och stimulerade tjänstesektorn. Tack vare den gynnsamma utvecklingen inom näringslivet fick staden in större skatteinkomster, särskilt i fråga om samfundsskatten. Därigenom kunde den budgetöverskridande utgiftsramen kompenseras.


Internationalisering - en stor resurs

Aktiviteterna på det internationella planet har expanderat kraftigt. Inte minst utbytet av information och erfarenheter inom ramen för europeiska stadsnätverk har blivit en naturlig beståndsdel i vår verksamhet. Energiförsörjning, miljöfrågor, stadsplanering och samverkan mellan läroanstalter är prioriterade samarbetsområden. Ett av de viktigaste målen för internationaliseringen är att stötta den lokala ekonomin. Verktyg i denna process är dels insatser för att främja internationella investeringar och företagsetableringar i Helsingfors, dels stöd till företag i Helsingfors i deras internationaliseringssträvanden. Helsingfors är ett intressant objekt för internationella investerare och företagare inte minst tack vare att Helsingforsområdet med sina universitet, högskolor och forskningsinstitut är Finlands största kunskapscenter. Därtill har vi många fördelar: en högkvalitativ infrastuktur som betjänar affärslivet, god service över hela linjen, en säker och sund livsmiljö och vårt geografiska läge mitt i norra Europa. Viktiga samarbetspartner för Helsingfors är EU- huvudstäderna men självfallet också Moskva och S:t Petersburg. I den internationella marknadsföringen lyfter Helsingfors fram närheten till Ryssland och länderna kring Östersjön, framför allt till Baltikum. Därtill etablerar Helsingfors förbindelser utanför Europa och marknadsför sig i USA och Fjärran Östern.


Aktiv näringspolitik

Behovet av en aktiv näringspolitik har blivit allt tydligare på senare år. Om Helsingfors skall kunna stå sig i den internationella konkurrensen bland städer och stadsmiljöer måste våra starka sidor exponeras och bli föremål för målmedveten utveckling. Men också befolkningstillväxten, den fortsatt höga arbetslösheten och paradoxalt nog svårigheter att tillgodose efterfrågan på arbetskraft inom vissa snabbt växande branscher är stora utmaningar. Det är staden som ansvarar för att företagen får bättre villkor och för att det kommer till nya arbetstillfällen. I början av året inrättade Helsingfors en särskild tjänst för näringslivsfrågor. Den har medverkat till bättre beredskap inom näringssektorn.


Miljön har hög prioritet

Miljöfrågorna är betydande konkurrensfaktorer för företagen, samhällsekonomin och staten. Detta understryker vikten och behovet av samverkan både lokalt och nationellt. I stället för att ställa näringsliv och miljöaspekter mot varandra eftersträvar vi samarbete mellan företag, myndigheter, miljöorganisationer och beslutsfattare. Miljöcentralen håller på att utarbeta ett lokalt program för en hållbar utveckling i Helsingfors. Den bärande principen i programmet är att administrationen och invånarna skall etablera större samarbete internt inom olika stadsdelar.

   


Helsingfors bygger upp nätverk

Helsingfors gör stora IT-satsningar och går målmedvetet in för att förbättra sin teknikinfrastruktur. Staden är engagerad i ett flertal projekt både i Finland och i EU. Projektet Equality är ett exempel på detta. Projektet går ut på att utveckla hemtjänsten för äldre och handikappade med hjälp av telematik. Också information om andra offentliga tjänster har lagts ut på datanätet. Ett stort projekt som Helsingfors deltar i är Helsinki Arena 2000, som skall bygga upp ett virtuellt Helsingfors på datanätet. Vidare genomfördes ett antal delprojekt under 1997, till exempel stadsmuseets virtuella museum och information om offentliga tjänster på stadens webbsidor.

 

  Framsidan   Följande: Bildnings- och personalväsendet