I Helsingfors tillhör stadsrummet alla stadsbor. Illustration.

Stadens säkerhet baseras på samarbete, beredskap och information

Helsingfors säkerhetsfrågor löses med samarbete mellan såväl staden som myndigheter och organisationer, men staden har ansvaret för administrationen av helhetsbilden. På så sätt splittras inte informationen.

Säkerhetsarbetet som ett begrepp innefattar reagerande på nya företeelser, upprätthållande och reparation av infrastruktur, mycket socialarbete och förutseende av allvarliga hot, men även lösande av väldigt små problem. När man talar om städer, står stadsborna alltid i centrum av trygghetsarbetet.

I Helsingfors sköts säkerhetsärendena som helhet av stadens säkerhets- och beredskapsenhet, som samarbetar med stadens sektorer och affärsverk.

– Samarbete är nyckelordet i all vår verksamhet och för oss är det en nödvändighet att ha bra nätverk. Därför arbetar även en tjänstledig polis som poliskoordinator hos oss, berättar ställföreträdande beredskapschef Katariina Kainulainen-D'Ambrosio.

– Vår uppgift är att hålla oss uppdaterade om vilka slags företeelser som uppstår i olika områden och koordinera säkerhetsarbetet som i stor utsträckning genomförs i stadsmiljön. Vi gör även beredskapsarbete för olika slags störningar, allt från små elavbrott till undantagsförhållanden. Vi strävar efter att vara förberedda för nästan allt, förklarar Kainulainen-D'Ambrosio.

Eftersom arbetet görs för människor, är närvaron av stadens anställda viktig, särskilt vid förändringar i områden. Stadsborna hörs och engageras.
– Det är även viktigt för stadsborna att få direkt kontakt med stadens anställda när det planeras förändringar i områdena. En direkt dialog är viktig åt båda hållen och tillit ökar trygghetskänslan, berättar Kainulainen-D'Ambrosio om stadens arbetsformer.

– När man sedan talar om större fenomen eller bekymmer, deltar vi i nätverk där olika ansvariga aktörer för området löser stora helheter. Vi inom säkerhets- och beredskapsenheten upprätthåller lägesbilden för säkerhet.

Upprätthållande av säkerhet kräver långsiktigt arbete

Helsingforsbornas trygghetskänsla mäts vart tredje år och den har ökat i jämn takt. För närvarande skapar särskilt sociala problem såsom missbruk, ungdomarnas situation och trafiksäkerhet oro bland invånarna.

– Bland ungdomarna har man lyckligtvis inte observerat ett ökat trygghetsrelaterat problem, närmast handlar det om att unga som redan mått dåligt mår ännu sämre under coronaåret. Det är något som man hos staden tar på särskilt stort allvar, beskriver ställföreträdande beredskapschef Kainulainen-D'Ambrosio.

– Samma fenomen gäller även bostadslösa, nu när flera dagcenter har varit stängda på grund av coronaviruset. Staden har i alla områden satsat på patrullerande arbete, till exempel har personer som tidigare har arbetat på ungdomsgårdar gått ut på gatorna.

I säkerhets- och beredskapsenhetens arbete finns det flera infallsvinklar att granska saker ur, enligt Kainulainen-D'Ambrosio.
– Till exempel är trygghetskänslan uttryckligen en känsla. För någon kan polispatrullens synlighet i gatubilden ge en trygg känsla, medan någon annan ser det som ett tecken på att något är fel.

Hur stadsmiljön underhålls och sköts är enligt Kainulainen-D'Ambrosio en betydelsefull del i upprätthållandet av stadsbornas trygghetskänsla.

– Om exempelvis gatlamporna hänger ner länge, skapar det en känsla av att ingen tar hand om saker och det i sig skapar otrygghet. Det viktigaste i staden är dock att lösa roten till problemen. Upprätthållandet av säkerhet i staden är ett långsiktigt arbete som aldrig blir klart.

