Livslängsförväntan fortfarande kortare i Helsingfors än annanstans i Finland

08.11.2016 09:31

Dödligheten är högre och den förväntade återstående livslängden kortare i Helsingfors än i övriga Finland i medeltal. Åren 2001-2010 var den åldersstandardiserade dödligheten bland 25–65-åriga män och kvinnor ca. 15 procent högre i Helsingfors än i övriga Finland. Bland 65–79-åringarna var dödligheten bland män sex procent och bland kvinnor elva procent högre i Helsingfors än i resten av landet. Bland dem som fyllt 80 varierade däremot den åldersstandardiserade dödligheten hos män inte mellan landsändorna, och bland kvinnorna i denna ålder var den bara lite lägre i Helsingfors än i övriga Finland. Bland annat detta framgår av en färsk undersökning från Helsingfors stads faktacentral.

Skillnaden i livslängdsförväntan för 25-åringar mellan huvudstaden och resten av landet var 0,8 år för männen och 0,5 år för kvinnorna. En del av den högre dödligheten i Helsingfors kommer sig av att där finns en större andel ogifta eller frånskilda, och bland dem är dödligheten högre än i medeltal.

Alkohol- och tobaksrelaterade dödsorsaker i bakgrunden

Både för män och kvinnor förklarade alkohol- och tobaksrelaterade dödsorsaker största delen av den lokala skillnaden i livslängdsförväntan. Bland både män och kvinnor stod alkoholsjukdomar samt alkoholförgiftningar av olyckstyp för en dryg fjärdedel av skillnaderna i livslängdsförväntan. Alkoholen är en riskfaktor även vid olyckor och många former av kancer, och till exempel leverkancer var vanligare i Helsingfors än övriga Finland, vilket bidrog till att öka skillnaden i livslängsförväntan. En betydande del av skillnaden förklarades också av skillnaden i lungkancerdödlighet mellan Helsingfors och övriga Finland. Samtidigt var dödligheten i blodomloppssjukdomar lägre i Helsingfors, vilket minskade lite på skillnaden i livslängdsförväntan gentemot övriga Finland.

Inga lokala skillnader bland högutbildade, hög dödlighet bland lågutbildade i Helsingfors

I huvudsak var det inga större skillnader i dödlighet mellan Helsingfors och övriga Finland bland högt utbildade och högre funktionärer. Bland lågt utbildade och vanliga anställda däremot var dödligheten betydligt högre i Helsingfors än i övriga Finland. Särskilt stor var den lokala skillnaden bland dessa lägre socioekonomiska grupper för de alkoholrelaterade dödsorsakernas och lungkancerns del.

Problematiskt alkoholbruk vanligare i städer

Att bo i stad – i synnerhet i Helsingfors – tycks ha en egen självständig inverkan på alkoholdödligheten oberoende av befolkningsstrukturfaktorer. I städer är alkoholen lättare tillgänglig och alkoholen är sannolikare en del av livsstilen, den urbana livsstilen. Även ett selektivt flyttande kan öka alkoholproblemen i städerna: dels konsumerar kanske de som blir kvar på landsbygden mindre alkohol än de som känner en dragning att flytta till stan, dels kanske de på landsbygden som har spritproblem flyttar till en anonymare och liberalare miljö i en stad. Det är också sannolikt att den sociala kontrollen, som också inverkar på folks alkoholvanor och på iakttagandet av andras drickande, är mindre i stora städer som Helsingfors.

Såväl i Helsingfors som i hela Finland har utbildningsnivån en omvänd korrelation med både överdriven alkoholkonsumtion och fylledrickande, och båda förekommer mest i kategorin lågutbildade. Särskilt stora är skillnaderna i fylledrickande mellan Helsingfors och övriga Finland bland lågt utbildade män. De allvarliga följderna av alkoholmissbruk i denna lägre socioekonomiska grupp kan också hänga ihop med anhopning av allmän social marginalisering.

Av central vikt: att minska rökningen och alkoholkonsumtionen och att förebygga alkoholskador

Redan länge har man oroat sig för skillnaderna i hälsa och dödlighet mellan områden och befolkningsgrupper och att skillnaderna ökat. Man har försökt förbättra välfärden och den relativa ställningen bland i synnerhet de svagaste befolkningsgrupperna. Vår nyutgivna undersökning har för Helsingfors del klart kunnat identifiera de delgrupper i befolkningen som uppvisar största hälsoskillnaderna gentemot övriga finländare och som klarast skulle ha nytta av hälso- och välfärdsservice. Det vore alltså skäl att fästa uppmärksamhet vid hälsan och levnadsvanorna hos dem i Helsingfors som har den lägsta socioekonomiska ställningen och att stöda förebyggande av sjukdomar. I synnerhet borde man på alla nivåer inom hälsovården satsa hårt på att förebygga problemdrickande och fylledrickande i denna grupp.

Undersökningen omfattar alla finländare

Undersökningen gjordes som samarbete mellan forskare Netta Mäki, pol.dr., vid Helsingfors stads faktacentral och professorn i demografi vid Helsingfors universitet Pekka Martikainen. Den utgick från ett helhetsmaterial om finländarna åren 1975-2010 – ett material som för Helsingfors universitets enhet för befolkningsforskning plockats ur Statistikcentralens befolkningsregister. Dödligheten granskades dels ur livlängdsförväntansperspektiv, varvid man fick fram absoluta skillnader i dödlighet, dels med en regressionsmodell, varvid intresset riktades på de relativa dödlighetsskillnaderna.

Upplysningar: 

Forskare Netta Mäki +358 9 310 36373, e-mail: etunimi.sukunimi(at)hel.fi

Källa:
Kuolleisuus Helsingissä ja muualla Suomessa, Helsingfors stads faktacentrals undersökning 2016:5, pdf-publikation. (Fås i tryck i november)

Uutinen suomeksi.

DELA