På Helsingfors gator samarbetar många olika aktörer med ungdomsarbetet.

Ungdomsarbete är ett samarbete som skapar långvarig trygghet

Vid sidan om traditionellt ungdomsarbete har det uppstått nya verksamhetssätt, som är byggda för att bättre motsvara ungdomarnas behov samt möta ungdomarna på ett öppet sätt i deras eget revir. När ungdomar får en trygg kontakt till vuxna, skapar det trygghet både för ungdomarna och för hela staden.

I Finland har man utfört patrullerande ungdomsarbete sedan 1960-talet, men modellen för uppsökande ungdomsarbete kom till Finland från Norge för 15 år sedan.

– En av våra verksamhetsformer är att vara närvarande på de platser där ungdomarna tillbringar tid och försöka aktivt söka upp ungdomar som är i risk för marginalisering. Vi ger dem stöd om de behöver det och är villiga att ta emot det, berättar verksamhetsledare Timo Kontio vid enheten för uppsökande ungdomsarbete.

Verksamhetsledare Timo Kontio.
Verksamhetsledaren för det uppsökande ungdomsarbetets enhet Timo Kontio framhäver hur betydelsefullt det är för ungdomar att ha pålitliga vuxna närvarande.

– Vårt mål är att vara närvarande för ungdomarna och föra diskussioner som är betydelsefulla för individen. När vi lyckas med detta, har vi varit på rätt plats.

Enligt Kontio väcker förutom skol- och fritidsfrågor även ensamhet, ångest, bostadslöshet och milda psykiska problem oro bland ungdomarna just nu. Bara det faktum att det uppsökande ungdomsarbetet syns i stadsrummet skapar en trygghetskänsla för ungdomarna och hjälper eventuellt att avbryta problem innan de eskalerar.

– När vi är med ute på gatorna på ett synligt och öppet sätt, kan ungdomarna kanske tänka att eftersom det där är en bekant vuxen så kan jag prata med hen om mina problem. Det är en sådan tillit som vi strävar efter, berättar Kontio.

Det är viktigt med närvaro av trygga vuxna

Samarbetet med andra aktörer inom ungdomsarbetet, polisen och socialväsendet skapar även de bästa resultaten för det uppsökande ungdomsarbetets del. På så sätt hittar man försvunna ungdomar, styr de som känner sig vilsna in på rätt spår och skaffar den hjälp och det stöd åt dem som de behöver. Även ute på stan, i händelsernas centrum, är det viktigt med samarbete mellan alla sektorer. När exempelvis polisen skingrar stora massmöten med ungdomar är det uppsökande ungdomsarbetet på plats och löser upp situationen genom diskussioner med ungdomarna genast efter händelserna.

Att träffa trygga vuxna inom de ungas revir skapar trygghet för såväl ungdomar som andra stadsbor.
– Vi löser problemen tillsammans med ungdomarna, så att de inte behöver möta dem ensamma. På sätt och vis drar vi ner på tempot, det vill säga skapar en kultur där extrema situationer sker mer sällan, säger Kontio.

Enligt Kontio är dagens ungdomskultur uppsplittrad och det har ökat värdepluralismen och acceptansen.
– Olika ungdomar har vant sig vid att umgås tillsammans och kommer överens med varandra. Där ligger ungdomarna före vuxna. Ungdomar är öppna och tar också hand om varandra. Om man vill förbättra ungas förhållanden, ska man skapa mer lokaler avsedda för dem. Det saknar ungdomarna.

Unga ska få en tillit till att saker ordnar sig

Navigatorn.

När ungdomarna sedan behöver stöd i att bli självständiga och hitta sin egen riktning, hittar man lätt hjälp på Navigatorn. Navigatorn, som ligger i Kampen i Helsingfors, erbjuder unga Helsingforsbor under 30 år vägledning i utbildningen, arbetslivet och vardagen. På Navigatorn kan man vara anonym och idén är en låg tröskel till att be om hjälp. Rådgivning fås alltid utan tidsbokning.

