neyhteydet. Suomen ensimmäinen rataosuus avattiin 1862. Vuonna 1870 avattu rataosuus Riihimäeltä Pietariin sai rautatien kannattamaan ja yhteydet sisämaahan parantumaan. Väestönkasvu toi myös ongelmia: asuntopulan ja sen myötä jatkuvan vuokrien kohoamisen. Maaseudulla oli tosin jo totuttu asumaan ahtaasti, joten ahtaasti asumisesta tuli Helsingissäkin tapa. Yksityiset urakoitsijat alkoivat rakentaa puisia asuinvilloja työläisille tehtaiden lähelle. Vuonna 1890 villoissa asui 4,6 asukasta huonetta kohden. Työläisasutus levisi arvokkailta kaupungin keskustatonteilta lähinnä Pitkänsillan pohjoispuolelle, jonne suuret teollisuuslaitoksetkin olivat keskittymässä. 12 Vasta 1890-luvulla kaupungin päättäjät heräsivät pulavuosien ja työväenliikkeen radikalisoitumisen myötä asuntopulaan. Vuosisadan vaihteessa kaupunki aloitti vuokraasuntojenkin rakentamisen. Sitä mukaa kuin vanhojen asuinvillojen vuokrasopimukset päättyivät syntyi useita tiuhaan rakennettuja työläiskaupunginosia kuten Linjat, Kallio ja Harju. Finland på 1800-talet På 1840 talet, när Finland hörde under det ryska väldet, fanns ännu inga stora städer i vårt land. Av folket hörde största delen till bondebefolkningen. Förmögen adel eller rikt borgerskap fanns knappast alls, och även prästerskapet bodde utspritt, runt om i landet. Statens högsta tjänste mannakår styrde landet byråkratiskt under tsar Alexander I:s ledning och största delen av befolkningen var verkligen fattig. Helsingfors hade på Rysslands försorg blivit huvudstad år 1812. Också universitetet hade år 1832 flyttats från Åbo till Helsingfors. Inom universitetet började småningom en finländsk litterär och vetenskaplig aktivitet utveckla sig. Universitetet var utbildningsvägen för det autonoma Finlands tjänstemän. Alexander II:s regeringsperiod 1855-1881, och i synnerhet 1860-talet, innebar i Finland en tid av betydande reformer och allmän liberalisering. Den viktigaste reformen gällde lantdagsväsendet: år 1863 hölls den första finländska lantdagen i Helsingfors. Grundandet av en egen militär, bestämmelserna om näringsfrihet, tillståndet att grunda aktiebolag och banker, jämlik arvsrätt för kvinnor, inrättandet av folkskoleväsendet och många andra reformer visar att man var på väg att träda in i en ny epok, från ett byråkratiskt samhälle till ett medborgar samhälle. På 1860-talet tog även industrialiseringen av Helsingfors vid. I och med industrialiseringen började också befolkningssiffran i Helsingfors att växa snabbt. År 1857 var antalet invånare 16 000. Det fördubblades fram till år 1870. Den egentliga tillväxtexplosionen inträffade emellertid därefter; från år 1870 till år 1900 tredubblades befolkningssiffran och var vid sekelskiftet redan nära 100 000. Samtidigt fördubblades antalet produktionsinrättningar och arbetstagare.
Elaintarhan huvilahistoriikki
To see the actual publication please follow the link above