Ett treårigt dubbdäcksförbud planeras för en del av Lönnrotsgatan från och med hösten 2022. Bild: Henna Hovi /Helsingfors Stadsmiljö

Förbättring av luftkvaliteten i Helsingfors – dubbdäcksförbud för en försöksgata

Helsingfors strävar efter att förbättra luftkvaliteten och minska bullret. Ett treårigt dubbdäcksförbud planeras för en del av Lönnrotsgatan från och med hösten 2022. Stadsmiljönämnden behandlar ärendet vid sitt möte den 25 januari.

Enligt planen ska en trafikskylt som förbjuder genomfart med dubbdäck provas på Lönnrotsgatan 2022–2025. Syftet med försöket är att utreda om dubbdäcksförbudet ökar användningen av friktionsdäck och luftkvaliteten samt att bedöma vilka konsekvenser förbudet har, hur förbudet följs och hur ändamålsenligt det är.

Målet är att förbättra luftkvaliteten och minska trafikbuller

På livligt trafikerade gator i Helsingfors stiger koncentrationerna av gatudamm till nivåer som är skadliga för människor i synnerhet på våren. Barn, astmatiker och personer som lider av hjärt- och lungsjukdomar är särskilt känsliga för dammets negativa hälsoeffekter.

Enligt utredningarna kommer i genomsnitt 40−50 procent av gatudammet från vägbeläggningen som dubbdäck huvudsakligen sliter. Koncentrationerna av partiklar kan minskas genom att minska andelen vinterdäck med dubbar. I dag använder cirka 70 procent av bilarna dubbdäck i Helsingfors. Målsättningen i Helsingfors luftvårdsplan är att minska andelen dubbdäck till 30 procent och öka andelen friktionsdäck till 70 procent fram till vintern 2030–2031.

Den nya vägtrafiklagen möjliggör dubbdäcksförbuden

Den effektivaste åtgärden, när det gäller att öka användningen av friktionsdäck, har identifierats vara dubbdäcksförbud på gatudelar med höga koncentrationer av gatudamm, som den nya vägtrafiklagen möjliggör. Också det nationella luftvårdsprogrammet 2030 föreslår att en åtgärd för att minska gatudammet är att utreda möjligheten att begränsa användningen av dubbdäck.

Användningen av friktionsdäck har inte visat sig öka antalet olyckor i städer där friktionsdäck utgör den största delen av vinterdäcken. På grundval av undersökningar är det dock klart att väggreppsegenskaperna hos dubbdäck är bättre vid halka och de hos friktionsdäck är bättre på snöunderlag. I Helsingfors är svår halka dock avsevärt ovanligare än i resten av landet, och saltningsbaserad halkbekämpning förebygger att vägytorna fryser. Körsättet påverkar säkerheten mer än däcktypen.

På grundval av erfarenheter från Stockholm antas att gatuspecifika dubbdäcksförbud bidrar till minskningen av dubbdäck, då de positiva effekterna på luftkvaliteten återspeglas i hela gatunätet. Den ökade användningen av dubbfria vinterdäck minskar även kostnaderna för ombeläggning och buller samt möjliggör en bredare användning av tyst asfalt.

I Norge kan användningen av dubbdäck också begränsas genom tillståndsavgifter. Vid 2000-talsskiftet infördes en dubbdäcksavgift i Norges städer för användare av dubbdäck. Helsingfors stads modell bygger på ett dubbdäcksförbud i stället för tillståndsavgifter, eftersom Finlands lagstiftning inte tillåter kommuner att ta ut dubbdäcksavgifte

Ett dubbdäcksförbud bereds för Lönnrotsgatan på en knapp kilometers sträcka

Det föreslagna dubbdäcksförbudet för Lönnrotsgatan omfattar en sträcka på cirka 900 meter mellan Mannerheimvägen och Sandviksgatan. Sträckan är enkelriktad från centrum till väster och används för genomfart från Norra Esplanaden i riktning mot Gräsviken samt som förbindelse till stadsdelarna Kampen och Rödbergen.

Skylten som förbjuder användningen av dubbdäck tillåter fortfarande körning till fastigheten. Enligt trafiksimuleringen är övergångar till alternativa rutter rimliga.

En alternativ cirka 300 meter längre genomfartsrutt till Gräsviken går i första hand genom Mannerheimvägen och Norra Järnvägsgatan. Bulevarden utgör en alternativ rutt för resor till stadsdelarna Kampen och Rödbergen, då sträckan blir cirka 200 meter längre.

Förbudet kan flytta en stor del av genomfartstrafiken till Norra Järnvägsgatan. Den lokala trafiken flyttas till Bulevarden där det större antalet förare kan ha en viss effekt på spårvagnstrafiken. På grund av gatunätets struktur utgör områdets lokala gator inte attraktiva alternativa förbindelser till Lönnrotsgatan. Effekterna på trafiken på närliggande gator minskar om andelen friktionsdäck ökar i och med förbudet. I och med förbudet blir trafikflödet på Lönnrotsgatan bättre för dem som använder friktionsdäck.

Effekterna av dubbdäcksförbudet på Lönnrotsgatan och närliggande företag har bedömts vara ringa, och detsamma gäller konsekvenserna för företagen baserade på tillgängligheten av biltrafiken.

Invånare och företagare på Lönnrotsgatan är välkomna att delta i onlineevenemanget den 7 februari

Staden har samlat respons från invånarna och olika intressentgrupper vid utarbetandet av dubbdäcksförbudet. Våren 2020 anordnades en verkstad för intressentgrupper där närmare 50 företrädare för bland annat däck- och dubbtillverkare, transportföretag, organisationer och offentliga myndigheter uttryckte sina åsikter om dubbdäcksförbudets inverkan på trafiken samt om urvalskriterier gällande försöksgatorna.

Under hösten 2020 samlades över 2 000 svar och synpunkter på försöket på dubbdäcksförbudet i enkäten på Säg din åsikt som riktade sig till stadsborna. 43 procent av stadsborna röstade för att begränsa användningen av dubbdäck, 37 procent röstade emot det och 20 procent röstade neutralt.

Måndagen den 7 februari kl. 1718 anordnas ett informations- och diskussionstillfälle om dubbdäcksförbudet på nätet för invånare och företag på Lönnrotsgatan och de närliggande områdena. Kvällens program och anvisningar för deltagande hittar du i evenemangsinformationen

Stadsmiljönämndens mötesmaterial av den 25.01.2022 (på finska)