C21-städer i Tammerfors. Foto: Hanna Leppänen

C21: Vård- och landskapsreformen försvagar avsevärt de stora städernas förmåga att investera

Ledarna för Finlands 21 största städer är oroade över att vård- och landskapsreformen inte beaktar och identifierar städernas betydande roll för att skapa tillväxt och förutsättningar för vårt välfärdssamhälle. Reformen beaktar varken diversiteten på det finländska kommunala fältet eller kommunernas olika roller.

Enligt städernas ledare har reformens konsekvenser inte heller bedömts i tillräckligt hög grad. Osäkerheten och bristen på framtidsutsikter oroar de stora städerna vars uppgift det är att fundera på tillväxtstrategier långt in i framtiden.

Landskapens och städernas oklara arbetsfördelning äventyrar medborgar- och företagstjänsternas funktionalitet. Risken är att reformen i stället för besparingar leder till en ökning av skattebördan och de offentliga utgifterna.

"Städernas spelrum blir mindre och städerna blir mer beroende av statens finansiering. Det här ökar åtminstone inte städernas möjligheter att smidigt svara på de utmaningar som tillväxten för med sig", säger Jan Vapaavuori, borgmästare för Helsingfors stad.

"Alla aktörer har tillsammans identifierat regionernas ömsesidiga beroende. I synnerhet de stora växande städernas dragningskraft ger livskraft som är till nytta för hela stadsregionen. Också av denna orsak måste vi trygga de stora städernas investeringsförmåga", tillägger Lauri Lyly, borgmästare för Tammerfors stad.

En särskild risk är att städernas investeringsförmåga försvagas i framtiden. Till exempel enligt en gemensam uppskattning utförd av Finlands sex största städer kommer den finansiella grunden för de sex städernas investeringar att kumulativt skäras ned med 1,6 miljarder euro under de följande tio åren.

De stora städernas positiva utveckling och roll som landskapens motorer är i praktiken en förutsättning för Finlands dragningskraft, konkurrenskraft, förmåga att förnya sig och företagens framgång.

"Städerna kommer oberoende att växa. I framtiden måste tillväxten finansieras med en mindre summa än förr, vilket gör det svårare att stärka städernas internationella konkurrenskraft och kontrollera den för alla städer essentiella tillväxtens hållbarhet", fortsätter borgmästare Vapaavuori.

Tammerfors borgmästare Lauri Lyly påminner om att det största gjutfelet i den återstående finansieringen för kommunerna är att staten bedömer finansieringens tillräcklighet med samma kriterier för alla kommuner.

"Kommunernas behov är olika. Investeringarna i vårdreformen utgör enbart en liten andel av en växande stads investeringsbehov. Den stora risken är att vi har en allt mindre skattepott som med sin befintliga nivå inte täcker stadens återstående uppgifter och investeringar", säger borgmästare Lyly.

Ledarna för de största städerna träffades på torsdag under C21-städernas möte i Tammerfors.

FAKTA OM C21-STÄDERNA:
• 74,9 % av befolkningen 2016
• 77,9 % av arbetsplatserna 2015
• 79,7 % av värdeökningen 2015
• 88,0 % av akademikerna 2016
• 88,7 % av befolkningen med främmande språk som modersmål 2016