– Alla unga har inte sociala skyddsnät som stödjer dem i deras självständiga liv, så det finns verkligen behov för tjänsten. Visst kommer några unga också dit på föräldrarnas begäran. Det viktigaste är att de unga efter ett besök har en sådan känsla att det var bra att de kom hit. Unga ska få en tillit till att saker ordnar sig, berättar Paula Salmi om Navigatorns målsättningar.

På plats finns experter från många olika branscher och i bästa fall kan de unga på ett enda besök få lösningar på flera frågor.

– En gång kom det till exempel in en engelsktalande ung person som ville få tid till en socialarbetare och börja grundskolan. Personen som tog emot hen gick igenom situationen och fixade snabbt en tid till socialarbetaren. När den unga personen berättade att hen drömde om att bli byggnadsingenjör, gick man igenom hens betyg och därifrån framgick det att hen i själva verket redan hade studerat ganska mycket. När vår speciallärare pratade med hen, märkte man att hen också pratade finska ganska bra. Hen hade bara varit blyg i början inför den nya situationen. Slutligen fick man den unga personens ärenden i ordning och hen kunde söka in direkt till yrkesskolan. Under en timme gick en TE-sakkunnig, specialläraren och en rådgivningsarbetare igenom den unga personens ärenden och samtidigt fick man kontakt med socialväsendet. När det är som bäst fungerar saker så här bra hos oss, berättar Salmi om framgångarna.

Navigatorns utvecklingskoordinator Paula Salmi.
Navigatorns utvecklingskoordinator Paula Salmi möter ungdomar för att diskutera frågor om framtiden.

Unga har en vilja att lyckas

Bakom Navigatorn finns ett tätt samarbete mellan flera olika aktörer och enheten erbjuder hjälp från exempelvis skuldrådgivare, ungdomstjänsterna, bostadstjänsterna och socialtjänsterna. Sammanlagt finns det cirka 30 arbetare. Flera olika branschers experter som arbetar under samma tak hjälper unga att få deras ärenden snabbt framåt och ingjuter tro på att det inte står en enorm mur i vägen som de måste ta sig över.

– Byråkrati kan kännas helt oöverkomlig för unga, för hur mycket de ungdomarna än försöker arbeta för att lyckas, kan väggen komma i vägen på överraskande platser. Om en ung person till exempel lyckas få sin första arbetsplats med ett nollavtal, kan de ekonomiska följderna vara hejdlösa. Ungas situationer varierar nämligen snabbt och systemet tar inte hänsyn till det. Utan förvarning står man där tomhänt, fast det nyss kändes som om allt äntligen var i sin ordning, beskriver Salmi de ungas situationer.

På Navigatorn samlas även flera olika grupper, såsom inträdesprovsträffar och psykologledda grupper där man stödjer dem med social ångest. Enligt Salmi stödjer frivilligheten framgång.

– Det är alltid frivilligt att komma till oss och därför reder man också gärna ut sina saker här. Ungdomar är enormt ihärdiga. Även om de misslyckas flera gånger, drömmarnas utbildningsplats inte blev tillgänglig eller byråkratin har ställt sig emot, har unga en fantastisk vilja att lyckas. Det är härligt att följa.

Texten är en del av Nordic Safe Cities-organisationens Safe City Tour-vecka. Nordic Safe Cities (NSC) är ett ideellt nätverk som grundades av Nordiska ministerrådet år 2016 och som koncentrerar sig på att främja trygghet i Norden. NSC:s verksamhet strävar efter att positivt påverka tryggheten i städerna och motverka motsatsförhållanden samt våldsam extremism. Helsingfors har deltagit i nätverkets verksamhet från dess början.



Text: Vilja Roihu/Stooritaivas Oy
Bilder: Aki Rahikka/Stooritaivas Oy