Utbildningsnivån bland invandrarna högre än man antagit – identifieringen med det finländska varierar

Invandringen har förändrat Finland, huvudstadsnejden och Helsingfors, och i och med denna förändring har behovet vuxit att få veta mera om hur invandrarna och deras barn hittar sin plats i samhället och klarar sig i livet. Invandringen har koncentrerats till Huvudstadsregionen, där idag omkring hälften av Finlands invandrarbefolkning, dvs. dem som har utländsk bakgrund, bor. En färsk forskningsöversikt från Helsingfors stadskansli sonderar hur invandrarna har integrerats och hurdan deras livssituation är i Helsingfors och Huvudstadsregionen bland annat med avseende å orsaken till invandringen, utbildningen och språkkunskaperna.

Uppgifterna i rapporten bygger på materialet från undersökningen UTH om arbete och välfärd bland personer av utländsk härkomst. Analysen visar att det bland 15-64-åringar finns flera betydande skillnader beroende på om man har utländsk eller finländsk bakgrund. Beträffande sysselsättning och utbildningsnivå är läget bättre än vad man tidigare antagit på grundval av registerdata, och många invandrare har hög utbildning. Samtidigt är deras ställning på arbetsmarknaden sämre än finländarnas: visstidsanställning och deltidsanställning är vanligare bland invandrarna, och i Huvudstadsregionen är en stor del av dem överkvalificerade för sina jobb.

Invandrarna är ingen enhetligt grupp – värst är läget bland dem som har flyktingbakgrund

Svårast är läget både på arbetsmarknaden och beträffande integrationen överlag bland dem som kommit till Finland som flyktingar. I synnerhet flyktingkvinnors ställning på arbetsmarknaden tarvar förbättring. Undersökningen visar att utbildning hjälper när man söker arbete. Även kunskaper i finska eller svenska är till nytta både för att få jobb och för integreringen. Men i Huvudstadsregionen finns en hel del jobb som man kan få utan att kunna ett inhemskt språk.

Vanligaste orsaken att invandra till Finland är familjeskäl eller äktenskap. Även arbete och studier är vanliga orsaker till att man invandrat – enligt undersökningen vanligare i Helsingfors och Esbo än i Vanda. Andelen invandrare som har flyktingbakgrund var i ljuset av denna undersökning omkring tio procent i Huvudstadsregionen.

En tredjedel av invandrarbefolkningen identifierar sig med det finländska samhället – sju av tio med sitt gamla land

Av dem med utländsk bakgrund i Huvudstadsregionen identifierade sig nästan 70 procent helt eller ganska mycket med sitt gamla land, medan var tredje identifierade sig helt eller ganska mycket med det finländska samhället. Identifieringsintegrationen i Finland är starkare bland dem som bott längre tid i vårt land, och förbättrade kunskaper i finska eller svenska tycks också inverka positivt. Men av de invandrare som år 2014 bodde i Huvudstadsregionen var det över hälften som inte alls eller bara lite identifierade sig med det finländska samhället.

Inga större skillnader i integrationsgrad mellan invandrare i olika delar av Finland

Det finns inga större skillnader i invandrarnas integration, levnadsförhållanden och livssituationer mellan Huvudstadsregionen och övriga Finland, ej heller mellan de stora städerna i Huvudstadsregionen. Men i framtiden kan skillnaderna mellan områden och städer växa, om invandrarbefolkningens struktur differentieras. Olika slags miljöer kräver olika slags – lokalt anpassad – integrationspolitik, och därför lönar det sig att mycket noga följa hur utvecklingen går. För det ändamålet behövs det, förutom registerbaserat material, även intervjuenkäter av UTH:s slag.

En färsk rapport från Helsingfors stadskansli ger en allmän bild av invandrarnas integration, välfärd och livssituation i övrigt i Helsingfors och Huvudstadsregionen. Rapporten jämför dem som har utländsk bakgrund med dem som har finländsk, och Helsingfors med de övriga städerna i Huvudstadsregionen, och Huvudstadsregionen med övriga Finland. Invandrarbefolkningen analyseras med avseende å olika bakgrundsvariabler, av vilka de viktigaste är orsaken till invandringen, utbildningsnivån samt kunskaperna i finska eller svenska.

Face-to-face-enkäten UTH, (av Ulkomaista syntyperää olevien työ ja hyvinvointi) om arbete och välbefinnande bland personer av utländsk härkomst analyserade 15-64-åringar med utländsk bakgrund som bodde i Finland år 2014 med avseende å arbete, utbildning, hälsa och välfärd. Med utländsk bakgrund avses att vederbörandes båda – eller enda kända – förälder fötts utomlands. Största delen av dem som deltog i undersökningen var också själva födda utomlands, men en del var födda i Finland. Undersökningen, som i huvudsak byggde på face-to-face-intervjuer, utfördes för materialinsamlingens del och då det gäller läget i hela landet av Statistikcentralen, Institutet för hälsa och välfärd THL och Arbetshälsoinstitutet.

Mera om ämnet:

specialforskare Pasi Saukkonen, +358 9 310 36405, pasi.saukkonen@hel.fi

Publikation:

Pasi Saukkonen & Juho Peltonen: Eroja ja yhtäläisyyksiä – ulkomaalaistaustaiset pääkaupunkiseudulla. Ulkomaista syntyperää olevien työ ja hyvinvointi -tutkimuksen tietojen valossa, Helsingfors stadskanslis forskningsöversikt 2018:2, pdf-publikation.