Stadshuset.

Helsingfors, Esbo, Tammerfors, Åbo och Vanda stadsdirektörer: De uppdaterade finansieringskalkylerna exponerar problemen i vårdreformen

De ekonomiska konsekvenserna av regeringens förslag till vårdreform ter sig allt mer oroväckande. Det har redan tidigare bedömts att reformen försämrar balansen i den offentliga ekonomin under hela 2020-talet. De uppdaterade finansieringskalkylerna för välfärdsområdena visar att vårdreformen då den genomförs orsakar betydande utmaningar för den ekonomiska återhämtningen efter coronan. Då man dessutom beaktar att kommunernas skattesats kommer att skäras ned i samband med reformen är det ur städernas perspektiv fråga om en betydande försämring jämfört med nuläget. Städernas verksamhetsförutsättningar och möjligheter att sköta de uppgifter som stannar kvar hos dem äventyras väsentligt.

Enligt allmän uppfattning bland sakkunniga och vårdorganisationer försvagar reformen incitamenten inom den ekonomiska förvaltningen. Priset för bildandet av välfärdsområdena och den föreslagna ekonomiska styrningsmodellen är ohållbara med tanke på finansieringen. I värsta fall förlorar vi de avgörande åren för att ta in hållbarhetsgapet då befolkningen åldras.

Ur städernas perspektiv har regeringens förslag inte förbättrats nämnvärt under beredningen. I reformen blir städerna föremål för genomgående problematiska konsekvenser. Städernas förmåga att bära ett omfattande ansvar för den hållbara tillväxten och investeringarna försvagas. Reformen är ett steg i fel riktning i en situation där de växande städerna väntas kunna agera motorer för hela landets ekonomiska återhämtning.

Iakttagelserna som de stora städerna har framfört har inte lett till tillräckliga ändringar under beredningen. Nu behövs en grundligare utvärdering av städernas förmåga att investera och sköta sina lån efter reformen. Även alternativen i utvecklingen av kommunernas finansieringsmodell bör utvärderas och lösningar för en reform av utjämningsmodellen för kommunernas skatteunderlag och skatteintäkter tas fram, så att också städernas de facto möjligheter och incitament till en hållbar tillväxt kan bevaras.

Målen som vårdreformen grundar sig på är viktiga och problemen verkliga. I dess nuvarande form kan reformen emellertid inte bemöta dem på ett hållbart sätt.

Det är dock inte nödvändigt att börja om från början med reformen. Arbetet som förts under ledning av kommunerna kan fortsätta utan avbrott. Harmoniseringen av produktionsstrukturerna i vårdtjänsterna kan fortsätta och resurserna kan riktas effektivt för att öka genomslaget. Samtidigt bör man inleda ett partnerskapsbaserat utvecklingsarbete med städerna för att stärka förutsättningarna för en socialt och ekonomiskt hållbar tillväxt.


Jan Vapaavuori, borgmästare, Helsingfors

Jukka Mäkelä, stadsdirektör, Esbo

Lauri Lyly, borgmästare, Tammerfors

Tuomas Heikkinen, kanslichef, Åbo

Ritva Viljanen, stadsdirektör, Vanda


Foto: Paavo Jantunen