RÖNNBACKA ARKITEKTUR STIG
 
RÖNNBACKA
valikko  
         
Vi ska spänna upp byggnaderna på klippsluttningarna och låta lyftkransspåren krypa längs med byggnadernas betongplattor utan att röra vid naturen.” (arkitekt Lauri Silvennoinen, 1964)

Förstaden Rönnbacka planerades och uppfördes huvudsakligen åren 1959–1965. Området vittnar tydligt om det stora engagemang som den tidens arkitekter hade i det finska välfärdssamhällets utveckling. Rönnbacka var ett av Finlands första objekt för områdesbyggande. Planeringen inleddes 1959 då Helsingfors stadsfullmäktige beslöt överlåta området kring Aarnikkabacken, ca 65 hektar, för byggande. För detaljplaneringen anlitades arkitekten Olli Kivinen som var en av den tidens ledande planläggare.

Haka och Sato ­– Rönnbackas byggherrar

Byggandet av Rönnbacka fördelades politiskt jämnt mellan två byggentreprenörer. Helsingin Asuntokeskuskunta (Haka) med facklig anknytning fick i uppdrag att bygga den nordöstra delen medan Sosiaalinen asuntotuotanto Oy (Sato) med högeranknytning fick den nordvästra delen. Hakas område planlades i samråd med arkitekterna Esko Korhonen och Sulo Savolainen på bostadsavdelningen vid Centralförbundet för konsumtionsandelslagen.

Planeringen av Haka-området strävade till utnyttjande av terrängens former och skydd av områdets natur. År 1960 vann arkitekten Lauri Silvennoinen arkitekttävlingen om Satos område. I sitt segrande bidrag vidareutvecklade Silvennoinen Olli Kivinens planeringsidéer. Sato-området var till karaktären mer monumentalt och hanterade omgivningen med svepande drag. Den norra delen av Rönnbacka planlades enligt Olli Kivinens plan år 1962.

I Rönnbacka tillämpades elementbyggande för första gången i stor utsträckning i Finland. Såväl i Hakas som i Satos område användes stora flyttbara formar och halvelementteknik. Satos område vid Täljstensvägen var det första området där man använde helelementteknik. Elementbyggandet ansågs vara ett ekonomiskt sätt att producera moderna bostäder för befolkningen som flyttat till städerna på grund av samhällets strukturomvandling.

Detaljplanen för Rönnbacka

Detaljplanen för Rönnbacka byggde på fem områdesceller som planerades som separata helheter med egna närbutiker. Cellerna placerades vid återvändsgator, två av dem på klippavsatsen i nordväst, två i områdets nordöstra del och den femte boendecellen på låglandet i områdets norra del. Byggnadernas placering bestämdes förutom av naturmiljön även av en strävan efter arkitektonisk pondus. Köpcentret utgjorde områdets kärna och låg i södra änden av dalen som delar Rönnbacka. Stadsbanan skulle passera köpcentret och förena Rönnbacka med den övriga staden.

På 1970-talet kompletterades området med en ny våningshusgrupp vid Örstensvägen. Även på 1990-talet har man genomfört kompletteringsbyggande på området. Det ursprungliga 1960-talsområdet framträder dock tydligt som en separat helhet vars fortbestånd nu även tryggats i detaljplaneringen. Områdets kyrka, som är byggd i rödtegel och ritad av arkitekten Esko Korhonen, färdigställdes 1976. Kyrkan jämte dess interiör hör till det byggnadsbestånd som skyddats i detaljplanen.

I mitten av 1990-talet valdes Rönnbacka till DoCoMoMo:s1 finska grupp ”…som ett exempel på ett användbart sätt att skapa fungerande, industriellt byggda bostadsområden”. En detaljplan som skyddar områdets värden samt råd för reparationsbyggande färdigställdes 2006–07. Till Rönnbackas planerare

1) DoCoMoMo är en förkortning av orden Documentation and Conservation of Buildings Neighbourhoods and Sites of Modern Movement.

       

Navigera på kartan med de röda knapparna

Päivi Hellman / Förotsprojektet
 

Yleiskartta Sato skolorna Haka köpcentret Sato

 
logot
inledningRönnbackaarkitekterSatoHakaköpcentretskolornakarta