Kvartti 1/2018

Senaste Kvartti sonderar teman kring urban identitet och urbanisering

Är urbanisering ett nyuppkommet fenomen eller en utveckling som pågått länge? Frågan ställs av stadsforskare Seppo Laakso och professor emeritus Heikki Loikkanen i deras artikel i tidskriften Kvarttis nummer 1/2018. I Finland har urbaniseringsgraden stigit från omkring fem procent år 1860 till över 70 procent på 2010-talet. Det handlar alltså om en långtidsutveckling, och dess starkaste skede inföll under årtiondena strax efter Andra världskriget. I Finland är urbaniseringsgraden ännu rätt låg jämfört med många andra länder.

Anhopningen av människor och företag i tättbebyggda stadsregioner har inneburit en rad fördelar. Företagens produktivitet är hög, och invånarna har mångsidiga möjligheter att arbeta och konsumera. Denna anhopning – urbaniseringen – har skett därför att den inneburit mera fördelar än nackdelar för företag och hushåll. Till nackdelarna hör en hög pris- och hyresnivå, som framträder i synnerhet då samhällsstrukturen i stadsregionen är utspridd.

Staden en mötesplats för olika slags människor

Kvartti är en tidskrift utgiven av Helsingfors stad som fyra gånger om året kommer med en översikt av senaste nytt inom forskning och statistik om Helsingfors. Denna gång handlar artiklarna om urbaniseringen som ett fenomen ute i världen och här hemma, men också om vad det innebär att vara stadsbo – och vad staden är för sina invånare.

Pasi Saukkonen konstaterar i sin artikel att städerna har dragningskraft och att det därför ständigt sker inflyttning till – och utflyttning från – dem. ”Att en stadsgemenskap är mångkulturell, att invånarna är sinsemellan olika, innebär att man i varje stad, stor eller liten, alltid måste söka fungerande lösningar för att organisera den inbördes olikheten.” Enligt skribenten blir en av de viktigaste uppgifterna för städer i nära framtid att framgångsrikt kunna bemästra dessa interna olikheter.

Pekka Mustonen benar för sin del ut olika fenomen inom urban turism och begrundar varför stadsbor så gärna turistar i städer. Föremålet för Timo Cantells analys är urbana skick och seder och huruvida invånarna verkligen har en annan inställning till utbölingar i storstäder än i andra slags samhällen.

Anu Henriksson analyserar urbaniseringen ur stadsstrukturens utvecklings synvinkel och jämför Helsingfors och Stockholms utveckling från städer med en klar stadskärna till städer med flera underordnade kärnor. Katja Vilkama och Jukka Hirvonen tar i sin artikel en titt på lokal differentiering i Helsingfors och på olika sätt att mäta den. Om man följer ojämlikhetsutvecklingen från bara en infallsvinkel eller med bara en mätare kan det, enligt skribenterna, hända att man missar – inte varseblir – viktiga trender.

Läs Kvartti 1/2018.