Helsingfors stads beredskapschef Katariina Kainulainen-D'Ambrosio koordinerar stadens säkerhetsarbete.
Helsingfors stads beredskapschef Katariina Kainulainen-D'Ambrosio koordinerar stadens säkerhetsarbete.

Problem i bostadsområden ska lösas med tanke på alla stadsbor

Tidigare var säkerhets- och beredskapsenheten även mer med i det områdesspecifika arbetet och deltog aktivt som aktör vid lösningen av problem. Nu håller enheten koll på företeelser via sina nätverk och de situationer som uppstår sköts av en omfattande grupp människor och aktörer. Samhällsarbetaren Soile Atacocugu arbetar inom social- och hälsovårdssektorn.

Samhällsarbetaren Soile Atacocugu.
Samhällsarbetaren Soile Atacocugu löser områdesspecifika problem i sitt arbete.

– Det är svårt att exakt specificera min arbetsbeskrivning. Mitt ansvarsområde i Helsingfors är det norra området och jag strävar efter att känna till boendeföreningar, invånare och andra områdesaktörer, och de bekymmer och företeelser som de tar upp, sammanfattar Atacocugu.

Ett bra exempel på hennes arbete är oron som väcktes i området angående användningen av Månsashusets omgivning.
– En lokal aktör kontaktade mig och berättade att de pubar som försvann i och med köpcentret har lämnat efter sig en grupp människor som inte har någonstans att vistas på dagarna. Många av dem träffas dagligen framför Månsashuset eller i närmiljön. En del av invånarna upplever att missbrukarna orsakar otrygghet, när de uträttar ärenden vid exempelvis bankomaten, beskriver Atacocugu en ganska typisk situation.

Samhällsarbetarens arbete består i hög grad av att känna till nätverk, men det är också viktigt att se områdenas situation med invånarnas ögon.
– I Månsas fall gick jag och bekantade mig Månsas till fots, pratade med bland annat det uppsökande närarbetet samt en lokalinvånare och funderade över vilka andra aktörer som finns nära Månsashuset. Jag gick in i närmaste kyrkobyggnad för att prata med diakonen. Därnäst kontaktade jag diakonin vid Åggelby församling och det patrullerande rusmedelsarbetet Jelppi, berättar hon.

– Nu har vi samlat ihop en grupp med aktörer från närområdet som har möjlighet att vara delaktiga i att lösa situationen. En lösning var att med hjälp av Helsingfors mathjälpsprojekt en gång i veckan börja servera morgonmål i området, där man även samtidigt fick med sig en kasse med svinnmat. Samtidigt har man möjlighet att skapa kontakt med personal som utför rusmedelsarbete och aktörer som erbjuder olika slags verksamhet i området. Om man kan förbättra tjänsterna, lugnar situationen naturligt ner sig lite av sig själv och trygghetskänslan ökar. Det här skulle också kunna skapa en grund för exempelvis ett heltidsverksamt dagcenter eller annan tjänst, till exempel arrangerad av någon organisation, om man märker att det finns användning för tjänster med låg tröskel, summerar Atacocugu.

När man talar om lösningar i stadsrum, ska man enligt Atacocugu komma ihåg en sak.
– Alla invånare, även de människor som orsakar störningar, är stadsbor och alla stadsbor har rätt till stadsrummet. Situationer löses alltså inte genom att städa bort störningarna i ett hörn, utan man ska begrunda frågan djupare och söka efter en lösning som bäst betjänar alla parter.

Texten är en del av Nordic Safe Cities-organisationens Safe City Tour-vecka. Nordic Safe Cities (NSC) är ett ideellt nätverk som grundades av Nordiska ministerrådet år 2016 och som koncentrerar sig på att främja trygghet i Norden. NSC:s verksamhet strävar efter att positivt påverka tryggheten i städerna och motverka motsatsförhållanden samt våldsam extremism. Helsingfors har deltagit i nätverkets verksamhet från dess början.


Text: Vilja Roihu/Stooritaivas Oy
Bilder: Aki Rahikka/Stooritaivas Oy